1515

Därför funkade inte las som liberal murbräcka

LEDARE. I måndags gick remisstiden ut för den statliga utredningen om arbetsrätten. Det förslaget skulle genomföras endast om arbetsmarknadens parter inte kom överens.

BÄTTRE BRA ÄN SNABBT. Nyamko Sabuni (L) och Annie Lööf (C) kommer att få vänta på liberalare arbetsrätt. Men när det väl sker kommer samtidigt ett bättre system för kompetensutveckling.
BÄTTRE BRA ÄN SNABBT. Nyamko Sabuni (L) och Annie Lööf (C) kommer att få vänta på liberalare arbetsrätt. Men när det väl sker kommer samtidigt ett bättre system för kompetensutveckling.Foto:Claudio Bresciani

Och det var det som hände för några veckor sedan. Parterna misslyckades och det var utredningen som skulle bli lag, allt enligt januariavtalet. Regeringen, som var klämd mellan Vänsterpartiet, LO och mittenpartierna tycktes bara ha ett sätt att vinna tid, att hänvisa till att utredningsförslaget först måste remissbehandlas ordentligt.

Och nu har alltså remissvaren kommit in, och nedräkningen till politisk konflikt borde därmed börja. Men under tiden försökte parterna igen, och nu finns ett nytt spår som på goda grunder förordas från flera håll: Gå vidare med parternas förhandlingsresultat i stället för med utredningsförslaget. Även om en viktig part saknas, LO, så kan man bygga vidare på detta spår eftersom halva arbetsmarknaden (tjänstemännen) redan sagt ja. Mittenpartierna L och C har accepterat detta vägval.

Plötsligt kan Stefan Löfvens regering vinna mycket mer tid. Med det nya spåret måste parterna få mer tid för att arbeta fram ett upplägg för hur förhandlingsresultatet ska kunna börja gälla trots att delar av arbetsmarknaden står utanför. Och detta upplägg kräver förändringar i lagstiftningen för att fungera. Det blir ett rätt omfattande arbete. Även om arbetet forceras bör man inte räkna med att det kommer i mål förrän mot slutet av nästa år.

Det innebär att tidtabellen i januariavtalet spricker.

Är det ett bakslag för liberal politik? Nej och ja.

Nej, eftersom arbetsrätten blir liberalare på det här sättet, och det blir dessutom bättre. Innehållet i parternas förhandlingsresultat innebär mer flexibilitet på arbetsmarknaden jämfört med utredningsförslaget. Att det tar tid att få de nya reglerna på plats är ett mindre problem för den som vill ha ett bra slutresultat.

Ja, eftersom C och L har investerat så tungt i förändrad arbetsrätt och att det skulle genomföras på det vis som januariavtalet stipulerade. De har varit stolta över att ha åstadkommit mer liberal politik på det här området än alliansen orkade med under sina åtta regeringsår. Men så misslyckas C och L med sitt tillvägagångssätt. Det är inte säkert att det går att åstadkomma politiska förändringar avtalsvägen, särskilt inte när det är komplexa sakfrågor som bevakas av starka särintressen. Det dyker upp hinder och nya förutsättningar längs vägen, som kräver att man justerar sin handlingslinje.

Nu drar det ut på tiden, och Stefan Löfven räddas nog. Det är bara att acceptera för C och L. Arbetsrätten passade helt enkelt inte som liberal kabinettsfråga.

Ett av arbetsmarknadens särdrag är att det är fack och arbetsgivare som gör upp om regelverket och staten hålls utanför.

Lagen om anställningsskydd, las, är en avvikelse från denna svenska modell. Las ger facket ett permanent övertag och är därför svår att avskaffa genom partsförhandlingar. Borde man helt enkelt inte ta bort las och låta parterna förhandla ”från början” igen? Principiellt borde man göra det, och det är viktigt att påminna om att denna makt faktiskt finns hos riksdagen.

Men arbetsmarknaden är ändå ett eget ekosystem som har visat sig bättre lämpat än staten att ta hand om vissa angelägenheter. Att liberalare uppsägningsregler bör växlas mot bättre omställningsmöjligheter är givet. Att arbetsmarknaden har ett starkt behov av kompetensutveckling är uppenbart.

Parternas förhandlingsresultat innebär väsentligt starkare regler om just vidareutbildning. Det innebär dessutom att detta ska utvidgas till att också gälla den som har en pågående anställning. Parternas trygghetsråd brukar uppvisa goda resultat. Om en större del av svensk yrkesutbildning flyttar från offentlig regi till arbetsmarknadens system är mycket vunnet, inte minst för integrationen.


Innehåll från RiksbyggenAnnons

Bostadspolitisk expert: Saknas dedikerade satsningar för att upprätthålla byggtakten

Johanna Ode, bostadspolitisk expert på Riksbyggen.
Johanna Ode, bostadspolitisk expert på Riksbyggen.

Äntligen ligger byggtakten av nya bostäder på en acceptabel nivå. Men Johanna Ode, bostadspolitisk expert på Riksbyggen, menar att det inte räcker.

– Det krävs dedikerade politiska satsningar för att hålla byggandet uppe över tid, och om vi väntar tills nästa lågkonjunktur slår till med att införa dem är det för sent.

Nästan alla Sveriges kommuner rapporterar bostadsbrist, men, för första gången på många år visar nu Boverkets siffror att bostadsbyggandet 2021 kommer att ligga över den takt som krävs för att på sikt nå balans på bostadsmarknaden.

– Det är så klart jättepositivt att vi har en hög byggtakt generellt sett, men det betyder inte att den bara kommer att rulla på. Det är långa ledtider i bostadsbyggandet och får vi en konjunkturändring är risken att bostadsbyggandet avstannar uppenbar, säger Johanna Ode.

Stödet är avgörande för om det byggs

För att undvika den risken efterlyser hon och Riksbyggen flera åtgärder från politiskt håll, bland annat höjda nivåer och mer långsiktiga besked kring det statliga investeringsstödet för hyresrätter.

– Det här stödet gör det möjligt att bygga nya hyresrätter över hela landet, även på orter där vi inte hade fått ihop kalkylen annars. De orterna behöver också fler bostäder, och stödet är avgörande för om de blir byggda eller inte, men det finns en stor politisk osäkerhet kring hur det kommer att utvecklas, något som hämmar bostadsbyggandet.

Läs mer om Riksbyggens bostadspolitiska opinionsarbete

Men även på bostadsrättsmarknaden efterlyser Johanna Ode fler åtgärder, framförallt statliga garantier innan byggstart.

– I dag vill färre privatpersoner köpa ny bostad på ritning i samma grad som tidigare. Samtidigt kräver bankerna att hälften av lägenheterna i ett nytt projekt ska vara sålda innan de ska bevilja ett lån, och det här glappet ställer till det.

Satsningar som gynnar hela samhället

Därför skulle Johanna Ode gärna se att staten går in och erbjuder statliga garantiåtaganden som kan hjälpa till att överbrygga glappet och möjliggöra för fler projekt att sätta spaden i marken tidigare. Eftersom bostadsbyggandet står för 11 procent av BNP menar Johanna Ode att sådana här och liknande satsningar inte bara gynnar de enskilda personer som äntligen kan skaffa en bostad, utan hela samhället.

– Man brukar säga att varje byggarbetare sysselsätter ytterligare tre personer i nästa led, så att hålla igång bostadsbyggandet ger stora effekter på samhällsekonomin.

Men det är inte bara nybyggnation som löser problemen på bostadsmarknaden.

– Det är jättepositivt att vi har en hög nybyggnadstakt, men ska vi vara ärliga innebär det att bostadsmarknaden är i balans först om ett decennium, och det är lång tid att vänta för den som behöver bostad här och nu.

Läs mer om Riksbyggens förslag om ett startlån för unga vuxna

Vill se startlån för unga vuxna

Därför menar Johanna Ode att det behövs satsningar som gör att vi kan nyttja det befintliga beståndet på bättre sätt, något som dessutom är bra ur hållbarhetsperspektiv, samt satsningar som gör det lättare för unga vuxna att ta sig in på bostadsmarknaden. På Riksbyggen har man därför konceptet Hyrköp av bostadsrätt för unga vuxna, där personer upp till 35 år får hyra sin lägenhet i fem år medan de sparar ihop till kontantinsatsen. Men Johanna Ode vill även här se statliga satsningar.

– Vi på Riksbyggen har tagit fram förslag på något vi kallar Ungbolån, ett startlån för unga vuxna som kan jämföras med CSN-lån, och som gör det möjligt för dem att starta sitt vuxna liv och bidra till samhället med den trygghet en egen bostad innebär. Det finns en statlig utredning som tittar på startlån för förstagångsköpare.

– Nu gäller det att det blir tillräckligt enkelt och attraktivt utformat för att det ska vara användbart och att regeringen ser till att det införs, så fler unga vuxna kan köpa en egen bostad.

Mer från Riksbyggen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Riksbyggen och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?