1515

Dags krossa myten om New Public Management

I vintras sände SVT den välgjorda dramaserien ”Jakten på en mördare”, om hur det ohyggliga mordet på tioåriga Helén Nilsson fick sin lösning 15 år senare.

SKENBAR TYDLIGHET. Ardalan Shekarabi har varit den i Löfvens ministärer som har talat mest ideologiskt om att stoppa ”New Public Management” i välfärden. Men begreppet är otydligt, och diskussionen likaså.
SKENBAR TYDLIGHET. Ardalan Shekarabi har varit den i Löfvens ministärer som har talat mest ideologiskt om att stoppa ”New Public Management” i välfärden. Men begreppet är otydligt, och diskussionen likaså.Foto:Marko Säävälä

Det var mycket som inte fungerade inom polisen, med revirpinkande och gränsdragningskonflikter. Dessutom framträdde representanter för en personalavdelning, som ställde till det med sina principer och filosofier. Den kreativa och envisa mordutredaren förpassades bokstavligen ned i källaren.

Tv-serien avrundades med ett studiosamtal där skulden för polisens utveckling lades på ”New Public Management”.

Det var inte första gången som denna mystiska term, NPM, användes för att förklara brister inom offentlig sektor. Privat äldreboende som får kritik – NPM. Offentlig upphandling som inte fungerar – det beror på NPM. Omorganisation på ett sjukhus som personalen inte gillar – NPM. Överdriven byråkrati på en myndighet – NPM. Klåfingrig personalpolitik – NPM. Poliser som inte fångar bovar – NPM.

Som om inte brister av detta slag fanns innan 1990-talet, då begreppet NPM uppfanns. Stuprörstänkande, aversion mot idéer som uppfinns på fel ställe, obegripliga blanketter. Ta fram valfri deckare av Sjöwall/Wahlöö och man ser att polisväsendet för 50 år sedan inte heller fungerade så bra.

Det har inte fattats ett enda beslut i svensk offentlig förvaltning om att ”införa New Public Management”. Det är en beteckning som har klistrats på av kritiker. Det följer mönstret för ordet ”nyliberal”. Det är bara politiska motståndare som använder beteckningen. Skillnaden är att termen NPM kommer från den akademiska världen, och därmed uppfattas som neutralt.

NPM beskrivs som något som har införts, och följaktligen också kan avskaffas. Socialdemokraten Ardalan Shekarabi, med akademiska meriter på just det här forskningsområdet, bestämde sig för att ta upp kampen mot NPM när han kom in i regeringen. Han blev civilminister, och fick därmed ansvar just för offentlig sektor. Han tillsatte en utredning som ett resultat av hans kritik mot NPM, med namnet Tillitsdelegationen. Det blev en genomgång av styrsystem och ersättningsmodeller, som mottogs väl av remissinstanserna. Men någon genomgripande förändring av samhällsmodellen föreslogs inte, det var det aldrig tal om. Plötsligt hade NPM-kritiken förvandlats till en fråga om att finslipa systemen. Åtminstone tycks det ha blivit så beträffande Ardalan Shekarabi.

I den bredare politiska debatten lever NPM-myten vidare. Mestadels i enlighet med vänster–höger-skalan, men ibland ger sig även liberala debattörer in på kritiken av NPM. Detta trots att det är så oklart vad NPM är och ännu mer oklart om det är något som går att avskaffa. Tankesmedjan Timbro har nyligen gett ut en forskningsgenomgång i den här frågan. Gabriel Heller Sahlgren och Nima Sanandaji konstaterar i rapporten att det inte finns någon kvantitativ forskning som visar att ”professionella normer och tillit utan externa incitament” skulle ge positiva effekter på kvaliteten i välfärden. Med andra ord blir det varken bättre eller effektivare om ekonomiska styrmedel och mätbar uppföljning skulle försvinna.

Det är här man kan se problemet med kritiken mot NPM. Det tycks beteckna allt som är ett alternativ till det som gällde förr i tiden, en förvaltning där kontroll saknades. Då skattebetalarna inte kunde veta om en verksamhet var effektiv. Eller ens vad den skulle leverera.

Hur ska man kunna utveckla något som man inte utvärderar? Hur ska patienterna veta att vården är säker om man inte mäter resultatet? Hur ska man bedöma hur man får bäst kvalitet för skattepengarna om man inte sätter kvalitet i relation till ekonomi? Det är det som kallas incitament.

Många professioner är svårt tyngda av administration. Troligen beror detta inte främst på hårda bestämmelser om ekonomisk uppföljning utan om de höga krav på kvalitet som införts av helt andra skäl. Sjukvårdspersonal har fått en ökad administrationsbörda av patientsäkerhetsskäl. I skolan kan det handla om skolpolitiska beslut om mer dokumentation.

Och hur ska man veta att välfärden är jämlik, att skattepengar inte förslösas, om kontrollsystem inte finns? Motsatsen till byråkrati är godtycke hävdade bland andra den klassiska sociologen Max Weber, vars arbete Ardalan Shekarabi garanterat har koll på.

Det gäller fortfarande.


Innehåll från FacebookAnnons

Satsa globalt – här är experternas bästa råd för internationell expansion med e-handel

Business Sweden, Facebook och Smartly är tre aktörer som på olika sätt stöttar svensk export. Så hur gör man som svenskt företag för att lyckas internationellt?

En del av svaret är att utveckla sin e-handel och här är experternas bästa tips.

Så kan Facebook hjälpa dig att expandera verksamheten till nya marknader 

E-handeln har ökat dramatiskt det senaste året och för Sverige har det blivit en betydande exportinkomst. Fördelen med att satsa globalt är uppenbar: kundkretsen mångdubblas, men baksidor finns i form av bland annat ökad konkurrens, höga utvecklingskostnader och större risk för bakslag inom allt från lokala lagar till tull- och logistikproblem. 

Därför har vi ställt frågor till tre personer med över 60 års kombinerad erfarenhet av internationell handel med digital inriktning. Piet-Hein Kerkhof är Vice President på annonseringstjänsten Smartly och har drygt 20 års erfarenhet av internationell e-handel på några av världens största e-handlare. Linda Laszlo Ek hjälper svenska företag som vill ta sin e-handel ut i världen i sin roll som Senior Trade Adviser och expert på internationell e-handel på Business Sweden. Johnas Liljegren är Head of Retail på Facebook där han arbetar tätt ihop med många av Sveriges mest framgångsrika e-handelsexporter.

Om du hade ett råd till ett traditionellt företag inom B2C som vill börja med internationell e-handel, vad skulle det vara?

Linda Laszlo Ek:

– Klivet ut på andra marknader online kan innebära en mångdubblad kundkrets. För att stå sig i en allt tuffare globala konkurrens, där e-handlare slåss om kunderna, blir det allt viktigare att planera och lägga upp en exportstrategi för hur man ska positionera sig och sticka ut bland sina konkurrenter på varje marknad. Att därför förstå och lära känna varje marknad man ska in på och göra sig så relevant som möjligt mot sin målgrupp lokalt blir avgörande för ens framgång. Det handlar om alltifrån att synas i rätt kanaler, förstå kundernas beteendemönster och preferenser och inge ett förtroende som gör att lokala kunder känner sig trygga med att handla dina produkter.

Johnas Liljegren:

– I dag är det viktigt att vara upptäckbar, inte bara sökbar. Den fysiska butiken har historiskt stått för större delen av inspiration till köp, detta har nu flyttat till mobilen. Precis som vi vill få rekommenderat vad vi ska titta på eller lyssna på vill vi bli inspirerade till köp. Precis som underhållningsplattformar jobbar med personalisering genom data gör våra plattformar det också både för organiskt innehåll och för annonser. Att jobba med insikter, automation, kreativitet och produkterbjudande ger plattformar som Instagram eller Facebook möjlighet att inspirera fler att välja annonsörens produkter.

Piet-Hein Kerkhof:

– Gränsen mellan online och offline har suddats ut. Med allt som fladdrar runt i användarnas flöden och skärmar måste innehållet sticka ut och engagera. För att vara relevant måste man som företag anpassa sig. Du lyckas genom att sammanföra annonsköpare, kreatörer och dataanalytiker för att tillsammans skapa annonser som sticker ut, når fram och ger mätbara resultat. Börja med att digitalisera en sak först och gör det bra.

Vilken koll måste man ha på lagar och regler i de länder man säljer till?

Linda Laszlo Ek:

– Det beror på lite olika omständigheter och var i internationaliseringsprocessen du befinner dig samt hur mycket du ska satsa på en specifik marknad. Faktorer som vilka produkter du säljer, vilka marknader du ska in på samt vilka kanaler du ska använda spelar också roll. Men generellt sett kan man säga att ju mer riktad och lokalanpassad e-handel du kör mot en viss marknad, samt om du börjar komma upp i höga försäljningsvolymer, desto större ansvar har du att efterfölja lokala regelverk. Det kan handla om allt från lokala produktkrav, registreringskrav, momsredovisning, marknadsföringsregler till informationskrav på din webbshop för att nämna några exempel. 

– Allt regleras mer på e-handelsområdet än tidigare, så det gäller att se upp vilket ansvar man har på varje marknad. Inom EU pågår det ett stort arbete, där det kommer nya förordningar och direktiv hela tiden. Det är nog få som missat de nya momsreglerna med den nya e-tjänsten OSS, som träder i kraft den 1 juli och som kommer påverka EU:s e-handlare. Till nästa år kommer även nya regler för konsumenträtten inom EU.

Kan man jobba med internationell e-handel inom B2B? Vad är ett bra första steg för att komma igång? 

Johnas Liljegren:

– Minska friktion i alla led. Hur kan ni vara mer tillgängliga, enklare att handla av, bättre på att möta kunden? Ofta har man inom B2B en mindre kundgrupp och inom ett specialiserat område. Jobba smart med insikter och kunskap ni har inom ert produktområde och dela dessa med era kunder. Rollen mässor, event och fysiska möten haft tidigare flyttar allt mer online.

Linda Laszlo Ek:

– Det är klart att det finns en stor potential även för många B2B-företag att satsa på e-handel och digitala kanaler, något som vi ser blir allt vanligare och även nödvändigt för att skapa konkurrensfördelar. En bra fråga att ställa sig om man inte har börjat med e-handel ännu är: ”Kan jag förbättra kundresan genom att erbjuda mina företagskunder e-handel?” Sedan är det, liksom vid e-handel för B2C, viktigt att lägga upp en exportstrategi och göra sig relevant på varje enskild marknad genom att förstå e-handelsmognaden lokalt för branschen, samt preferenser och beteendemönster lokalt. Vad som funkar på en marknad kanske inte funkar på en annan.

Johnas Liljegren:

– Ja, rätt frågor är viktiga att ställa: Behöver du få fler företag att känna till din tjänst eller produkt för att vara valbar eller behöver du vara tillgänglig när kunden överväger olika leverantörer? Beroende på vilken kategori ni arbetar inom kommer e-handeln vara mer eller mindre planerad. Den stora skillnaden mot konsumenthandel är troligen att en större del av köpen är planerade.

Kan man etablera sig i många marknader trots att man inte sitter i dem fysiskt med hjälp av teknik i dag? 

Piet-Hein Kerkhof:

– Absolut. Annonsering i sociala medier är uppbyggd så att du kan skala upp den till nya marknader utan någon större ökning av din marknadsföringsbudget. Genom automatisering kan du enkelt hantera och växla mellan ett stort antal konton och kampanjer från ett och samma ställe. En annan fördel är att du kan hitta kunder som liknar dem som redan köper från dig, oavsett var i världen de befinner sig. Du kan även automatisera flerspråkiga kampanjer för att marknadsföra dina produkter på lokala språk.

Linda Laszlo Ek:

– Ja, det är ju det som är den stora fördelen med e-handel och digitala kanaler. Att man, tack vare teknik och digitala kanaler, i dag kan bli en globalt framgångsrik exportör utan att behöva etablera sig med fysisk verksamhet på varje marknad. Sedan finns det förstås en del fördelar med lokal etablering och registrering efterhand man börjar komma igång med försäljning på en specifik marknad och vill satsa mer ordentligt. Lokal etablering gör det möjligt att spela på lika villkor och till viss del erhålla samma förmåner som sina lokala konkurrenter. Det kan till exempel vara att skaffa ett lokalt varulager för att kunna konkurrera om snabba leveranser, att erbjuda lokala betallösningar eller rekrytera lokal kundtjänst.

Johnas Liljegren:

– Globala plattformar som Facebook och Instagram är bra exempel på hur digitalisering och globalisering suddar ut landsgränser. Man kan som varumärke ha en närvaro i alla länder där de globala plattformarna verkar. Att sälja sina produkter via e-handel har lägre kapitalkostnader än fysisk handel. Försäljare kan via e-handelsplattformar som till exempel Shopify skapa e-handel och betalningslösningar utan stora initiala kostnader och de kan jobba med personalisering och effektiv marknadsföring med verktyg som bland annat Facebook tillhandahåller. Vi ser i dag ofta hur nystartade så kallade ”digital native vertical brands” tänker globalt från start och kan styra det mesta centralt och med små team med hjälp av teknik.

Så kan Facebook hjälpa dig att expandera verksamheten till nya marknader 

 

 

 

Mer från Facebook

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Facebook och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?