Annons

Därför är volymmål en självklar politik

LEDARE. Förhandlingarna om migration tycks ha brutit samman. M anser att S inte har velat minska invandringen tillräckligt. M i sin tur är rimligen stressade av SD:s hårda linje som återupprepades på en presskonferens på måndagen. Och MP har hotat S med regeringskris om inte politiken liberaliseras i förhållande till de tillfälliga regler som gäller just nu. 

MOTSÄTTNING. Det är för att regeringen kan spricka som S har problem med migrationsfrågan. Nu har de parlamentariska migrationsförhandlingarna i praktiken brutit samman.
MOTSÄTTNING. Det är för att regeringen kan spricka som S har problem med migrationsfrågan. Nu har de parlamentariska migrationsförhandlingarna i praktiken brutit samman.Foto:ALI LORESTANI

Det finns realiteter bortom det politiska spelet, och det handlar om det kanske viktigaste politiska frågekomplexet det senaste decenniet. Det påverkar människoliv, sammanhållning, ekonomi, skola, sjukvård, säkerhet, kriminalitet. Det är inte märkligt att migrationen väcker mycket starka känslor och därmed också har ställt till det i partipolitiken i många år.

Men bortom några laddade termer borde det finnas potential för en större enighet.

En av dessa termer är asylrätt. Det finns flera aspekter av detta, men gemensamt är att en man ska ha rätt att få sin ansökan om asyl prövad. Asylrätten är dock i praktiken beroende av att en person lyckas ta sig förbi den svenska gränsen. Under långa tider har Sverige på bred front agerat för att så få som möjligt ska kunna ta sig in i Sverige och kunna använda sig av asylrätten.

Visumkrav, transportörsansvar, stängda ambassader, id-kontroller på Kastrups tågstation – alla sådana åtgärder syftar till att göra asylrätten otillgänglig. Detta är centralt att veta när något parti säger sig ”stå upp för asylrätten”.

Ett annat ord är volym – eller tak/mål/riktmärke. Detta betraktas som kontroversiellt, men styrande politiker har alltid agerat för att mängden asylsökande ska hållas ned. Varför skulle annars den migrationspolitiska överenskommelsen ha gjorts i oktober 2015? Och varför skulle annars den rödgröna regeringen ha dragit i nödbromsen en månad senare? Ett ”mål” är rimligen inget annat än att i förväg säga var gränsen för Sveriges kapacitet ligger, i stället för i efterhand som skedde 2015. 

Statsminister Stefan Löfven säger att Sverige ska ta ”vår del” av EU:s asylsökande, ”inte mer”. Det ser inte ut som ett volymmål i absoluta tal, men är naturligtvis ändå det. Sveriges per capita-andel av EU skulle innebära 14 000 per år.

Politiker och partier som låtsas som att asylrätt betyder något i sig självt och att volymmål skulle vara något helt nytt i Sverige försvårar tyvärr en överenskommelse. De sprider bilden av att det finns två lägen – ett som är för flyktingmottagande och ett som är emot.

Sverige kan inte reglera antalet asylsökande på ett direkt sätt. EU kan det inte heller eftersom vattengränserna är öppna. Dessutom tycks möjligheterna för EU att hitta ett omfördelningssystem ha nått vägs ände.

Det som återstår, inte bara för Sverige utan också för andra länder, är att styra med hjälp av villkoren för mottagande. Det gäller familjeåterförening, längd på uppehållstillstånd, regler om humanitära grunder etc. Att sådana parametrar är de enda tillgängliga verktygen för att styra hur många som kommer just till Sverige vet politikerna, men berättar inte om det på ett tydligt sätt. 

Att ta emot asylsökande är ett stort ansvar, särskilt som även de som saknar asylskäl kan bli kvar i Sverige i många år eller för gott. Integrationen fungerar dåligt. Skolan placerar effektivt en stor grupp, de som inte klarar kraven, i ett mångårigt utanförskap. Den svenska arbetsmarknaden med sina höga trösklar kan inte bidra med tillräcklig integration. Risken för att parallellsamhällen utvecklas är uppenbar.

Sverige har för länge sedan bestämt sig för att människor som befinner sig i Sverige, antingen de är asylsökande eller har fått sitt tillstånd, ska ha en dräglig situation. De ska ha en bostad och pengar till förnödenheter. Barnen ska gå i skola, sjuka och äldre ska få vård och omsorg. Det ska helt enkelt inte finnas flyktingläger i Sverige.

Så länge Sverige har denna ambition måste antalet asylsökande begränsas. Det borde vara okontroversiellt. Om migrationsförhandlingarna nu havererar är det för att partierna inte förmår stå för den linje som i praktiken har varit ett politiskt mål i decennier, låt vara att Sverige under långa perioder har misslyckats med att upprätthålla denna politik.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?