Annons

Därför ska Sverige inte stödja EU-skatter

LEDARE. Samarbetet inom EU kan fördjupas på flera områden, men det bör inte ske just när det gäller skatter.

NEJ TILL EU-SKATT. Finansminister Magdalena Andersson bör stå på sig i de europeiska diskussionerna om bolagsskatter.
NEJ TILL EU-SKATT. Finansminister Magdalena Andersson bör stå på sig i de europeiska diskussionerna om bolagsskatter.

Det finns mycket att göra för att förbättra den svenska skattepolitiken. Marginalskatten kommer att vara hög även efter att värnskatten avskaffas vid årsskiftet. Kapitalskatten är inte heller konkurrenskraftig. Men det är viktigt att uppmärksamma att Sverige har en förståndig skattepolitik på internationell nivå. Det är rätt att Sverige håller emot nya skatteinitiativ i EU-sammanhang,

I samband med G7-finansministermötet i Frankrike i förra veckan har det återigen uppstått en skattediskussion på internationell nivå. Sverige har som ett litet exportberoende land förstått vad som står på spel om exempelvis bolagsskatten skulle höjas kraftigt.

Problemet är inte nödvändigtvis att EU skulle vara fel organ att besluta om skatter, även om det är bättre att man kommer överens på en ännu bredare nivå, som G20/OECD – det är en ofrånkomlig sak att den internationella skattesituationen måste hanteras ”någonstans”. Nej, den avgörande frågan är att politiker i många länder har en verklighetsfrämmande inställning till just bolagsskatter.

Dagens Nyheter skrev på måndagen på ledarplats att Sverige inte befinner sig i något ”smickrande sällskap” när det gäller skattepolitik på EU-nivå. Tydligen är det helt självklart att man inte vill ha samma ståndpunkt som Luxemburg, Malta, Irland och Nederländerna.

DN förespråkar att EU ska kunna genomdriva skattebeslut mot enskilda länders vilja, något som dessbättre inte är möjligt i dag. Även den som är stark Europavän och som anser att fler ekonomiska beslut bör fattas på EU-nivå bör dra öronen åt sig just när det gäller skatter.

Att EU-kommissionen, och den ansvarige franske kommissionären Pierre Moscovici, vill att EU ska kunna införa nya skatter handlar inte om inkomstskatt för löntagare, inte om moms, inte om energiskatter, utan om bolagsskatt. Det är en mycket problematisk skatt eftersom den är starkt beroende av olika länders skattepolitik, olika skattesatser och olikt utformade skattebaser. Men bolagsskatten står för en mycket liten del av världens skatteinkomster.

Politiker i olika delar av världen, antingen det handlar om länder som styrs socialistiskt eller liberalt, talar gärna om att multinationella företag betalar för lite skatt. Ytterst sällan klargörs att det är just bolagsskatt man talar om. Och lika sällan berättas att internationella storföretag betalar eller genererar stora skattebetalningar, i form av inkomstskatter, arbetsgivaravgifter, moms etc.

EU:s ekonomiska och sociala kommitté, ett relativt okänt organ som arbetar med ett brett fält av politiska frågor, publicerade nu i juli en rapport om just företagens skatter. Där konstaterades att bolagsskatt är den mest skadliga skatteformen. Det är också en felaktig bild att det ska ha varit en kapplöpning mot botten när det gäller bolagsskatten, alltså att länder ska ha konkurrerat ner varandras skattesatser, enligt rapporten.

Men om länder sänker bolagsskatten finns stora vinster att ta hem: 10 procentenheters sänkning av bolagsskatten kan öka ett lands tillväxt med 1-2 procentenheter.

Det är problematiskt med uppfattningen att bolag betalar för lite skatt, att bolagsskatt uppfattas som en stor inkomstkälla (fast det aldrig har varit det), och att skatteplanering alltid är av ondo. Det är besvärligt med politiker som ser bolagsskatt som en ”quick-fix”, och som inte drar sig för att utnyttja det i debatten.

Sveriges regering har förstått detta och motsätter sig nya EU-skatter. Det är klokt. Inte för att det är fel i sig att införa skatter genom EU-beslut, utan för att det är dåliga skatter det handlar om.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?