ANNONS:
Till Di.se

Lotta Engzell-Larsson: Damberg ska inte ge aktietips

LEDARE. Om en vecka röstar Nordeas ägare om huruvida huvudkontoret ska flyttas till Helsingfors eller stanna i Stockholm. 

Frågan har skapat politisk turbulens i Sverige, och i onsdagens Di gjorde näringsminister Mikael Damberg ett sista desperat försök att påverka de svenska institutionella ägarna.

Han uttrycker i artikeln sin oro över att Nordeas aktiekurs, och därmed spararnas kapital, ska påverkas negativt av flytten. Man undrar på vilka grunder, eftersom han inte kan ange några sakliga skäl för varför det skulle vara så. 

Damberg nöjer sig med att konstatera att han inte hittat något exempel "i närtid" på när en flytt varit positiv för bolagets värdeutveckling. Som exempel tar han Securitas och Sandvik. Det globala Securitas flyttade 1999 huvudkontoret till London av en rad skäl, bland annat en kraftfull internationell expansion, vilket krävde tillgång till en flygplats med fler direktavgångar. Sannolikt spelade även inkomstskatterna in. 2006 flyttade de hem igen. Securitas utvecklades under perioden något bättre än index.

Likaledes globala Sandvik beslöt 2011 äntligen, efter en helt absurd diskussion, att flytta huvudkontoret från Sandviken med 23.000 invånare, till Stockholm. Aktiekursen har sedan dess stigit, den har gått sämre än index sett till hela perioden sedan flytten, men bättre än index de senaste två åren. 

Flyttarna har förstås inget direkt samband med aktiekurserna. Dels därför att effekterna inte är så lätta att isolera, dels därför att bara för att två saker händer samtidigt betyder det inte att det finns ett samband.

Det är märkligt att en minister har åsikter om bolagsvärderingar överhuvud taget. Politiker har inte några meriter på området, en miljon svenskar som köpte Telia-aktien minns nog när dåvarande näringsminister Björn Rosengren hyllade "folkaktien" vid noteringen.

Vad gäller huvudkontor finns det alltid flera skäl till lokaliseringen. Ett är ägandet, det tenderar att styra. Andra hänsyn är skatt, att ligga nära sina stora marknader, att kunna rekrytera rätt personal. En del globala bolag där ledningen ändå reser mycket väljer att sprida sina stabsfunktioner på olika länder.

För Nordeas del har besparingspotentialen i det korta perspektivet reviderats ned, medan logiken att finnas med i bankunionen kvarstår.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies