ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Därför måste EU:s digitalskatt stoppas

  • FEL VÄG. Frankrikes president Emmanuel Macron mötte Facebooks vd Mark Zuckerberg tidigare i år. Men presidenten och andra europeiska politiker har fel när de föreslår att vissa storföretag ska betala en annan sorts skatt enbart för att de är digitala.

LEDARE. I veckan skrev Frankrikes finansminister Bruno Le Maire på Di Debatt. Han pläderade för den skatt på techjättar som just nu hanteras inom EU:s ministerråd.

Artikeln, som var mer känslomässigt skriven än argumenterande, var säkerligen riktad till den svenska regeringen, som med kraft motsatt sig skatteförslaget. Men att gå med på den princip som EU-kommissionen förespråkar skulle riskera stora svenska skatteinkomster. Och det finns många fler skäl att säga nej.

På en lista från EU-kommissionen finns 112 företag, däribland Facebook, Twitter, Linkedin och Google, men också svenska Spotify och Kinnevikägda MTG och Zalando. Dessa är alltså de bolag, som Bruno Le Maire ”förebrår” för ”en uppenbar orättvisa, nämligen den enorma klyfta som finns mellan de rikedomar de skapar tack vare våra personuppgifter och de infrastrukturer de drar nytta av, och de skatter de betalar i utbyte”.

Sverige, Finland, Danmark, Irland, Tjeckien och Tyskland är de länder som är tydligast motståndare till digitalskatten. Dessa länder måste stå på sig, de kan fälla förslaget eftersom det krävs enhällighet i kretsen av regeringar.

Förslaget går ut på att företagen ska betala 3 procent i skatt på omsättningen i varje land; detta som kompensation för att dessa företag betalar för lite i skatt, enligt vad Bruno Le Maire och en lång rad europeiska makthavare anser. Man får utgå från att han menar bolagsskatt och inte skatt generellt. För även digitala företag betalar förutom bolagsskatt också fastighetsskatt, arbetsgivaravgifter, deras anställda betalar inkomstskatt och deras kunder betalar moms. Dessa distinktioner tycks dock inte viktiga för Bruno Le Maire som hellre anknyter till ”de brittiska, amerikanska och franska revolutionerna”.

Uppfattningen att multinationella företag betalar för lite i bolagsskatt är utbredd, särskilt accentuerad är denna åsikt när det gäller digitala storföretag, som också har det trögt i opinionen med tanke på deras affärsmodell. De ses som digitala makthavare som utnyttjar sina användares information för att tjäna pengar på annonser. Och en del av dem har dessutom anklagats för att spela en tvivelaktig roll i det demokratiska meningsutbytet.

Det är som upplagt för att politiker ska visa ”handlingskraft”.

Kampanjen och lagstiftningsarbetet skymmer ett mycket större problem för EU än uteblivna skatteinkomster. Det handlar om bristande innovationskraft. De digitala jättarna föddes inte i Europa. Google, Amazon och Facebook är frukten av ett unikt amerikanskt företags- och kunskapsklimat. Det är i USA som de miljöer finns som har gett världen den digitala omvälvning som på kort tid har utvecklat nya affärsmodeller, slagit ut gamla, effektivsierat näringslivet och revolutionerat kontaktskapande både mellan företag och kunder och människor emellan.

Det är inte konstigt att USA protesterar. Den republikanske senatorn Orrin Hatch och demokraten Ron Wyden, de ledande politikerna i senatens finansutskott, skrev i veckan i ett brev till EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och Europeiska rådets ordförande Donald Tusk att skatteförslaget är utformat för att diskriminera amerikanska företag. De framhåller att det underminerar det internationella skatteavtalssystemet och orsakar nya transatlantiska handelshinder.

Det allvarligaste med skatteförslaget är att det kullkastar principen för vad som ska beskattas och var det ska ske. I stället för att bolagsskatten betalas där värdet uppstår, där utveckling sker, ska den nu betalas när och där tjänsten konsumeras. Om denna princip får genomslag skulle det drabba Sverige hårt. Ett exportberoende land med högteknologisk industri lär förlora stora delar av sina inkomster från bolagsskatt.

EU-förslaget strider också mot den givna förutsättningen att bolagsskatt ska betalas när man tjänar pengar. Spotify är en svensk stolthet – men går med förlust. Varför ska det bolaget betala en skatt som ska ersätta bolagsskatten?

Sedan flera år pågår ett arbete inom OECD/G20 som under ordnade former förhandlar fram nya principer för bolagsskatt som alla skulle kunna leva med. Det är det rätta forumet att diskutera de digitala jättarnas skatt, inte EU. Att europeiska politiker har mer bråttom är inget skäl att införa det hafsverk som nu ligger på bordet.

Bruno Le Maires rop på rättvisa i debattinlägget i Di är djupt tillväxtfientligt. Om skatteförslaget genomförs kan han och hans finansministerkolleger sitta och räkna på sina procentsatser, allt medan skatteinkomsterna, räknade i euro, minskar. Och innovationskraften i Europa halkar efter ännu mer.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies