Annons

De liberalkonservativa

Anders Borg och Carl Bildt satt bredvid varandra på riksdagens läktare när statsminister Fredrik Reinfeldt läste upp regeringsförklaringen den 6 oktober 2006. Alliansen hade vunnit valet och de skulle utnämnas till finans- respektive utrikesminister.

FÖRFATTARE. Carl Bildt och Anders Borg, aktuella med var sin bok, är båda exempel på politiska ledare som företräder breda svenska intressen.
FÖRFATTARE. Carl Bildt och Anders Borg, aktuella med var sin bok, är båda exempel på politiska ledare som företräder breda svenska intressen.Foto:FREDRIK SANDBERG / TT

De hade arbetat med varandra förr då Bildt var ung statsminister och Borg ännu yngre sakkunnig på statsrådsberedningen. Då var det tidigt 1990-tal, Berlinmuren och Sovjetunionen nyss fallna, kalla kriget slut, kärnvapenhotet över och liberalismen i alla dess varianter var den segrande ideologin, därtill med amerikanskt luftunderstöd. Tiden var revolutionärt positiv. 

Nu 2006 såg världen fortsatt ljus ut. Den långa raden av svåra kriser som skulle förmörka allting fanns inte ens i de mest vilda fantasier.  Uppstramning av socialförsäkringssystemen och starkare incitament för arbete hade varit valets stora fråga och var den nya regeringens fokus.

Borg och Bildt har nu utkommit med var sin bok, ”Finansministern” (recenserad av Tobias Wikström 1/11) och ”Den nya oredans tid”. Böckerna är helt olika till sina karaktärer, den ena ett bokslut över åtta år som finansminister, den andra ett försök att beskriva skiftet i världsläget som började under Bildts tid som utrikesminister. Men de har gemensamma beröringspunkter och att läsa dem parallellt är fascinerande.

Carl Bildt rör sig över historien och världen med en lätthet som annars endast Henry Kissinger kan göra. Han har en stark känsla för gränser i tiden och i geografier. Kraften i Perikles öppna havsrike i östra Medelhavet, slavernas inåtvända utveckling på slätterna längs Dneprs högra strand, det osmanska rikets såriga möte med det habsburgska i Bosniens berg, nationalstatens dubbelnatur efter westfaliska freden, Rysslands rädsla för de västeuropeiska arméerna som nyss nådde Moskvas förorter där Ikeas varuhus nu tronar, den anglosaxiska plötsliga instabiliteten, kinesiskt ägande i fiberkablar längs Stilla havets botten och Immanuel Kant i Königsberg, allt är närvarande och betydelsegivande.

Han är överraskande utförlig och engagerad i klimatfrågan som han bedömer som ytterst allvarlig. Klimatarbetet kräver ett fördjupat internationellt samarbete och gemensamma åtaganden. Utan Indiens och Kinas medverkan går det inte, men han anser att de rika länderna självfallet ska gå före i den tekniska, politiska och ekonomiska omställning som är nödvändig. 

I samma anda ägnar han stor omsorg åt kärnvapenhotet som snart tycks stå helt utan begränsande avtal. Den ryska moderniseringen av kärnvapenarsenalen kommer att mötas av en amerikansk, som möts av en kinesisk och därmed indisk, kanske till slut iransk och saudisk i en global cirkelrörelse som kräver globalt samarbete.

Att exakt definiera sin egen tids gräns och skifte till något annat är svårt. Vi har inget skott i Sarajevo eller ett imperium som plötsligt faller. Bildt gör bred rundmålning, men han är klar över att en ovanligt lycklig epok har tagit slut och att vi går in i något mer okänt och osäkert med betydande risker.

Anders Borg tänker hellre rätt än stort och med gediget stöd i ekonomisk forskning. Han är mycket väl förberedd när han den där oktoberdagen går över den blåsiga Riksbron till Finansdepartementet på Drottninggatan. Han vet precis vad han vill och har tillsammans med sina blivande statssekreterare gjort beslutsträd över alliansledarnas drivkrafter för att klara förhandlingarna. Borgs departement ska inte under några omständigheter slarva med statsfinanserna.

Han åkte på en smäll i finanskrisen 2008, räddade balterna undan konkurs och europeisk marginalisering, drev en exemplariskt expansiv politik i Sverige och lyckades ändå med hela den reformagenda han hade gått till val på. Moderaterna ökade i valet 2010 och Borg och Reinfeldt fick en stjärnstatus som dittills endast Bildt hade erövrat. Det såg ut som att Moderaterna hade fått en ny, tung generation vars unga ledare skulle bära regering och parti långt in i framtiden.

Men så blev det inte. SD utvecklades till en politisk jordbävning, Borg och Reinfeldt hoppade av och Moderaterna och borgerligheten lever fortfarande i efterskalvet.

En väg framåt för partiet, kanske den enda, är tydlig i Borgs och Bildts böcker. De vann bred legitimitet och åtnjöt stöd långt utanför sitt parti. De båda var också i sina gärningar tungt sakfrågeorienterade och paradoxalt opolitiska. Carl Bildt var i hög grad en svensk utrikesminister och företrädde svenska, breda intressen som goda socialdemokrater inte kunde invända emot. Anders Borg var likadan. Han övergav gamla ideologiska föreställningar om arbetsmarknaden, slog vakt om det som fungerade bra och reformerade sådant som fungerade dåligt. Han talade gott om facket, den svenska modellen och bejakade motståndarsidans bättre jag.

Båda var väl förankrade i Moderaternas liberala frihetstradition, men de var större än så och hade vidare ambitioner. De var mer intresserade av att göra rätt än att göra ideologi.

En liberal utgångspunkt är en fördel om man ska lappa och laga ett liberalt samhälle, eller en liberal världsordning, men man ska alltid veta vad man vill, vara väl förberedd och fråga sig vad som är bra för landet. Kalla det gärna liberalkonservatism.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?