Annons

Dags för ett nytt sätt att tala om skatterna

LEDARE. När värnskatten avskaffas ligger Sverige fortfarande kvar i toppen skatteligan. Timbro har gått igenom marginalskatterna i 41 OECD- och EU-länder. I dag har Sverige högst marginalskatt, och efter årsskiftet hamnar Sverige på tredje plats.

RÄTT VÄGVAL. Elisabeth Svantesson och Ulf Kristersson på Moderatstämman i Västerås. Där fick partistyrelsen stöd för fortsatta skattesänkningar, även om Muf fick nej på ett radikalare förslag.
RÄTT VÄGVAL. Elisabeth Svantesson och Ulf Kristersson på Moderatstämman i Västerås. Där fick partistyrelsen stöd för fortsatta skattesänkningar, även om Muf fick nej på ett radikalare förslag.Foto:Fredrik Sandberg/TT

Slopandet av värnskatten, som har utmålats som något av det känsligaste som en S-ledd regering kan genomföra och som en av samarbetspartiernas största framgångar, får alltså en begränsad betydelse för marginalskattens nivå.

Det här är viktig information inför återstoden av denna mandatperiod då en skattereform ska genomföras, enligt januariöverenskommelsen. Och dessutom bedriver Moderaterna just nu en politikutveckling på skatteområdet.

På M-stämman blev det nej till ungdomsförbundets förslag att helt slopa den statliga skatten. Men linjen att sänka den statliga skatten med ytterligare 3 procentenheter stod fast. Det innebär att den statliga skatten hamnar på 17 procent.

Expressens ledarsida har varnat för att den nya skattepolitiken kan skada M. Har partiet inte lärt sig något av Bo Lundgrens misstag? Moderaterna vill ju vara ett välfärdsparti, och ytterligare skattesänkningar skulle enligt Expressen äventyra den bilden plus att de skulle ge en felaktig fördelningspolitik.

Men det är inte en rimlig jämförelse. När Bo Lundgren ledde M var jobbskatteavdraget inte infört och inte ens en del av partiets politik. Han gick fram med skattesänkningar på 130 miljarder kronor som uppfattades som ofinansierade. Detta gick inte hem i 2002 års ”sjukvårdsval”.

Det finns inga likheter mellan situationen då och nu. På de 17 år som skiljer åt har sex jobbskatteavdrag genomförts, rut- och rot-avdragen är etablerade, skatten har sänkts för pensionärer, arvsskatten och förmögenhetsskatten har slopats.

Väljarna uppskattar dessa skattesänkningar. Annars skulle de inte ha röstat fram alliansen två val i rad, och även fortsättningsvis hållit stabilt till höger i de två senaste valen. Svenska folket ser att välfärden inte kollapsat.

Den nu uppblossade kommunkrisen är allvarlig, liksom de historiskt bristande satsningarna på rättsväsendet. Men höjda inkomstskatter gör det inte nödvändigtvis lättare att satsa mer pengar på dessa områden. Detta eftersom varje höjning riskerar att få negativa dynamiska effekter, något som kan bli påtagligt i en avmattad konjunktur.

Det här är vad politikerna borde säga: De totala skatteintäkterna har stigit varje år sedan 2006 med undantag för en liten nedgång 2009. Om man korrigerar för inflationen har de stigit med 30 procent trots skattesänkningarna.

Det är alltså hur bra det går för Sverige som avgör hur mycket skatt som kommer in, inte vad skattesatserna ligger på. Och i valen har skillnaden mellan de huvudmotståndarnas skatteförslag varit mindre än vad som sedan har påverkats av konjunkturen.

Förhoppningsvis genomskådar svenska folket påståenden om att den andra sidans skattepolitik kommer att rasera välfärden.

Om man sänker de högsta marginalskatterna gynnar det per definition dem med högst inkomster. Här måste politikerna visa mer mod och ta diskussionen med väljarna om varför en sådan skattesänkning gynnar hela ekonomin. Man måste beskriva att marginalskatten påverkar valet mellan ledighet och lön (även om det inte alltid gör det i det enskilda fallet). Fler kommer att arbeta mer med sänkta skatter.

Man måste också beskriva att direkta skatter på arbete endast står för en tredjedel av skatteinkomsterna, men att utformningen av dessa skatter har stor betydelse för ekonomins funktionssätt. Moms och punktskatter uppgår till nästan lika mycket. Arbetsgivaravgifter likaså. Men dessa diskuteras sällan med samma höga tonläge som inkomstskatten.

M väljer rätt väg när man går fram med fortsatta sänkta marginalskatter, i kombination med ytterligare jobbskatteavdrag som inriktar sig mot lägre inkomster. När januaripartierna framöver fastnar i vad de vill med den framtida skattepolitiken (de vill ju olika saker) kan M få arbetsro på det område där det partiet ska vara bäst, ekonomisk politik.


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från Bristol-Myers Squibb Annons

Uppköpet stärker BMS:s läkemedelsportfölj

I november blev Celgene en del av Bristol Myers Squibb.
I november blev Celgene en del av Bristol Myers Squibb.

Med uppköpet av läkemedelsbolaget Celgene stärker Bristol Myers Squibbs sitt erbjudande av läkemedel och vårdlösningar. Bolaget kommer även fortsätta att samarbeta med andra vårdaktörer för att utveckla behandlingar för svårt sjuka patienter.

I november förra året fullbordade BMS, Bristol Myers Squibb, sitt uppköp av Celgene och de båda bolagens produkter finns nu under BMS varumärke.

– Bägge bolagen var framgångsrika både globalt och här i Sverige. Tillsammans har vi nu möjligheten att hjälpa än fler patienter inom olika sjukdomsområden. Vi har redan ett flertal ledande produkter på marknaden och bara under de kommande två åren lanserar vi ytterligare åtta nya läkemedel, säger Michaël Lugez, vd på BMS Sverige och tidigare vd på Celgene Nordics. 

Ledande biofarmabolag

Celgene var innan sammanslagningen en världsledande aktör inom läkemedelsutveckling för behandling av bland annat blodcancersjukdomar, solida cancertumörer samt inflammatoriska och immunologiska sjukdomar. BMS var ett globalt biofarmabolag som utvecklade innovativa läkemedel inom onkologi, kardiovaskulära sjukdomar, immunologi och fibros.

– Tillsammans har vi en av industrins bredaste pipelines och tack vare att vi nu kan slå samman kunskaperna och erfarenheterna från de båda bolagen kommer vi bli ännu starkare. Medarbetarna är vår främsta tillgång och de drivs av att hitta nya läkemedel och innovativa behandlingslösningar för vården. Både Celgene och BMS har tidigare också investerat stort i forskning globalt och det är något vi kommer att fortsätta med, säger Michaël Lugez.

EXTERN LÄNK: Läs mer - så verkar Bristol Myers Squibb i Sverige.

Under kommande år avser BMS i Sverige att arbeta mot tre huvudmål.

– Vår första prioritet är nu att färdigställa sammanslagningen av bolagen för att patienterna ska kunna ta del av fördelarna. Vidare har vi som mål att våra nya produkter ska bli tillgängliga för patienter i Sverige så snart som möjligt. Det tredje målet är att ge vår personal fler möjligheter att växa och utveckla vår affär, säger Michaël Lugez.

Patienterna är allt fokus

Patienterna och deras vård står ständigt i fokus i allting som BMS gör och bolaget vill vara med genom hela patientresan. Därför utvecklar de nu bland annat en app där patienter kan följa sin behandling, få svar på frågor och prata med en läkare.

– Vi vill inte bara vara en läkemedelsleverantör, utan även en partner till alla som är involverade inom hälso- och sjukvård. BMS var till exempel med och grundade organisationen ”All.Can” vars mål är att frigöra resurser för sjukhus för att optimera behandlingen av patienter. För att uppnå detta måste vi arbeta tillsammans. Ett annat exempel är hur vi i den pågående pandemin arbetar tillsammans med andra företag och organisationer för att donera pengar, labbutrustning och produkter för att stötta kampen mot coronaviruset, säger Michaël Lugez.

Ny logotyp

I samband med uppköpet av Celgene uppdaterar BMS även sitt varumärke med en ny logotyp.

– Även om vi fortfarande heter BMS är vi ett nytt bolag och det vill vi visa med vår nya logotyp. Motivet är en hand som är en universell symbol för läkande. Den representerar att ge och ta emot vård och visar på vårt engagemang för att sätta människan i första rummet, det är personligt, avslutar Michaël Lugez.

EXTERN LÄNK: Läs mer om Bristol Myers Squibb här 

Fakta Bristol Myers Squibb
Bristol Myers Squibb, BMS, är ett globalt biofarmaceutiskt bolag som utvecklar innovativa läkemedel för svåra sjukdomar. Bolaget kombinerar smidigheten hos ett bioteknikbolag med räckvidden och resurserna hos ett etablerat läkemedelsföretag. BMS är bland annat verksamma inom onkologi, kardiovaskulära sjukdomar, cancersjukdomar samt inflammatoriska och immunologiska sjukdomar. BMS deltar i flera globala samarbeten för att utveckla och optimera vårdlösningar med patienten i fokus.

Mer från Bristol-Myers Squibb

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Bristol-Myers Squibb och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?