Annons

Därför är Volvo storpolitik

LUND. Egentligen säger grannskapet allt. Lite längre ned på Scheelegatan ute på Ideon i norra Lund ligger amerikanska elektronikföretaget Nvidias utvecklingsavdelning. Tvärs över gatan tronar kinesiska Huaweis. Mitt emellan dem ligger Volvo Cars forsknings- och utvecklingskontor i Lund med 150 anställda, specialiserade på artificiell intelligens.

VOLVOS VÄRDE. Volvo Cars satsar allt på att ta sig upp till en helt ny och hög teknisk nivå. Den demokratiska västvärlden tar sats för en kraftansamling med mycket stora investeringar i forskning och utveckling för att möta Kina.
VOLVOS VÄRDE. Volvo Cars satsar allt på att ta sig upp till en helt ny och hög teknisk nivå. Den demokratiska västvärlden tar sats för en kraftansamling med mycket stora investeringar i forskning och utveckling för att möta Kina.Foto:Jonas Ekströmer/TT

Vad innebär det att tillverka en svensk bil i framtiden, klämd mellan USA och Kina?

De flesta skulle nog säga att man sysslar med elmotorer, fossilfritt stål, futuristisk design och andra ganska oskyldiga produkter. Elektrifieringen är det stora.

Men lyfter man på motorhuven, eller rättare sagt pratar med nyckelpersoner på Volvo Cars, är det snarare digitalisering och datoriseringen som är den stora händelsen.

Att designa en kaross och få det mänskliga ögat att följa en linje längs hela vagnen är en konst även i morgon. Men det riktigt svåra kommer inte att bli elmotorn eller batteriet. De är enkla i jämförelse med en traditionell förbränningsmotor.

Det riktigt svåra är centraldatorn.

När man sätter sig i en Tesla känns det som att sitta i en stor Iphone. Det beror på att Teslas stora innovation var att centralisera alla datorer till en enda stor och kraftig dator. En vanlig bil har ett hundratal smådatorer som styr allt som ska styras och manövreras i en bil. Ytterhjulet ska gå snabbare än innerhjulet när man svänger. Gasreglaget ska bry sig lagom mycket om hur mycket föraren trycker på. En skvätt spolarvätska ska alltid föregå bakrutans vindrutetorkare. Allt sköts av små datorer. Centralenheten är föraren.

Teslas centraldator tar över den rollen och sköter allt samt mycket mer, vilket har revolutionerat bilindustrin lika mycket som själva eldriften. 

I dagsläget arbetar 9000 personer med forskning och utveckling på Volvo Cars. 3000 av dem bygger den nya centraldatorn. De sitter i Göteborg, Shanghai, Silicon Valley och här i Lund. Den nya datorn byggs i samarbete med just Nvidia, en amerikansk gigant, ledande på bland annat speldatorer.

Datorn kan jämföras med en mycket kraftig speldator. Det är noga med sådant som millisekunder, uppkoppling, känsliga sensorer och grafik. Toleransen för fördröjning är noll.

Datorn ska kunna köra bilen, se, känna, höra och förstå omgivningen, samt begripa passageraren som med ett knapptryck ska kunna personifiera fordonet, ungefär som man personifierar sin nya mobil med alla kontakter, appar och låtlistor.

Ett led i utvecklingen av fordonens nya dator är att alla fordonstillverkare av rang nu skickar upp egna satellitsystem. Bilindustrin är inne i ett rymdrace. Tesla har redan 1000 satelliter uppe och planerar över 40 000. VW och Toyota projekterar egna satellitsystem och i förra veckan aviserade Volvo Cars ägare Geely att man börjat tillverkningen av egna satelliter med målet att skicka upp 500 om året.

Syftet är att skapa egna globala kommunikationssystem för sina fordon. Var helst i världen man kör en Volvo ska den kunna kommunicera med tillverkaren för uppdateringar, informationsinhämtning och utveckling av systemets intelligens. Om man tycker att Google har koll på världens hörn blir Volvos, VW:s, Toyotas och Teslas aggregerade kunskaper om världen minst lika imponerande.

Bilen blir ett eget 5g-system och sin egen teleoperatör med global räckvidd. Signifikant nog meddelade Geely också att man ska börja tillverka egna mobiltelefoner.

Bilens uppgradering från en isolerad förbränningsmaskin till en avancerad sensorbestyckad del av internet kopplar obevekligt upp fordonsindustrin på spänningen mellan Kina och USA. Konkurrensen dem emellan handlar framför allt om hightech. Det är där kampen om världsherravälde utspelar sig. Militär styrka är ett biflöde av civil teknisk och ekonomisk styrka.

De stora plattformsbolagen, halvledartillverkarna, mjukvaruföretagen och telekomindustrin befinner sig därför redan i det nya kalla kriget mellan öst och väst. Fordonsindustrin rullar nu in i samma storpolitiska division. Att vara värderad som ett techbolag förpliktigar.

Aukus, den nya techpakten mellan Australien, Storbritannien och USA, är bara början på ett nytt slags allianssystem. USA skissar på en bredare tech-allians som ska möta och bemöta Kina. Ett antal viktiga demokratiska industriländer ska gå samman och förbinda sig att satsa på utbildning, forskning, ny teknik samt på vissa områden utestänga eller försvåra för Kina. Ett slags Nato för teknik. Sverige och Finland nämns bland deltagarna, vilket är ett gott betyg.

Om USA gör verklighet av sina planer kan det gå undan. Washington vill inte ha några nya institutioner eller byråkratier utan smidiga och flexibla lojaliteter. Så vad säger en svensk statsminister den dag Joe Biden ringer och frågar om man vill vara med i demokratiernas globala vetenskap- och teknikallians? Med all säkerhet ja. Man kan tycka att frågan är olycklig och att den riskerar att dela upp världen. Men om den kommer är svaret givet. Sverige tillhör väst.

Därmed kan Sveriges största privata arbetsgivare och det nya techbolaget Volvo Cars med all säkerhet inte vara ett dotterbolag till ett kinesiskt techbolag. Det går inte. Och det spelar roll i de känsliga förhandlingar om börsnotering som nu pågår. Volvos ägare vet att värdet på innehavet försämras för varje dag som Kinas internationella glans falnar och konkurrensen med USA dramatiseras.

Om det spelar roll för svenska potentiella ägare vet ingen. I de spridda kommentarerna under sensommaren syns liten eller ingen storpolitisk medvetenhet. Men det borde spela roll. Volvo Cars satsar allt på att ta sig upp till en helt ny och hög teknisk nivå. Den demokratiska västvärlden tar sats för en kraftansamling med mycket stora investeringar i forskning och utveckling för att möta Kina.

En liten dos patriotism och stor känsla för vindriktningen på världshaven brukar i slutänden ta hem spelet. 

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.
Innehåll från Nimo-KGAnnons

Nimo-KG lyfter produktionen med kundanpassade lösningar

Möt det lönsamma och framgångsrika försäljnings- och ingenjörsbolaget från lilla Kågeröd i Skåne som säljer maskiner för intern produkthantering över hela världen.

Jag tror att en av framgångsfaktorerna är de nära relationerna med våra kunder. Vår långa erfarenhet av speciallösningar för produkthantering till ett brett spann av branscher gör att vi kan skapa anpassade speciallösningar för både enskilda maskiner och kompletta hanteringslinjer, säger företagets vd Martin Olsson.

Vad gör man om man har verksamhet i livsmedelsbranschen och vill förnya sina maskiner för produkthantering, till exempel för att få tillverkningsprocessen att snurra lite snabbare och bät-tre eller vill förbättra arbetsmiljön? Jo, man vänder sig till Nimo-KG, ett svenskt företag som specialiserat sig på att konstruera, sälja och anpassa maskiner för intern produkthantering, ex-empelvis sådant som lyft, vägning och tömning.

Vi arbetar tillsammans med kunder från många olika branscher och segment såsom livsmedel, läkemedel, verkstadsprodukter och avfall. Olika branscher ställer olika krav och att vi är aktiva inom flera olika segment gör att vi hela tiden utvecklas och får nya branschrelaterade kun-skaper. Samtidigt som vi har en i grunden välbeprövad arbetsprocess så ser vi vårt arbete som ett hantverk där varje kunduppdrag är unikt, säger Martin Olsson, Nimo-KG:s vd.

Från Kågeröd till världen

Företaget grundades i lilla Kågeröd i Skåne för över sextio år sedan, och där ligger fortfarande huvudkontoret. Idag har dock Nimo-KG en global marknad.

Vi säljer cirka 25-30 procent av våra maskiner i Sverige, resten går på export till kunder över hela världen, fortsätter Martin.

Sortimentet omfattar kompletta rostfria lösningar för alla typer av intern produkthantering. Samtliga produkter möter högt ställda krav på ergonomi, flexibilitet, säkerhet och hygien som finns i olika branscher. Man konstruerar också nyckelfärdiga anläggningar i samråd med kunden utifrån dennes önskemål och behov. 

Just detta – att vi gärna ordnar med skräddarsydda lösningar och med van hand anpassar maskinerna efter kundernas behov – är nog en av Nimo-KG:s fördelar. Alla kunder erbjuds också löpande underhåll samt snabb och effektiv service vid exempelvis oplanerade driftstopp, säger Martin.

Bästa lösningen för linschips

Ett exempel på en kund som nyligen haft stor nytta av Nimo_KG:s höga ambitioner när det gäller flexibilitet och kundtillvändhet är en livsmedelsjätte som just börjat producera linschips.

Deras utmaning låg i hur chipsen på ett säkert och samtidigt effektivt sätt skulle flyttas från leveransförpackning till fabrikens smaksättare. Till skillnad från potatischips som tillverkas av potatis lokalt, tillverkas linschips genom att man smaksätter och friterar ett halvfabrikat som likna bandpasta. Själva momentet där halvfabrikatet överförs från den levererade pallboxen ner i fabrikens processutrustning blir extra kritisk då produkten inte får krossas, berättar Martin.

Nimo-KG tog fram en specialbyggd och automatiserad lyft som gjorde att chipsen kunden överföras från leverans ner i fabrikens processutrustning utan att skadas.

Vår anpassade lösning resulterade i att chipsen kunde hanteras problemfritt och utan skador. Lyften fungerade framgångsrikt i produktionen och kort efter att första produktionslinjen med den nya hydraultömmaren var installerad beställde livsmedelsjätten en identisk lyft till en annan produktionslinje, berättar Martin.

Carina Thern, säljare på Nimo-KG, tillägger:

– För oss är det viktigt att kunden får den kvalitet de efterfrågar och att vi löser utmaningar som de har i produktionsprocessen. Det är också kul att Nimo-KG har kunnat bidra till produktionen av en sådan populär och framgångsrik produkt.

Om Nimo-KG

Nimo-KG konstruerar och tillverkar maskiner för intern produkthantering. Företagets lyft- och tömningsutrustning (KG-lyften) har under årens lopp gjort företaget till ett välkänt varumärke i livsmedelsindustrin. Varje år levereras över 200 maskiner till kunder över hela världen.

Läs mer på www.nimo-kg.se  

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Nimo-KG och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera