I brevet förklarar Corbyn att han ämnar rikta en misstroendeförklaring mot Boris Johnson så fort det finns parlamentariskt stöd för en sådan, för att sedan själv söka förtroendet att bilda en temporär regering. Corbyns regering skulle ha för avsikt att begära en förlängd tidsfrist hos EU, från 31 oktober som för närvarande är det datum då britterna lämnar unionen. Det skulle ge Corbyn tid att utlysa ett nyval, i vilket Labour skulle kampanja för en andra folkomröstning om brexit.
Om parlamentet skulle rösta för en misstroendeförklaring, måste en ny regering formas inom 14 dagar. Om en ny regering inte kan bildas inom den tidsramen, utlyses ett nyval som i så fall skulle äga rum när britterna redan är ute ur EU, efter brexitdagen 31 oktober.
Så vad är sannolikheten att Corbyn skulle lyckas bilda en regering? Trots att Johnson bara har ett mandats övertag gentemot oppositionen, och att flera konservativa ledamöter har sagt att de kommer försöka förhindra en hård brexit, kan det bli svårt för Corbyn att samla parlamentariskt stöd.
Tycka vad man vill om brexit, en fråga som klyver det politiska landskapet färgblint, men den traditionella politiska konflikten mellan höger och vänster finns fortfarande kvar. Det skulle vara svårt för konservativa parlamentariker att släppa förbi en socialdemokratisk regering. Enligt en undersökning är konservativa partimedlemmar villiga att offra mycket för att få igenom brexit – såväl Nordirland som Skottland – men inte till priset av att Jeremy Corbyn skulle bli premiärminister.
Inte ens ledaren för det EU-vänliga Liberaldemokraterna, Jo Swinson, tror på Corbyns förmåga att bilda en temporär regering. Hon avfärdar hans förslag som nonsens.
Det politiska landskapet har förändrats med brexit, men kanske inte så djupt att utträdet får kosta precis vad som helst – som en socialdemokratisk premiärminister. Brexitkarusellen fortsätter, om än i ett krokigt manér så är riktningen ett avtalslöst utträde 31 oktober.
