1515
Annons

Dags för ett misstroende mot Strandhäll

LEDARE. KU bör gå till botten med frågan om varför Begler sparkades.

Foto:Fredrik Sandberg/TT

Det är, och bör vara, kontroversiellt att sparka generaldirektören vid en självständig statlig myndighet. Det har socialförsäkringsminister Annika Strandhäll fått erfara. Nu har två tidigare toppchefer för Försäkringskassan skrivit ett öppet brev till Konstitutionsutskottet (KU) där de anklagar ministern för lögn.

Brevet publicerades på tisdagen, samma dag som KU diskuterade om Strandhäll agerat felaktigt när hon för ett år sedan lät dåvarande generaldirektören för Försäkringskassan Ann-Marie Begler sluta i förtid. En generaldirektörs förordnande är normalt sex år, Begler fick gå efter mindre än tre år. Dessutom under ett valår, vilket generaldirektören själv tolkade som orsaken. ”De politiska vindarna blåser” sa hon, som hela tiden sagt att hon fick sparken.

Men när Annika Strandhäll offentliggjorde avgången framförde hon ingen kritik mot Begler. ”Det uppdrag hon fick för tre år sedan har hon utfört väl och hon har hanterat de utmaningar som mött henne. Men vi är också på det klara från regeringens sida att vi behöver något annat inför framtiden.”

Liberalernas gruppledare i riksdagen Christer Nylander KU-anmälde då Strandhäll eftersom han ansåg att Begler tvingats bort i strid med lagen om offentlig anställning, LOA. Den säger att förflyttning kan ske om det är ”påkallat av organisatoriska skäl eller annars nödvändigt av hänsyn till myndighetens bästa”. Förflyttning som verkställs omedelbart, som Beglers, kan bara bli aktuell om det finns ”synnerliga skäl”. De särskilda kraven ska försvåra för regeringen att lägga sig i det löpande arbetet. Ministerstyre.

När Strandhäll frågades ut i KU den 25 april i år hade hon ändrat sin version. Begler hade fått gå därför att hon inte skötte sitt uppdrag vid Försäkringskassan. Ministern fortsatte även att, i strid med Begler, hävda att omplaceringen skett i samförstånd. 

Allt pekar på att Annika Strandhäll antingen har ljugit för KU, vilket är mycket allvarligt, eller vid pressträffen för ett år sedan. Detta påpekas i det öppna brev som Adriana Lender, tidigare generaldirektör för Försäkringskassan, och Eva Nordqvist, tidigare rättschef vid myndigheten, skickat till KU. 

Saken är illa skött. Särskilt i ljuset av att Stefan Löfven och hans regering ständigt talar om hur demokratin vittrar i Polen och Ungern för att deras regeringar otillbörligt försöker styra myndigheter.

Oppositionen bör väcka misstroendevotum mot Annika Strandhäll.


Globaleye rätt väg för Nordnato

I ett stort rike med lite folk omgivet av hav gällde det att snabbt varna för fienden.

Globaleye on her way.
Globaleye on her way.

Annars kunde kungens män bli överraskade och danskar och ryssar ta över huvudstaden. Då var det klippt. Därför reste svenskarna vårdkasar, signaleldar, i långa kedjor längs inloppen till städerna och från Göteborgs utposter i skärgården in över skogarna och upp till Stockholm. De var den tidens sensorkedja.

I tusen år användes vårdkasekedjorna, sista gången under Krimkriget 1854 då brittiska flottan siktades vid Vinga. Det tog 24 timmar för signalen att nå Stockholm. Sedan kom telegrafen. 

Men tänkandet är likadant nu. Geografin gör att svenskarna har blivit specialister på att utveckla system för att varna för fienden som kommer över havet. Samt att spionera på fiendens teknik för att ligga steget före.

Det senaste tillskottet i denna tradition är Saabs Globaleye, en svindlande dyr och luftburen radar. Om man lägger ett flygplan med en sådan över Västerås ser man hela Östersjön, upptäcker minska eka och kan detektera de nya stealth-byggda ryska stridsflygen - vilket är en triumf för svensk teknik och ett nederlag för rysk. Att vinna teknikkriget är den första frontlinjen.

På torsdagen kom besked om att Försvarets Materielverk har beställt sina två första Globaleye till Försvarsmakten. Det är ett välkommet besked och en viktig signal till omvärlden om att Sverige även i fortsättningen vill vara bäst på att se och förstå sin omvärld.

Det är också, om man vill, en signal om vilken roll Sverige vill spela som medlem i Nato. Om Sverige fortsätter sin sensortradition och bygger ut Globaleye-systemet med fler kan vi nå full täckning av norra Europa dygnet runt. Sverige kommer att kunna se allt på havet, allt i luften, rörelser på marken, uppskjutningar av missiler, och varna våra allierade.

Det är en strategisk styrka som gör att svenskt försvar kan växa på en mer högteknologisk nivå och dra nytta av västvärldens överlägsna tekniska industrier och innovationsförmåga. Framtidens Nato kommer i hög grad att handla om att vinna och behålla sina tekniska försprång. Här har Sverige och svenskt näringsliv en självklar plats och ett ansvar att bidra.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?