1515
Annons

Covid kan snart klassas som förkylning

Just nu verkar det finnas två parallella tolkningar av läget i världen.

I den ena versionen är samhällen och ekonomier lamslagna av covid-19. Undergången tycks nära när rapporterna om omikrons snabba spridning avlöser varandra. 

Viruset skonar ingen: i förra veckan smittades kungafamiljen, under fredagen kom beskedet att statsminister Magdalena Andersson drabbats - möjligen i samband med en partiledardebatt där även Per Bolund och Annie Lööf kan ha blivit smittade. 

Politiker världen över har - för att visa handlingskraft inför väljare - svarat med nedstängningar och restriktioner, vilket särskilt har slagit mot redan hårt drabbade individer och företag inom krognäringen, nöjesindustrin och resebranschen. 

I den andra tolkningen är det lysande tider i stora delar av världen med skriande efterfrågan på arbetskraft och företag som gör stora vinster. Denna bild bekräftades på fredagen av de amerikanska bankernas bokslut som markerade starten på rapportsäsongen. Både JP Morgans och Wells Fargos resultat överträffade marknadens förväntningar trots motvind från omikron, leveransstörningar och stigande inflation.    

Det är rimligt att fundera över hur världen ska förhålla sig till detta ständigt muterande virus. Till och med i Kina, det land som använt de mest drakoniska åtgärderna i kampen mot covid, grälar epidemiologer om den bästa vägen framåt. Att stänga fabriker, städer och regioner och kräva att den som vill resa in i landet ska sitta flera veckor i karantän påverkar förstås även Kinas ekonomi. Så länge omvärlden lider mer än Kina av covid går det dock bra, vilket landets rekordstora handelsöverskott för 2021, som offentliggjordes på fredagen, var ett tecken på.

Debatten om hur man ska se på viruset pågår även i Sverige. Som professorn i infektionssjukdomar Magnus Gisslén sa till DN i veckan: ”Ser vi under under den närmaste tiden ingen påtaglig ökning av svårt sjuka kan man fundera på om covid-19 ska fortsätta klassas som en samhällsfarlig sjukdom”. Även statsepidemiolog Anders Tegnell är inne på samma spår.

Diskussionen om hur farligt viruset är är välkommen. Med en mer pragmatisk hållning till covid kan en rad restriktioner slopas - och förhoppningsvis kommer den optimism som finns i stora delar av näringslivet också att sprida sig till resten av samhället.

 


Innehåll från RiksbyggenAnnons

Vinsten med att energioptimera fastigheter med AI

Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.
Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.

Cirka 50 procent. Så mycket värmeenergi har Riksbyggen kunnat spara i ett pilotprojekt under en månad genom att använda artificiell intelligens för att optimera uppvärmningen. Och det i en relativt ny, energieffektiv fastighet. Nu tas projektet vidare för att kunna minska den energiåtgång, och inte minst miljöpåverkan, som fastigheter står för.

Det började med ett problem, men också med en lösning.

Problemet heter driftoptimering, och handlar om att försöka hålla inomhustemperaturen i en byggnad på en jämn temperatur, året om, dygnet om.

– Ett modernt värmesystem bygger på att du har givare som mäter utetemperaturen, plus att du har regulatorer som kan öka och minska temperaturen på elementen, förklarar Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.

Läs mer om Riksbyggens energiförvaltning

Tanken är att om temperaturen ute går under en viss nivå ska värmen inomhus höjas automatiskt, så att innetemperaturen alltid är behaglig. Problemet är bara att systemet har svårt att planera framåt och ta hänsyn till att uppvärmning och nedkylning är en process som tar tid.

– Säg att det är en solig sommardag och huset är varmt, men på natten går temperaturen ner under tio grader en stund. Då vill systemet höja värmen trots att de som bor där inne bara vill få lite svalka.

Problemet skulle kunna lösas om en ingenjör flera gånger per dag gick in och optimerade systemet för de yttre förutsättningar som gäller just då, men det skulle vara extremt kostsamt och tidskrävande. Och det var när Jonas Holmberg funderade på hur det här i stället kunde automatiseras som lösningen dök upp.

– Vi deltog som partner i ett hackaton oktober 2020 där programmerare skulle optimera en fiktiv stad och dess byggnader, och då slog det mig att det egentligen inte borde vara så svårt att göra det på riktigt med hjälp av AI.

Långsiktig värmereglering

Anledningen är att moderna byggnader har sensorer som generar data dygnet runt. Den informationen, i kombination med en tiodygnsprognos från SMHI, gör att AI kan räkna ut hur varmt eller kallt det kommer att vara i byggnaden om tio timmar. Utifrån det kan värmen regleras mer långsiktigt, något som kan skapa en jämnare temperatur där man slipper toppar och dalar, samtidigt som det minskar energiförbrukningen.

– Vi startade piloten i slutet av mars 2020, och under april och maj sparade vi totalt 15 500 kilowattimmar, vilket är en besparing på femtio procent av värmeanvändningen. Och det i ett nyproducerat hus som hade klarat miljöbyggnad silver och var manuellt energioptimerad av oss i förväg.

Kontakta Riksbyggen och se hur mycket din fastighet kan spara.

Totalt räknar Jonas Holmberg att tekniken skulle kunna spara cirka 20 procent av värme användningen utslaget över ett år, bara på uppvärmningssidan.

– Fastigheter står för 40 procent av Sveriges energiåtgång, så det här skulle innebära en stor besparing på miljön. Dessutom blir det roligare som energiingenjör att jobba med ny teknik, och eftersom Riksbyggen redan i dag har en proaktiv it-avdelning och en ledning som lyssnar och inte är rädda för att testa ny teknik kan det här ge stora effekter.

Ska fortsätta utvecklingen

Planen nu är att utveckla fler funktioner samt att träna AI på flera olika typer av fastigheter, men också att fortsätta att utveckla fler tjänster där AI kan hjälpa till att optimera driften.

– Första delen av digitaliseringen var att samla in data, nu är det dags att använda informationen för att agera och göra förändringar, något som ger både bättre miljö och roligare arbetsplats.

Mer från Riksbyggen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Riksbyggen och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?