Annons

Covidprotesterna ökar näringslivets Kina-risk

När resten av världen har lagt pandemin bakom sig går världens näst största ekonomi i motsatt riktning. Kinas president Xi Jinping svarar på den ökade smittspridningen i landet på det sätt som har kommit att definiera Kina i hanteringen av covid. Genom att stänga ned städer och regioner och låsa in medborgarna.

REVOLUTION PÅ GÅNG? Kineserna protesterar mot landets hårdföra covidpolitik. Näringslivet bör följa händelseutvecklingen noga.
REVOLUTION PÅ GÅNG? Kineserna protesterar mot landets hårdföra covidpolitik. Näringslivet bör följa händelseutvecklingen noga.

De senaste dagarnas utbredda protester är ett sundhetstecken. De är en signal om att allmänheten har fått nog av regimens hårdföra covidpolitik, som har pågått i tre år. Att vara föremål för en pandemipolitik utan slut är inte lockande, även om sjuk- och dödstalen sannolikt skulle öka om den nuvarande policyn skrotas. Kineserna vill också gå vidare. 

Det ökade folkliga missnöjet med president Xi Jinpings hantering av pandemin bör mana till eftertanke för alla västerländska företag, inte minst svenska, som gör affärer i landet. Kina är inte längre bara en marknad med stor potential. Även riskerna är enorma. Vad händer om Xi Jinping slår ned demonstrationerna på samma våldsamma sätt som regimen gjorde 1989 på Himmelska fridens torg?

Kina-risken måste ha en framskjuten plats i alla västerländska företags styrelserum. Det handlar inte bara om covidhanteringens alla följder, som exempelvis stängda fabriker, långa leveranstider och brist på insatsvaror, utan också om geopolitik.

Mellan Kina, EU och USA pågår en strategisk positionering som inbegriper branscher där svenska företag är ledande, exempelvis telekom, verkstad och fordon. Affärer med Kina har blivit storpolitik. 

Det värsta som skulle kunna inträffa är att Xi Jinping gör allvar av sina hot om att införliva Taiwan i Kina. En västerländsk sanktionskampanj, som svar på kinesisk aggression, skulle skapa vittgående störningar i världsekonomin.

Alla västerländska bolag i Kina måste försöka förstå och anpassa sig till detta skifte.

Att lämna landet är en möjlighet. För detta talar fler skäl än bara de ökade politiska riskerna. I takt med att välståndet har ökat i Kina har kostnaderna för att producera i landet blivit högre. Kina är inte längre ett låglöneland. Samtidigt har konkurrensen från inhemska företag ökat, vilket märks inte minst i bilbranschen. 

Stellantis, med varumärken som Opel, Peugeot, Fiat och Jeep, överväger att avveckla alla sina fabriker i Kina. Produktionen av Jeep i landet har redan upphört. Det har delvis med geopolitiken att göra, men beror också på att bolagets varumärken möter allt tuffare inhemsk konkurrens.

Även inom andra branscher sker ett skifte. Dator- och mobiltelefontillverkaren Apple har flyttat delar av sin tillverkning från Kina till Indien. Konfektionsföretaget Nike har förlagt produktion till Vietnam istället för Kina. 

Synen på Kina har över huvud taget försämrats bland utländska företag. I en undersökning från den europeiska handelskammaren i Kina vittnade 60 procent av medlemmarna om att affärsklimatet i landet blivit mer utmanande. Många utländska företag har flyttat hem personal. 

Men ett stort multinationellt företag har samtidigt svårt att komma runt Kina. Att klippa banden helt är otänkbart. Landets 1,4 miljarder invånare blir allt rikare. De står för mellan 30 och 40 procent av världens samlade försäljning av exempelvis bilar, konfektion, halvledare, smycken och anläggningsmaskiner. Att inte vara på den marknaden skulle få kännbara konsekvenser för H&M, Volvo Cars VOLCAR B +1,97% Dagens utveckling , SKF och Atlas Copco. 

Världen kan inte sluta göra affärer med Kina. Det finns till och med goda skäl att vara på plats och försöka påverka situationen, exempelvis genom att vara en bra arbetsgivare med värderingar förankrade i västerländsk demokrati. 

Samtidigt går det inte blunda för allt som går åt fel håll i Kina. Det är illa nog att landet stänger ned vid varje utbrott av covid. Kina-risken är större än så. Den handlar också om geopolitik och mänskliga rättigheter. Hur Xi Jinping väljer att svara på protesterna blir avgörande. Om regimen tar till omfattande repressiva åtgärder ställs frågan om företagens närvaro på sin spets.

 

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.
Innehåll från LyrecoAnnons

Morgondagens arbetsplats är en hybrid

Det är svårt att säga exakt hur och var vi kommer jobba i framtiden. Men en sak som är säker är att vi i dag inte till fullo kan förstå vilka effekter den nuvarande digitaliseringen kommer att få för vårt arbetssätt imorgon. Det menar Malin Tillberg, ansvarig för People & Culture på Lyreco och Malin Björkefjord, ansvarig för IT och e-handel på Lyreco.

Det skulle kunna vara så att en IT-chef och en HR-chef ser olika på innebörden av framtidens arbetsplats. Så är inte fallet på Lyreco. Både Malin Tillberg och Malin Björkefjord har samsyn och är övertygade om att den framtida arbetsplatsen kommer vara en hybrid där olika branscher kommer ha olika behov av den fysiska arbetsplatsen gentemot den digitala arbetsplatsen.

– Vi befinner oss bara i startfasen av det digitala samhället. Jag är övertygad om att vi kan nyttja de framtida tekniska möjligheterna än mer och på så sätt underlätta arbetsdagen, säger Malin Tillberg. Hon menar att det var bra att pandemin påskyndade digitaliseringen och att den tvingat samhället att ta flera kliv framåt. 

Nya förväntningar ställer nya krav

– Idag förväntar sig de flesta att vid behov eller på mer regelbunden basis kunna varva hemmajobb och kontor. De traditionella fysiska mötena är inte längre den enda mötesformen, utan fullt digitala möten och hybridmöten har blivit en del av det nya normala. Den digitala transformationen kom med stora krav, från krav på att allt ska fungera fint på arbetsplatsen till att allt ska fungera smidigt hemifrån, på språng, var- och närsomhelst. Här gäller det att arbetsgivare är lyhörda och hänger med i utvecklingen för att vara relevanta som morgondagens arbetsplats, säger Malin Björkefjord.

Så kan Lyreco hjälpa dig hitta lösningar till din arbetsplats

Skapa rätt balans mellan en digital och en analog arbetsplats

– För att vi på Lyreco ska hålla oss fortsatt relevanta i framtiden, arbetar vi för att skapa rätt balans mellan en digital och en analog arbetsplats, säger Malin Björkefjord.

Hon poängterar vikten av att kunna möta olika personers och teams behov då dessa kan se annorlunda ut beroende på digital mognad, men också arbetsmomenten som utförs. 

– Idag finns det personer som har vuxit upp utanför skärmens värld och de som mer eller mindre har levt hela livet framför den. Det är viktigt att vara observanta på våra skillnader och likheter för att finna bästa möjliga väg framåt, avslutar Malin Tillberg.

Läs mer om Lyreco här  

 

Mer från Lyreco

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Lyreco och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera