1515

Dags att förbereda för avtalslös brexit

LEDARE. Boris Johnsons anförande inför Tories partikongress i Manchester på onsdagen var en rätt uppsluppen tillställning. Som talare är han lysande, i samma härad som Tony Blair och ljusår före David Cameron och Theresa May.

NY PLAN. Det är Theresa Mays backstop-plan Boris Johnson försöker ta sig runt. I själva verket med ett arrangemang som på många sätt är påfallande likt.
NY PLAN. Det är Theresa Mays backstop-plan Boris Johnson försöker ta sig runt. I själva verket med ett arrangemang som på många sätt är påfallande likt.Foto:Frank Augstein

Vad gäller detaljerna var det däremot ganska tunt. Talet lanserade den brittiska regeringens plan för brexit, som läcktes kvällen innan, troligen av irländarna, och som allmänt beskrivs som britternas sista bud innan tiden löper ut om fyra veckor. 

Det går i stora drag ut på att Nordirland förblir en del av EU:s inre marknad fram till 2025, samtidigt som provinsen ingår i ett gemensamt tullområde med övriga Storbritannien. 

Det skulle i praktiken innebära tullar mellan Irland och Nordirland, men att regelverken för vilka varor som får säljas förblir desamma på båda sidor om gränsen. På så sätt undviks i princip kontroller, menar Johnson, vilket i sin tur säkrar fredsavtalet mellan Nordirlands katoliker och protestanter, brexit-processens egentliga stötesten. 

Tanken är att det nordirländska parlamentet sedan får avgöra om man vill fortsätta i den inre marknaden efter 2025, eller lämna helt. 

Går EU inte med på Johnsons bud, kommer den brittiska regeringen att avbryta samtalen och förbereda för ett avtalslöst utträde den 31 oktober. 

Problemet är att de andra EU-länderna, oavsett vilka signaler de sänder, inte lär acceptera Johnsons bud så länge Irland avvisar det, vilket man i praktiken redan gjort. Skälet är att löftet om sömlösa gränskontroller bygger på teknik som irländarna och EU menar inte finns. 

EU har också tröttnat på ett mer generellt plan. Unionen brottas med stora strukturella utmaningar – utvecklingen av den inre marknaden, hur man ska förhålla sig till amerikanska och kinesiska bolagsjättar, migrationen, balansen mellan finans- och penningpolitiken – och brexit suger upp syret. 

Att framför allt Emmanuel Macron skulle gå med på att skjuta upp slutdatumet igen utan betydande eftergifter, som ett nyval eller en andra folkomröstning, är mycket svårt att se. 

Faktum är att de enda som nu på riktigt motsätter sig en avtalslös brexit är det brittiska parlamentet. De har inte kunnat enas om ett avtal. Däremot en lag som gör ett avtalslöst utträde olagligt. Den lagen står i strid med en annan lag som fastställer utträdet, avtal eller ej, till 31 oktober. Det är påfallande vimsigt, men fångar också rätt väl vad brexit handlar om.

Uträdesfrågan har skickat Storbritannien in i landets mest uppslitande period sedan Hitler anföll från Belgien och Normandie. Unionen är splittrad – England och Wales vill mestadels lämna EU; Skottland och Nordirland vill vara kvar. Folket är splittrat. De stora  partierna är splittrade, för inte säga i upplösningstillstånd. Till och med Boris Johnsons egen familj är splittrad. Brexit skär rakt igenom.

Därför är frågan också snudd på omöjlig att lösa. David Cameron försökte inte ens. Theresa May försökte, fick till ett avtal med EU, men lyckades inte övertyga det egna parlamentet, eller ens det egna partiet. 

Skälet var att hon inte förmådde säkra tillräckligt stöd för avtalets stora huvudnummer: backstop-planen som garanterade en öppen gräns mellan Irland och Nordirland genom att Storbritannien förblev en del av EU:s tullunion till dess att ett nytt handelsavtal nåtts.

Det är backstop-planen Boris Johnson försöker ta sig runt i sitt slutbud. I själva verket med ett arrangemang som på många sätt är påfallande likt. En gräns på Irland. En annan i Irländska sjön. Båda temporära. Eller inte.

Det är svårt att se varför övriga 27 EU-ledare skulle säga ja. 


Innehåll från KIAAnnons

Laddbara bilar – så kan fler tjäna på att välja rätt modell

Minskad klimatpåverkan.

Dessutom kan du köra utan varken buller eller onödigt höga bränslekostnader.

I takt med att nya modeller lanseras blir fördelarna med att välja en laddbar bil allt tydligare.

Så ska Kia lyckas ställa om till laddbara bilar till 2024 

Det första som slår en när man kör på el är vilken tyst och behaglig upplevelse det är.

Det andra är känslan av att slippa betala räkningarna för bensin eller diesel, att köra på eldrift ger en rejäl besparing i drivmedelskostnad jämfört med fossila bränslen.

Men hur trevliga dessa fördelar än är hamnar de i skuggan av den största och viktigaste vinsten med laddbara bilar: en minskad klimatpåverkan.

Låga CO2-utsläpp

Kia har målmedvetet utvecklat laddbara bilar av olika slag under en lång rad år.

Resultatet är slående: Det genomsnittliga utsläppet av koldioxid i Kias modellprogram är 46 gram per kilometer. Snitt för alla biltillverkare på den svenska marknaden är 92 gram (under perioden januari–oktober 2021).

För Kia har ambitionen länge varit att så många som möjligt ska få tillgång till laddbara alternativ. Bilarna utvecklas för många – inte bara några få. Denna filosofi ligger till grund för elektrifieringen av modellprogrammet, men finns också med i tankarna kring hur varje enskild bil utrustas med funktioner som underlättar, underhåller och skyddar.

Snabb laddning

Kia har ett brett utbud av både rena elbilar och laddhybrider. Lanseringen av Kia EV6, som baseras på en unik elbilsplattform (E-GMP) med 800-voltsteknik, är startskottet för en helt ny generation elbilar.

Vid en snabbladdare (250 kW) kan EV6 laddas från 10 till 80 procent på 18 minuter, och 100 kilometers räckvidd tar 4,5 minuter att ladda. För att laddningen ska vara smidig i alla avseenden ger Kia Charge tillgång till laddnätverket Ionity, som byggs ut i snabb takt över hela Europa.

I E-GMP-plattformen finns ett batteripaket integrerat i golvet, vilket ger väl tilltagna innerutrymmen och en låg tyngdpunkt som bidrar till trygga vägegenskaper.

Pendling med lägre utsläpp

Ett annat alternativ är att välja någon av Kias laddhybrider. Exempelvis den sjusitsiga, fyrhjulsdrivna SUV:en Kia Sorento Plug-In Hybrid, som har en räckvidd på el upp till 57 kilometer. Det gör att daglig pendling till och från arbetet kan ske på eldrift. Vid längre resor övergår bilen till effektiv hybriddrift.

Redan i dag är 77 procent av alla bilar som Kia säljer i Sverige laddbara. Det är en viktig del i förklaringen att Kia det lägsta genomsnittliga CO2-utsläppet av de bästsäljande bilmärkena i Sverige, men målet är högre än så. År 2024 ska 100 procent av försäljningen på den svenska marknaden bestå av laddbara bilar.

Kia har dessutom förbundit sig att företagets hela globala kedja ska vara koldioxidneutral senast 2045, och ett delmål är att hela modellutbudet i Europa ska vara helelektriskt 2035.

Bjuder på hemladdning

I Sverige finns god tillgång till grön elektricitet. Kia har inlett samarbete med Boo Energi, som enbart levererar el från förnyelsebara energikällor som sol, vind, vatten och biobränsle.

Konkret går det till så att Kia bjuder på hemladdning för en körsträcka på upp till 4 200 mil, under tre år, när köparen tecknar ett elavtal med Boo Energi.

Från den första överraskningen när man hamnar bakom ratten i en laddbar bil – den omedelbara kraften, komforten och ljudnivån – till en vardag som blir både billigare, roligare och med mindre klimatpåverkan.

Kia EV6 – den nya generationens elbil 

Mer från KIA

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med KIA och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?