1515
Annons

Corona hotar Sveriges framtida konkurrenskraft

LEDARE. Coronaviruset har dragit in som en storm och tvingat ner näringslivet på knäna. Osäkerheten framöver är monumental, skadorna som redan skett och de som hotar likaså.

TOMMA STÄDER. När folk stannar hemma drabbas många företag hårt. Men dagens utstakade väg riskerar även att skada framtida entreprenörskap och företagsbyggande.
TOMMA STÄDER. När folk stannar hemma drabbas många företag hårt. Men dagens utstakade väg riskerar även att skada framtida entreprenörskap och företagsbyggande.Foto:Fredrik Sandberg/TT

Både välfungerande företag och de som även annars riskerat konkurs drabbas. En bra affärsmodell och goda kundrelationer är en klen tröst när intäkterna försvinner. Åtgärderna för att företag ska överleva det som liknats vid ett krigstillstånd lämnar mycket att önska.

Tung kritik riktas mot den statliga lånegarantin som sjösattes för att hjälpa små och medelstora företag. Bland annat menar banker och företag att Riksgälden, som administrerar garantin, genom sina villkor har utrymme att backa från borgensåtagandet.

Den sänkta arbetsgivaravgiften bådar initialt gott, men lämnar kvar stora kostnader för företag på grund av sin begränsning. Sänkningen gäller enbart för upp till 30 anställda.

För att företag ska kunna klara av höga, fasta kostnader föreslog regeringen även en hyresrabatt. Kostnaden för en nedsättning av hyran på upp till 50 procent ska delas av staten och fastighetsägare. Men fastighetsägare tvekar i dag. Stödet ska sökas i efterhand, och det är fortfarande oklart vilka verksamheter som faktiskt ska omfattas.

Hur det går för näringslivet är på flera sätt en indikator för hur det går för samhället i stort. Antalet varsel är redan nu uppe i dystra rekordsiffror.

Men förlusten riskerar bli större än den företagskris vi nu vittnar. I Di (8/4) menar Michael Treschow att om företag lämnas åt konkurs kan ”gnistan försvinna” för framtida entreprenörskap. Han är inte ensam om att peka på en sådan utveckling.

Det är förståeligt. Utfallen mot utdelningar från välfungerande företag kan tolkas som hot om minskad avkastning på risktagande. Och vad har fri företagsamhet för plats i ett samhälle där de som vill se förstatligade bolag känner segervittring?

Klumpigt utformade åtgärder tillsammans med näringsfientliga krafter ökar kostnaden för framtida entreprenörskap. I förlängningen är det svensk konkurrenskraft som hotas.

Förutom att orsaka en utslagning av existerande företag, riskerar den utstakade vägen hindra framtida företag från att växa fram.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.
Innehåll från InyettAnnons

Håll koll på EU:s sanktionslista i höst: ”Därför bör svenska företag bry sig”

Efter Rysslands invasion av Ukraina pratar alla om EU:s sanktioner, men samtidigt finns det inget stöd för det enskilda företaget att faktiskt följa sanktionslistan – och det är svårt att ens veta i vilken ände man ska börja.

– Därför har vi lanserat en sanktionskontroll som är en automatiserad kontroll mot EU:s sanktionslista. På bara några sekunder får man reda på om företaget man gör eller ska göra affärer med är med på listan, förklarar Magnus Månsson, vd på fintech-bolaget Inyett.

Läs mer om vad EU:s sanktioner innebär för din verksamhet

Sanktioner är ett verktyg för att sätta press på en stat eller en aktör – och om man bryter mot dem kan straffet bli böter eller fängelse. Utvecklingen i omvärlden har gjort det allt viktigare för svenska företag och organisationer att kontrollera vilka företag och personer man faktiskt gör eller ska göra affärer, men det är också en utmaning.

– Vad är det egentligen som behöver kontrolleras? Handlar det bara om leverantörer och kunder? Eller bör även associerade företag i en koncern eller associerade personer bakom ett bolag kollas upp? Hur ofta ska man titta igenom listan – och vad gör man med svaret man får? Många företag med verksamheter som normalt inte är förknippad med risk när det kommer till sanktioner, finner sig nu osäkra och frågande till hur man bör agera på bästa sätt, säger Magnus Månsson.

– Bara att hitta vilka listor man ska ha koll på är svårt och att sedan gå igenom alla namn på listorna varje gång man gör en betalning eller skriver på ett avtal är nästintill omöjligt.

”Det handlar om människoliv”

Om man gör affärer med en individ eller ett företag som finns med på en sanktionslista stöttar man allt från krig till terrorverksamhet och penningtvätt.

– I slutändan handlar det om människoliv, vilket gör själva incitamentet att bry sig om sanktioner enormt stort. De allra flesta företag vill göra rätt för sig, men då måste det också vara enkelt att göra det.

Gör en koll i realtid

Hela idén med Inyetts automatiserade lösning är att se till att användarna gör affärer med rätt aktörer och att deras pengar inte hamnar i fel händer. Tjänsten flaggar inte bara för aktörer som är med på EU:s sanktionslista utan varnar även för andra typer av risker, misstag och bedrägerier kopplade till leverantörsbetalningar.

– Om man betalar in många fakturor per dag är det omöjligt, eller i alla fall extremt tidskrävande, att exempelvis kontrollera om leverantören har gått i konkurs, blivit av med sin F-skatt eller är ett aktivt bluffbolag. Men vår lösning kan göra det på ett ögonblick.

Läs mer om vad EU:s sanktioner innebär för din verksamhet

Mer från Inyett

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Inyett och ej en artikel av Dagens industri

Bilden av ännu ett ryskt misslyckande

UNDER YTAN. En ny europeisk tid.
UNDER YTAN. En ny europeisk tid.

Nord Stream var en tysk dröm om en ny energipolitik och en investering i en bättre framtid med Ryssland. I den stora planen med namnet ”Energiewende” skulle all kolkraft och all kärnkraft fasas ut till förmån för förnybara energislag. Rysk naturgas var bryggan till det nya. Den gav mycket lägre koldioxidutsläpp per energienhet jämfört med kolkraft och billig kraft till tysk industri. Utan den billiga ryska gasen hade Tyskland knappast klarat finans- och eurokriserna.

Samtidigt var de tysk-ryska rören klassisk tysk säkerhetspolitik. På samma sätt som den ekonomiska jätten i Europas mitt hade knutit in Frankrike i en tät väv av ekonomiska beroenden skulle man nu göra likadant med Ryssland. Handel minskar konflikter och ökar chansen att bevara freden.

Sverige hade aldrig legala möjligheter att stoppa bygget och ville inte bli indraget i någon pipeline politics. Som småstat med en ovanligt lång kustlinje är det klokt att hålla sig till regler. Enligt havsrättskonventionen har strandstater rätt att dra ledningar i andra länders ekonomiska zon. Dessutom delade svenska regeringar - och denna tidnings ledarsida - i grunden Tysklands syn på den internationella handelns fredsskapande förmåga.

Det gick illa. Ryssland utvecklades i helt fel riktning och Putins regim blev mer beroende av krig än av utrikeshandel. 2008 anfölls Georgien. 2014 anfölls östra Ukraina och Krim-halvön annekterades. 2015 började ryska stridskrafter bomba i Syrien med förödande konsekvenser. I februari 2022 inleddes fortsättningskriget i Ukraina med ett fullskaligt anfall på hela landet.

I den mån Nord Stream också var ett ryskt geopolitiskt projekt för att med hjälp av gaskranar dominera Europa har det helt misslyckats. Det gick inte att muta Tyskland med billig gas. Det gick inte heller att splittra EU och Nato med olika gasledningar till olika länder. Detta är viktigt att framhålla då det gamla vanliga västliga självföraktet gärna skrivs fram, särskilt i olika varianter av vänsterpress. Väst är mycket starkare. Tanken att en ekonomisk stormakt som EU skulle låta sig dikteras av en ekonomisk dvärg som Ryssland är lika vanlig som fel. Nordens BNP är större än Rysslands.

Efter 24/2 slöt sig Europa och USA samman och stödet till Ukraina har flödat. Tyskland har tagit historiskt unika beslut om militärt stöd till det ukrainska försvaret och om en egen stor upprustning. Energiewende har bytts mot Zeitenwende, ett dramatiskt skifte i tysk försvars- och säkerhetspolitik. Ryssland håller på att isoleras ekonomiskt och begår ett militärt fiasko i Ukraina. Hur destruktivt det ryska nederlaget blir vet ingen men det kommer.

Sprängningen av Nord Stream 1 och 2 utanför Bornholm i början av veckan är lika symbolisk som mystisk. 20 år av en optimistisk tysk och europeisk handels- och utrikespolitik har bokstavligen sprängts i bitar. Bilderna från den bubblande vattenytan med tio meter höga gaskaskader är groteska men tyvärr en bild av en ny europeisk tid. Liksom tidigare händelser och trauman under vatten är orsak och aktör okända. Händelsen är klassiskt irrationell, ett sätt att flytta fokus, skapa oreda och rädsla. 

För svensk och dansk del är det viktigt att inte göra sig till en aktör. Ledningarna ägs av ryska Gazprom tillsammans med tyska, holländska och franska energibolag. De ligger på internationellt vatten och är inte ett svenskt ansvar över huvudtaget. Om Ryssland försöker skylla sabotaget på Sverige eller våra allierade gäller det att stå fast och tillsammans.

Svarta havet och Östersjön hänger ihop geopolitiskt. Över dessa innanhav går de ryska handelslederna. 1850-talets Krim-krig spred sig till Östersjön då franska och brittiska flottstyrkor blockerade ryska handelsfartyg.

Spridningsriskerna är stora också nu. Situationen utanför Bornholm inskärper allvaret i den svenska regeringsbildningen, Natoprocessen och den svenska upprustningen. Den marina dimensionen i konflikten är till exempel övertydlig. Det ser alltmer ut som om Europa är i inledningen på ett krig som kommer att bli långvarigt och utkämpas på flera platser. Den nyss öppnade riksdagen har ett stort ansvar.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera