1515

Därför bör Europa investera i Afrika

LEDARE. I Bryssel pågår ett toppmöte i Europeiska rådet mellan EU:s 27 medlemsländers stats- och regeringschefer. Agendan för mötet är att komma överens om EU:s långtidsbudget för åren 2021 till 2027 och om EU-kommissionens förslag till ekonomiskt återhämtningspaket som svar på coronakrisen. Det är stora summor som det ska beslutas om. Långtidsbudgeten omfattar nästan 1 100 miljarder euro och återhämningsfonden ska innefatta 750 miljarder euro.

MERKELPLANEN. Tysklands förbundskansler Angela Merkel med Nigerias president Muhammadu Buhari. Nigeria är Afrikas folkrikaste land, kontinentens största ekonomi och har en förutspådd dubblering av befolkningen till drygt 400 miljoner år 2050.
MERKELPLANEN. Tysklands förbundskansler Angela Merkel med Nigerias president Muhammadu Buhari. Nigeria är Afrikas folkrikaste land, kontinentens största ekonomi och har en förutspådd dubblering av befolkningen till drygt 400 miljoner år 2050.Foto:Michael Kappeler

Detta möte är det viktigaste EU-mötet i år, kanske på mycket länge. Men när helgens möte är över, lamporna är släckta efter nattmanglingen och EU-ledarna förhoppningsvis har lyckats sy ihop en kompromiss – innehållande krav på strukturreformer, motprestationer och mer lån än bidrag – behöver de snabbt skifta fokus. EU och dess medlemsländer har flera viktiga frågor inom unionen att lösa, men de bör också blicka ut mot omvärlden och ta på sig ett större ansvar för dess utveckling. Historiskt sett har USA spelat den rollen, som världens enda supermakt, men i takt med att USA drar sig tillbaka från världsscenen behöver någon annan kliva fram och axla ansvaret. Ska denna någon annan inte bli Kina, med allt vad det skulle innebära för världen, behöver det vara EU och europeiska politiker som fyller vakuumet.

Ett tydligt exempel på denna sorts ansvarstagande vore om EU plockade upp tråden på den tyska idén om en plan för Afrika – under Tysklands ordförandeskap i G20 år 2017 var Afrikas utveckling ett viktigt fokusområde och det mest konkreta initiativet var ”Marshall Plan with Africa”. Som namnet avslöjar så är projektplanen inspirerad av den amerikanska Marshallplanen från 1948, döpt efter utrikesminister George C. Marshall, vilken bland annat utgjordes av bistånd från USA för att bygga upp de västeuropeiska ekonomierna efter andra världskriget. Återhämtningsstödet motsvarade runt 130 miljarder dollar, i dagens penningvärde, och det hjälpte Västeuropa att ställa sig på fötter igen efter världskriget.

Tysklands förbundskansler Angela Merkels idé skiljer sig dock något från Marshallplanen. Det är inte fråga om direkt bistånd till afrikanska länder, utan om investeringar och krav på reformer. Och det är en avgörande skillnad, som gör att Merkelplanen mer liknar de planer med motkrav som önskas även på hemmaplan i EU. Hade det bara varit en pengafråga hade afrikanska länder, som mottagit enorma summor bistånd genom åren, varit i avsevärt bättre ekonomisk situation i dag än vad de är. I Västeuropa fanns redan en fungerande marknadsekonomi, rättsstatstraditioner och institutioner sedan tidigare, det behövde bara byggas upp igen efter kriget. I stora delar av Afrika finns detta inte. Det behöver skapas och därför är det väsentligt att ställa motkrav på reformer och prestationer.

Men krav på den typen av reformer gör sig egentligen bäst om de kommer nedifrån och upp, inte tvärtom. Det är i första hand människor i de här länderna som måste begära reformer, eller åtminstone så behöver de acceptera att deras regeringar driver igenom förändringarna. Därför är det viktigt att när till exempel EU ställer sådana krav att de också sockrar förslaget med privata och offentliga investeringar. Detta kommer i förlängningen att gynna både Europa och Afrika.

I stora delar av Afrika finns det en utbredd hopplöshet om att kunna skapa sig ett drägligt liv för sig och sin familj, för de flesta saknas det möjlighet till utbildning, ingen fungerande arbetsmarknad och inget blomstrande entreprenörskapsklimat att tala om. I ett sådant läge är det inte svårt att förstå att människor försöker göra något åt sin livssituation och börjar röra på sig. Detta är nämligen faktorer som driver på stora folkvandringar, vilket ju varit och är en särskilt kontroversiell fråga i Europa. Som inte heller kommer att bli mindre aktuell i och med att demografiska prognoser visar att Afrika är den världsdel som växer snabbast befolkningsmässigt.

Stora europeiska investeringar i Afrika har uppenbara ekonomiska fördelar för europeiska länder och företag. En välmående ekonomi, med en fungerande arbetsmarknader, på den afrikanska kontinenten kommer att skapa nya marknader med många möjligheter för handel och företagsetableringar. Därtill skulle den förbättrade sociala situationen och levnadsstandarden kunna hjälpa till att lösa en av Europas mest infekterade politiska frågor, migrationen.


Innehåll från SalesforceAnnons

Så når de framgång i den nya digitala världen

Handelsbanken, Volvo Cars och andra framgångsrika storföretag avslöjade sina framgångsrecept under ett livestreamat event. ”90 tempofyllda minuter.” 

I dag arbetar vi var som helst, vi leder på distans, utvecklar tillsammans och samarbetar över gränser och tidszoner. Vad krävs egentligen för att lyckas i en digital värld? Svaren fick vi på ett livestreamat event den 6 maj, där Sveriges främsta experter tillsammans med programledare Peter Settman diskuterade hur vi skapar förutsättningar för nya former av tillväxt och framgång.  

Eventet Salesforce Live arrangerades av kundrelationsjätten Salesforce, vars Sverigechef Dan Bjurman säger:  

– Under 90 tempofyllda minuter inspirerades vi av nya sätt att tänka, och tog del av konkreta framgångsfaktorer för att agera i den nya digitala världen. Tillsammans med bland andra Handelsbanken, Volvo Cars, Sandvik, MatHem, Trustly och Stadsmissionen fick vi skarpa exempel från olika branscher, och spaningar om framtiden från professor Micael Dahlen och futurologen Ashkan Fardost.  

Från Handelsbanken deltog Catharina Belfrage Sahlstrand, Group Head of Sustainability och Stephan Erne, Chief Digital Officer i en breakout-session. De berättade om bankens resa inom digitalisering och hållbarhet, var man står idag samt hur de ser på framtiden.  

Ta del av Salesforce live  

Liksom i andra branscher har pandemin satt ytterligare fart på digitaliseringen inom banksektorn och medfört nya prioriteringar. Salesforce undersöker varje år vilka frågor som är viktigast bland beslutsfattare inom finansbranschen globalt. Den senaste rapporten ”State of Finance 2020” med 

2 800 respondenter pekar på stora skillnader före och efter pandemins utbrott.

Ladda ned State of Finance 2020 här  

– Finansiella aktörer i Norden har helt stuvat om bland sina prioriteringar. Ökad personalisering av banktjänster ses nu som den enskilt viktigaste frågan, följt av ökad automatisering av processer, säger Rob Klomps, CTO Financial Services EMEA på Salesforce, och tillägger:

– Vi ser också en brytpunkt i att en majoritet av kunderna nu föredrar digital rådgivning framför fysisk. Handskakningar och personliga samtal anses inte längre som avgörande för att bygga förtroende. Men en bank som sällan eller aldrig träffar sina kunder måste jobba mer datadrivet för att förutse deras behov och möta dessa. 

Algoritmdrivna finansiella tjänster 

För att lyckas med detta måste bankerna skaffa sig en 360-gradersvy av sina kunder. 

– De måste bli bättre på att samla in, förstå och agera på kunddata på ett intelligent och konsekvent sätt. Och de behöver känna till kundens ekonomiska milstolpar och mål.

Digital rådgivning och andra automatiserade och AI-stödda banktjänster blir allt smartare. Rob Klomps lyfter fram algoritmdrivna finansiella tjänster som fattar beslut eller genomför uppdrag för kundens räkning, som ett framtidsområde. 

Varför har bankerna inte kommit längre inom digitala tjänster?   

– Därför att de sitter fast i föråldrade IT-strukturer och system som inte är så lätta att koppla ihop och därför att deras organisation speglar produkterna och inte kunderna. Deras digitalisering har utgått från produkter som utlåning, betalningar, sparande. Men kunderna tänker inte ”vilken produkt kan lösa mina problem”, de ser sin finansiella ställning och sina behov. Produktapproachen måste bort och ersättas av kundfokus.

Bankens medarbetare var tidigare kundernas primära kontaktyta, men nu är digitala kanaler minst lika viktiga och upplevelsen av dessa behöver förbättras. De som lyckas bäst med det blir vinnarna på den nya digitala bankmarknaden, menar Rob Klomps. 

Ta del av Salesforce live här

Mer från Salesforce

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Salesforce och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?