Annons

Därför är det så svårt att villkora EU-bidrag

LEDARE. Det gångna toppmötet är historiskt, om man får tro president Emmanuel Macron. Även en del andra kommentarer har gått i den riktningen, att överenskommelsen om budgeten och räddningspaketet innebär en förändring av EU-samarbetet i grunden. 

VISEGRADLÄNDER. Europeiska rådets ordförande Charles Michel på ett möte i söndags med fyra premiärministrar som brukar hålla samman, Igor Matovič, Slovakien, Viktor Orbán, Ungern, Mateusz Morawiecki, Polen och Andrej Babiš, Tjeckien.
VISEGRADLÄNDER. Europeiska rådets ordförande Charles Michel på ett möte i söndags med fyra premiärministrar som brukar hålla samman, Igor Matovič, Slovakien, Viktor Orbán, Ungern, Mateusz Morawiecki, Polen och Andrej Babiš, Tjeckien.Foto:François Walschaerts

Men det är inget nytt EU som har uppstått – snarare kommer samarbetet att fortsätta med ungefär samma juridiska ramverk och med i princip samma traditionella politiska motsättningar.

En sådan nygammal fråga är den ekonomiska fördelningen inom EU. Ska man skicka pengar utan motkrav? Eller tillspetsat: ska man först kritisera ett land för dess brister och sedan belöna det ekonomiskt? 

För flera länder har det varit viktigt att få fram ett villkorande för transfereringar inom EU. Det handlar om korruptionsbekämpning, att EU-pengarna inte ska hamna i fel fickor. Men det handlar också om rättsstatens principer. Då handlar det inte om hur EU-pengar används, utan att dessa ändå ska kunna villkoras med att landet inte får gå åt fel håll just när det gäller rättsstaten.

Av detta blev det till slut inte särskilt hårda formuleringar. De avsnitt som försvann var bland annat att frågan om rättsstatens principer ska behandlas årligen i ministerrådet. EU-kommissionen skulle också kunna rapportera brister i rättsstatens principer till ministerrådets årliga granskning.

Nu togs det mesta bort, och det som väntar är nog tyvärr en lösare procedur.

Det är Ungern och Polen man talar om när rättsstatens principer kommer upp, det gäller bland annat förändringar i rättsväsendet och mediernas frihet. De kan motsätta sig formuleringar eftersom det krävs enhällighet på toppmötena.

Att en önskvärd samhällsutveckling ska utgöra ett villkor för utbetalning är problematiskt. Det handlar ju om länder som en gång har släppts in för att de uppfyller grundläggande normer. Frågan är givetvis då vem som ska avgöra om dessa normer har brutits i tillräckligt stor utsträckning för att pengar ska stoppas. Enligt toppmötesdokumentet är det ministerrådet, alltså Europas regeringar. Detta skulle ske med kvalificerad majoritet – man skulle alltså kunna köra över det aktuella landet. Problemet är att det står att hela frågan först ska hanteras av ett nytt toppmöte. Ingenting har alltså beslutats slutgiltigt ännu.

Det finns redan processer mot Ungern och Polen. Till att börja med har EU-domstolen fattat flera beslut. Men det pågår också så kallade paragraf 7-förfaranden mot länderna, som på papperet kan leda så långt som till förlorad rösträtt. I fallet Ungern är det Europaparlamentet som har inlett processen och i fallet Polen är det EU-kommissionen. Ministerrådet har hållit utfrågningar i ärendena men sedan har det inte gått vidare. Frågan sitter alltså fast hos regeringarna.

Frågan är nu snarast om indragna bidrag – om denna möjlighet införs – kommer att bli ett verksamt sätt att vända en negativ utveckling för rättsstatens principer. Det skulle innebära att allvarliga konstitutionella och juridiska brister ska bekämpas med en rätt formlös process i kretsen av ministrar.

Att utesluta landet från viktiga delar av EU:s budget kan inte bara uppfattas som ett rättsosäkert sätt att framtvinga mer rättssäkerhet. Det sätter också fingret på EU:s legitimitet, alltså dess stöd hos européerna.

Det är lätt att glömma att Polens och Ungerns regeringar förfogar över egna majoriteter. Det får inte uppfattas som att dessa länders befolkningar straffas ekonomiskt av en grupp europeiska regeringar, där det inte bara är den svenska som har ett svagt parlamentariskt stöd.

För 20 år sedan protesterade de övriga 14 EU-länderna mot att Jörg Haiders Frihetsparti kom med i den österrikiska regeringen. I flera månader bojkottades landet av de andra regeringarna, och protesten fick avvecklas utan att någon förändring hade skett. Det togs som en lärdom om hur man inte ska göra om man vill markera mot ett lands politiska utveckling. Det är bland annat utifrån den erfarenheten som det infördes förstärkta juridiska mekanismer för att hantera brott mot EU:s grundvärderingar. Det är fortfarande den bästa vägen att gå.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från MagnussonAnnons

Engagemang och samarbete skapar tillgänglig och trygg juridisk rådgivning

Marknaden för investeringar och etableringar är stabil trots rådande pandemi. Men samtidigt ställs många företag inför helt nya juridiska utmaningar. Med en verksamhet som är kunnig, trygg och modern skapar Magnusson goda förutsättningar för sina klienter att uppnå förväntningar och krav.

Covid-19 har skapat en skakig världsbild och nya regler införs kontinuerligt för att lindra de ekonomiska konsekvenserna. För många företag kan den nya situationen vara svår att greppa och därför har Magnusson satt samman ett dedikerat team som hjälper klienterna med de nya utmaningar de ställs inför. 

– Trots rådande världsläge har Sverige ett stabilt investeringsklimat med en starkt IT- och Tech kultur. Under våren 2020 har vi hanterat flera internationella etableringar och i vissa fall omförhandlat avtalsklausuler för att ta höjd för den osäkra situationen. Vi har känt en vilja från alla parter att hitta lösningar så att etableringar, förvärv och investeringar kan fortskrida, säger Anders Bäckman, Head of Corporate and M&A.

Digitalisering som skapar mervärde

Bland annat görs nu signering och closing elektroniskt av många byråer. Det inte bara effektiviserar arbetet utan innebär även en ny kostnadsbild och minskad miljöpåverkan. Utöver elektronisk signering och closing blev även videokonferenser verklighet för de flesta, så även för Magnusson. 

– Vi gör effektivare möten nu vilket innebär att både våra klienter och vi som byrå slipper många kostnader, förknippade med det gamla arbetssättet med fysiska möten, säger Magdalena Berg, Head of Dispute Resolution.

Långsiktig och strategisk affärspartner

Med fokusområden inom M&A, tvistelösning, fastighets- och miljörätt, offentlig upphandling, bank & finans, försäkring, skatt och IP/IT har man en stabil och trygg bas. Utöver det läggs stor vikt vid att förstå kunden och dennes bransch för att kunna agera rådgivare på bästa sätt. 

– En grundförutsättning för att kunna skapa mervärde är att förstå klientens fundamentala affärsverksamhet. Vi jobbar långsiktigt och bygger relationer med våra klienter för att bli en långsiktig strategisk affärspartner för dem, säger Anders Bäckman.

Investerar i klient och medarbetare

Det som utmärker Magnusson är att det är högt i tak och att delägarkollektivet i stort är yngre än branschens snitt. Man vill vara med att utveckla branschen, låta kompetens växa internt och uppdatera det egna erbjudandet med hjälp av ny teknik och innovation. 

– Ett exempel är att vi varit med och utvecklat LEX247, en programvara för modern juridisk dokument- och tidshantering, som nu lanserats stort på marknaden, berättar Anders Bäckman.

Magdalena Berg flikar in med att öppenheten genomsyrar allt och att medarbetarna ses som den främsta tillgången. 

– De juridiska verktygen hjälper oss men det är kompetensen hos varje individ som gör vårt klienterbjudande unikt. Vi tillhandahåller professionell juridisk rådgivning på ett enkelt sätt och vi är måna om att vara exceptionellt duktiga på vårt klientarbete och att ta hand om våra medarbetare, avslutar Magdalena Berg. 

Om Magnusson

Magnusson är en internationell och topprankad affärsjuridisk advokatbyrå och är en av de ledande affärsjuridiska byråerna i Sverige med kontor i Stockholm och Göteborg.  Magnussons advokater är specialister inom utvalda fokusområden som M&A, tvistelösning, fastighets- och miljörätt, offentlig upphandling, bank & finans, försäkring, skatt och IP/IT.

Genom vår unika geografiska täckning i Norden och Baltikum och specialisering inom utvalda fokusområden har vi ett mycket starkt klienterbjudande. Vi är en byrå som också förstår vikten av att bry sig om våra medarbetares välmående och satsar på en sund företagskultur med högt i tak som kopplas till kreativitet, kvalitet och produktivitet.

www.magnussonlaw.com 

 

Mer från Magnusson

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Magnusson och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?