1515

Dags att fasa ut även biobränslen

I förra veckan presenterade EU-kommissionen sitt omarbetade förslag till taxonomi, som ska definiera vad som ska anses vara hållbara investeringar inom unionen. 

Den första nivån av förordningen är tänkt att börja gälla vid årsskiftet följt av successiva upptrappningar kommande år.

EXKLUDERAT. Det omarbetade förslag till taxonomi som EU-kommissionen presenterade i förra veckan innebär ett hårt slag mot biobränslen, som utgör en viktig del av den svenska strategin för att minska utsläppen från transportsektorn.
EXKLUDERAT. Det omarbetade förslag till taxonomi som EU-kommissionen presenterade i förra veckan innebär ett hårt slag mot biobränslen, som utgör en viktig del av den svenska strategin för att minska utsläppen från transportsektorn.Foto:FREDRIK SANDBERG / TT

Tanken med taxonomin är på alla sätt god. Berörda aktörer välkomnar tydliga europeiska spelregler, vilket minskar risken för så kallad greenwashing. 

EU-kommissionen vill styra kapitalflöden till de verksamheter som man bedömer har bäst möjlighet att bidra till att EU som helhet uppnår temperaturmålet från Parisavtalet och koldioxidneutralitet till 2050.

I praktiken pekar EU-kommissionen ut vinnare och förlorare.

Insikten om de potentiella effekterna av det nu publicerade regelverket har sannolikt inte helt sjunkit in bland de berörda aktörerna, med tanke på den relativa tystnaden så här långt. 

Men det är bara en tidsfråga.

Ta kravet på nollutsläpp inom fordonsbranschen från 2026, vilket omfattar bilar och de flesta andra typer av fordon. I praktiken innebär det att hybridbilar inte kommer att ses som ”mörkgröna”, utan som en övergångslösning. 

Endast helelektriska och vätgasdrivna fordon kommer att klassificeras som hållbara. Och detta redan om fem år.

Det skulle innebära ett hårt slag mot biobränslen, som utgör en viktig del av den svenska strategin för att minska utsläppen från transportsektorn. Tack vare ett undantag från EU:s statsstödsregler har Sverige kunnat subventionera användandet av biodrivmedel.

Långt ifrån alla håller med om att biobränslen är en bra lösning, trots att de är fossilfria. Men faktum är att en stor majoritet av svenska stadsbussar i dag körs på biobränslen.

Tillverkning av en del biodrivmedel och biogas kommer visserligen att omfattas av taxonomin, så länge de inte baseras på åkergrödor som kan ätas av människor eller djur. 

Men frågan är vilka aktörer som kommer att vilja investera i biodrivmedel framöver om inte branschen lyckas få till en förändring av taxonomin. 

För kommer det ens att tillverkas fordon som kan använda dessa bränslen i framtiden?

Den frågan ställer sig sannolikt ledningen för Preem just nu. Drivmedelsjätten meddelade nyligen att man ska satsa 5 miljarder kronor på att framställa biobränsle från raps istället för den tidigare planen på att bygga ut oljeraffinaderiet i Lysekil – en verksamhet som alltså inte kommer att omfattas av taxonomin.

En annan kritisk fråga är om Sverige kan behålla statsstödsundantaget från EU-reglerna under de här omständigheterna, vilka ska uppdateras nästa år. 

Tas statsstödet bort är det högst troligt att priset på biobränslen kommer att stiga, vilket ytterligare lär öka incitamenten för operatörer att gå över till elbussar, trots att många redan i dag har en bussflotta som drivs av fossilfritt bränsle.

Den typen av förändring är välkommen, men kräver enorma mängder el för att förverkligas.

Med andra ord kan vi börja skönja den gröna union som EU-kommissionen föreställer sig, där personbilar, lastbilar och bussar i stadstrafik drivs av grön el, medan landsvägsbussar och lastbilar längs motorvägarna drivs av vätgas.

Inom överskådlig framtid är det en utopi. 

Men man ska samtidigt inte underskatta kraften när pensions- och försäkringsjättarna börjar uppdatera sina innehav i enlighet med taxonomin och när storbankerna publicerar listor med verksamheter som man inte lånar ut till.

Och redan utan taxonomin har vi sett hur bolag som anses väl framtidspositionerade belönats av finansmarknader och konsumenter. Det amerikanska elbilsbolaget Tesla är alltjämt ett tydligt exempel, med tanke på dess osannolika börsutveckling det senaste året och urstarka kvartalsrapport på måndagskvällen.

Trenden är tydlig och krafterna mycket starka. När super-reglerare som EU och den globala finansmarknaden går i samma riktning och förstärker varandra gör man klokt i att följa med. 

Fossila bränslen har sedan länge varit en affärsrisk. Nu hamnar biobränslen i samma kategori. 

Personbilsbranschen har snabbt fattat läget och investerar nu i el och vätgas. Den tunga fordonsindustrin bör göra detsamma.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?