1515
Annons

Därför har Boris Johnson medvind

LEDARE. Tiden är knapp tills Storbritannien ska lämna EU den 31 oktober, efter att ha varit medlem sedan 1973. Men vem som ska hålla i rodret från Storbritanniens sida fortsätter att vara i fokus.

FAVORITTIPPAD JOHNSON. Boris Johnson som företräder en tuff brexitlinje ser ut att bli nästa premiärminister i Storbritannien.
FAVORITTIPPAD JOHNSON. Boris Johnson som företräder en tuff brexitlinje ser ut att bli nästa premiärminister i Storbritannien.Foto:Rui Vieira/TT

På tisdagen debatterade toppkandidaterna till jobbet som Theresa Mays efterträdare för Torypartiet och posten som premiärminister. Det står mellan Boris Johnson och Jeremy Hunt. Av allt att döma är det Johnson som kommer gå vinnande ur kampen. I en mätning som gjordes innan debatten har han stöd av 74 procent av partiets medlemmar.

Det som ger Johnson medvind är hans orubbliga syn på att Storbritannien ska lämna EU den 31 oktober, oavsett vad som händer. Ett skadeskjutet Toryparti, som enbart samlade 9 procent i valet till Europaparlamentet, ser utträdet som en fråga om överlevnad.

Det är därför inte förvånande att Johnson i debatten inte kunde utesluta att han skulle kringgå parlamentet för att leverera en brexit enligt deadline, med eller utan avtal. Hunt gav motsatt besked.

Samtidigt har en parlamentsmajoritet gjort det tydligt att den vill förhindra att en premiärminister ska kunna tvinga fram en avtalslös brexit, medan parlamentet gång på gång avvisar det avtal som finns framförhandlat och som EU menar är det slutgiltiga.

Det pågår en prekär balansgång mellan olika intressen. På ena sidan Johnsons eget parti som ska leverera brexit, men där det finns delade meningar om ett avtalslöst utträde. Å andra sidan de som vill se ytterligare en folkomröstning, och som kommer säga nej till avtalet alldeles oavsett. Motstånd finns i och mellan partierna, parlamentet och regeringen.

Att Johnson är öppen för att pröva kontroversiella vägar är uppenbart. Han vill lämna det ingenmansland som landet befunnit sig i sedan 2016. Somliga är oroliga för vad som händer med Torypartiet om man inte lyckas leverera utträdet, andra är oroliga för vad som händer med landet om man gör det.

Utfallet av brexit är oklart, likaså vad Johnson vill bortom brexit. Men i den här frågan pekar han med hela handen. Johnsons hänsynslöshet och ovilja till kompromiss är något nytt, och står i kontrast till den linje som såväl May som Hunt företräder.

Oavsett utgång verkar valet av Johnson lova att britterna rör sig åt något håll. I valet av partiledare och premiärminister kanske Torymedlemmarna är villiga att riskera att röra sig bakåt, så länge något sker.


Allt att vinna på en snabb Nato-process

Det var ord och inga visor när Finlands president och statsminister gav sina personliga rekommendationer om landets Natoprocess på torsdagen.

BESKED. Finlands statsminister Sanna Marin och president Sauli Niinistö rekommenderade på torsdagen att Finland går med i Nato utan dröjsmål. Tidsaspekten är av stor betydelse.
BESKED. Finlands statsminister Sanna Marin och president Sauli Niinistö rekommenderade på torsdagen att Finland går med i Nato utan dröjsmål. Tidsaspekten är av stor betydelse.Foto:Markku Ulander

”Finland måste utan dröjsmål ansöka om medlemskap i Nato”, var den centrala formuleringen i Sauli Niinistös och Sanna Marins gemensamma pressmeddelande.

Några dröjsmål verkar det heller inte bli tal om. Redan på söndag väntas Finland formellt fatta beslut.

Även i Sverige går det undan. På fredagen ska riksdagspartiernas säkerhetspolitiska analys presenteras. Den kommer inte att innehålla någon explicit rekommendation, men budskapet, att Sverige bör gå med i Nato, väntas framgå mellan raderna. 

På söndag meddelar Socialdemokraterna sitt beslut om att byta säkerhetspolitisk linje och på måndag kväll fattar regeringen enligt uppgift det historiska ansökningsbeslutet under ett extrainsatt regeringsmöte.

De båda ländernas Natoansökningar kan alltså formellt vara inskickade redan på tisdagen då president Sauli Niinistö inleder sitt statsbesök i Sverige. 

Det ser ut som en plan, vilket det såklart också är. En briljant sådan.

Att det går snabbt minskar risken för ryska motdrag, vilket fortfarande är en faktor – trots den senaste tidens försvarsförsäkringar från Berlin och Washington och solidaritetsavtal med London

Men man skulle också kunna tänka sig att länderna vill gå i mål innan ett eventuellt fredsavtal ska förhandlas om Ukraina, där Ryssland mycket väl kan komma att ställa krav på ett utvidgningsstopp för Nato.

Glädjande nog ligger en fortsatt effektiv process också i Natos intresse. Enligt samstämmiga uppgifter kommer försvarsalliansen att hantera de inkomna nordiska ansökningarna blixtsnabbt, inom ett dygn.

Sedan krävs visserligen att samtliga 30 huvudstäder ratificerar inträdesavtalen, vilket kan ta längre tid, säkerligen någon månad. 

Men det är uppenbart att Nato och dess medlemsländer ser de svenska och finska anslutningsprocesserna som en del i den pågående kraftmätningen med Ryssland, och vill därför gå i mål så snart som möjligt. 

Man vill visa upp den enighet och målmedvetenhet som präglat västmakterna ända sedan invasionen inleddes, som stärkt Ukraina i dess frihetskamp.

Att Sverige och Finland blir Nato-medlemmar kommer avsevärt att öka våra länders säkerhet. Men utvidgningen är också ett styrkebesked från Nato som organisation, och en triumf för hela västvärlden.

 

För mer om Nato-processen, lyssna på det senaste avsnittet av Di:s ledarpodd här.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?