1515

Dags för en finanspolitisk renässans

LEDARE. Holländare är som tyskar, fast längre, bättre på landhockey och i ekonomiska frågor mer tyska än tyskarna själva.

REFORMIVRARE. Nya ECB-chefen Christine Lagarde vill att Tyskland gasar på och att EU:s budgetregler görs om. Det är rätt tänkt. Förr eller senare måste ansvarsfördelningen mellan penningpolitiken och finanspolitiken balanseras om, både i Sverige och EU.
REFORMIVRARE. Nya ECB-chefen Christine Lagarde vill att Tyskland gasar på och att EU:s budgetregler görs om. Det är rätt tänkt. Förr eller senare måste ansvarsfördelningen mellan penningpolitiken och finanspolitiken balanseras om, både i Sverige och EU.Foto:Francisco Seco

Tyskarna är omtalat återhållsamma. Berlin skyr underskott som pesten. Årets överskott i budgeten uppgår till 500 miljarder kronor och bytesbalansöverskottet – i praktiken ett mått på nationellt sparande – är högre än Kinas.

Holländarna är ännu värre. Statsskulden är lägre, budgetöverskotten högre, och bytesbalansöverskottet uppgår till makalösa 11 procent av BNP. (Tysklands är knappt 8 procent.)

Men nu har något hänt. Budgeten som den holländska högerregeringen lade fram i veckan höll en i stora stycken ny ton. Skatterna ska sänkas med motsvarande 30 miljarder kronor. Utgifterna ska öka. En särskild investeringsfond på motsvarande 500 miljarder kronor ska om allt går vägen inrättas vid sidan av budgeten för att möjliggöra gröna och tillväxtfrämjande infrastruktursatsningar. Tanken är att låsa in minusräntorna.

I Tyskland låter det ungefär likadant. Angela Merkels regering pressas att lossa på den finanspolitiska svångremmen och visar tecken på att börja ge med sig. Finansministern Olaf Scholz är beredd att spendera ”många, många miljarder”. Det talas om en investeringsfond liknande den påtänkta holländska. Tunga näringslivsföreträdare som Siemenschefen Joe Kaeser kritiserar regeringen för att inte låna och investera när räntorna är under noll. Och en växande skara ekonomer vill slopa ”statsskuldbromsen”, Tysklands variant på det finanspolitiska ramverket, eftersom det har ”kommit att bli ett hinder för de enorma investeringar som Tyskland behöver”, enligt chefen för Institut der deutschen Wirtschaft, en tongivande tankesmedja.

Till och med den finska regeringen tycks ha mjuknat en aning och uppmanade förra veckan till diskussion om de nationella och europeiska budgetreglerna när EU:s finansministrar träffades i Helsingfors. 

De stränga nordeuropéernas sinnesändring speglar i viss och varierande grad den vikande konjunkturen. Tyska företag är mer pessimistiska än på länge. IMF varnar för global imbromsning. Delar av USA är redan i recession.

Men den har också att göra med ett större och djupare skifte i synen på finanspolitikens roll i en ekonomi som fungerar radikalt annorlunda än för 20-25 år sedan. Hårdraget beror det på att tjänstesektorn som numera dominerar de avancerade ekonomierna är mindre beroende av massiva investeringar i fysiskt kapital än den gamla tillverkningsindustrin. Resultatet är ett överskott på sparande som pressar ned globala marknadsräntor (ränta är priset på kapital och utbudet på kapital överstiger numera efterfrågan).

Centralbankerna står i praktiken handfallna inför denna nya verklighet, särskilt små som Riksbanken. Att de fortsätter att ösa på ändå har mindre att göra med en övertro på den egna förmågan och mer med finansdepartementens ovilja att göra sitt.

På samma sätt som Stefan Ingves fått täcka upp medan Magdalena Andersson amorterar på statsskulden, har Mario Draghi stångat sig blodig för att få framför allt tyskar, holländare och finländare att dra ett tyngre lass och på så sätt minska pressen på ECB.

Draghis efterträdare Christine Lagarde har skruvat upp trycket ytterligare. Hon uppmanar framför allt tyskarna att gasa på och vill göra om EU:s budgetregler. Det är svårt att se, men i sak rätt tänkt. Stabilitetspakten är snårig och i flera fall kontraproduktiv. Särskilt regeln som tvingar elva medlemsländer att amortera 5 procent per år på statsskulder över 60 procent är svårmotiverad givet ränteläget.

Man kan precis som i Sverige invända att ett böjligare regelverk öppnar för bristande disciplin, särskilt på de opålitliga finansdepartementen i Rom, Madrid och Lissabon. Men då finner man sig också underförstått i den rådande ordningen, som stöder sig på en penningpolitik som stimulerar mer än något finansdepartement kunnat drömma om, med svåra sidoeffekter och oavsett konjunktur.

Det är inte normalt och det är inte bra. Förr eller senare måste ansvarsfördelningen mellan penningpolitiken och finanspolitiken balanseras om, både i Sverige och EU.


Innehåll från EuropcarAnnons

Ledande mobilitetsleverantören som elektrifierar hela Sverige

Europcar är den ledande leverantören i Sverige av delad hållbar mobilitet, med högst andel elektrifierade bilar. Men det rör sig inte bara om hyrbilar utan Europcar vill i framtiden erbjuda olika typer av mobilitet. Under 2021 har företaget presenterat såväl VW California, en husbil som går att köra på HVO100, men också ett betatest på SEAT MÓ som är en elektrisk motorcykel, så kallad mikromobilitet.

– 40 procent av vår fordonsflotta är elektrifierad och vi har som mål att ha 100 procent fossilfri fordonsflotta till år 2025. Vår vision är kunna erbjuda ett spektrum av mobilitetslösningar, en multimodal plattform med erbjudanden som underlättar för människor att röra sig på ett hållbart sätt i samhället, berättar Cathrin Idén Chief Commercial Officer på Europcar.

En hållbar mobilitet från norr till söder

Som den ledande leverantören av mobilitetslösningar är Europcar verksamma i hela landet, från Kiruna i norr till Trelleborg i söder. Laddbara elbilar går att hyra överallt, inte bara i storstäder utan i hela Sverige.

– Utöver hög tillgänglighet och tillgång på bilar har vi ett högt nyttjande på våra fordon. Den genomsnittliga körsträckan på privatägda bilar i Sverige ligger på cirka 1100 mil per år men våra bilar rullar tre gånger så långt, säger Mickael Bogered, CEO för Europcar Sverige.

Bilen, bränslet och beteendet

Europcar vill utmana normen vad gäller hållbarhet och har bland annat tre nyckelord i sitt arbete; bilen, bränslet och beteendet. För Europcar är hållbarhet viktigt och genom att köpa in laddbara bilar och hyra ut dessa kan privatägda bilar ersättas. En stor del av arbetet handlar också om att skapa en medvetenhet hos kunderna hur de kan agera hållbart.

– Vi brukar prata om bilen, bränslet och beteendet. Angående bilen gäller det att utmana normen, varför ska du till exempel åka i en stor kombi själv? Kanske går det att istället att åka stora delar av sitt transportbehov i en mindre bil och när det sen är dags för fjällen eller sommarsemester kan du hyra en större, rymligare bil av oss. Hyr bilen du behöver när du behöver den, berättar Mickael Bogered.

– I bränslet ligger vår strategi att elektrifiera Sverige. Vi har ett stort utbud av rena elbilar, el-transportbilar och SEAT MÓ125 elmotorcyklar. Därmed erbjuder vi ett större utbud än någon annan mobilitetsleverantör. Sen vad gäller beteendet handlar det om vad du väljer för mobilitetslösning. Behövs verkligen bilen för alla sträckor? Kanske är det bättre att i vissa situationer använda sig av en elektrifierad motorcykel? Om du som kund väljer bilmobilitet, hur mycket förbrukningen kan påverkas av ditt eget beteende, säger Cathrin Idén. 

Fler delade bilar innebär färre bilar på vägarna

Europcar ser sig som en viktig del av samhället, med en stark vilja att bidra till en hållbar samhällsutveckling.  Att kunna kombinera olika hållbara mobilitetslösningar. Det handlar om cykel, kollektivtrafik och elbil när behovet finns. Men också att få företag att fundera på sitt mobilitetsbehov.

– Med fler delade bilar blir det färre bilar. Istället för företagsbilar kan företag istället hyra av oss vid sina toppar och därmed kunna lastbalansera sin egen verksamhet. Vi tittar på bilpooler till företag som också kan nyttjas av allmänheten, avslutar Cathrin Idén.

Mer information om Europcar

Europcar tror att vägen till hållbar mobilitet nås genom ökad elektrifiering, ökad delning och att erbjuda fordon matchade för det aktuella behovet. Denna vision återspeglas i Europcars flexibla mobilitetslösningar. Oavsett om behovet gäller dagar eller år - ifall det rör sig om storstäder eller landsbygd - vill företaget utmana gamla tankesätt och ge ett mer flexibelt och hållbart alternativ till det traditionella bilägandet. Europar Sverige har 160 stationer och ca 5000 bilar i sin vagnpark. Europcar drivs i Sverige av Europeisk Biluthyrning AB som är ett dotterbolag till Volkswagen Group Sverige AB.

Besök oss på europcar.se 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Europcar och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?