1515

Centralbankerna maktlösa inför den nya inflationen

LEDARE. Det går inte att slå fast att prisuppgångarna på energi är tillfälliga. Det finns strukturella brister, och dem kan centralbankerna inte göra något åt.

Foto:Pontus Lundahl/TT

Riksbanken fortsätter driva linjen att den stigande inflationen är tillfällig och planar ut nästa år. Torsdagens besked var därför att räntan lämnas orörd och bibehåller nivån på sina värdepappersinnehav. En räntehöjning över noll kommer först 2024. Beslutet kommer efter att inflationen har stigit fyra månader i rad, för att i oktober landa på 3,1 procent.

Även ECB tror på tillfälliga effekter, trots att de har underskattat inflationen i euroområdet i ett år. Där ligger inflationen i oktober på 4,1 procent. USA:s priser steg med 6,2 procent i oktober, och kärnkonsumentpriserna med 4,1 procent exklusive mat och energi. Det är den snabbaste takten på 30 år. Ökningen är till del driven av Bidens stora finanspolitiska stimulanspaket, exempelvis checkar till hushållen för sveda och värk under pandemin. Jerome Powell, chef för Federal Reserve, är därför lite mer framåtlutad än ECB:s Christine Lagarde och Sveriges Stefan Ingves, och inleder en avtrappning av tillgångsköpen nu i november.  

De flesta analytiker verkar stå bakom Riksbankens syn att inflationen kommer falla tillbaka redan nästa år. Men det finns viktiga frågetecken. De brister och prishöjningar vi ser kan inte bara avfärdas som övergående och en del av effekten av en snabb återhämtning från pandemin.

När det gäller prisökningarna i form av flaskhalsar i leverantörskedjorna kommer vissa sannolikt att lätta ganska snart, exempelvis de som handlar om transportlogistik. Men de som gäller varaktiga brister på halvledare lär hänga kvar.

I torsdagens Di uppgav livsmedelsbranschen att matpriserna kommer fortsätta stiga under första halvåret 2022. Råvarorna köps på kontrakt och det finns därför en fördröjning på ett halvår mellan prisförhandling och genomslag i butik. Häri ligger inte bara stigande kostnader för råvaror, paketering och transport, utan även el.

Elpriserna är den stora jokern. Den gröna omställningen till batterier och grönt stål behöver enorma mängder stabil elproduktion, långt mer än vad Sverige har tillgängligt i dag. Vi är på väg in i en period av elbrist, samtidigt som vi och Tyskland fasar ut kärnkraft, och den ryska naturgasen har blivit en bricka i ett geopolitiskt spel.

När oljekrisen slog till 1973 i samband med oktoberkriget i Mellanöstern bedömde många att den skulle vara tillfällig. Men den bet sig fast. På ett år trefaldigades oljepriset, därefter fortsatte det att stiga kraftigt till runt 1985. Det går inte heller nu att slå fast att prisuppgångarna är tillfälliga, eller att efterfrågan på energi kommer kunna tillgodoses. Det finns strukturella brister. Det kan centralbankerna inte göra något åt.

Till detta pussel kan vi lägga de senaste årens teorier om att olika länders inflation allt mer sammanfaller. Om detta skriver bland andra Världsbanken i studien ”Global inflation synchronization” (2019). Det är tydligt att enskilda länders inflation sedan 1970 rör sig mer samlat. Sedan 2001 har 22 procent av variationerna i de nationella styrräntorna sammanfallit. Mogna industriländer liknar varandra mest. 

Det finns flera skäl till denna utveckling. En av de viktigaste är att de flesta Oecd-länder sedan 1990-talet har ett inflationsmål på runt 2 procent. De strävar åt samma håll. Men de utsätts också för samma typer av händelser, finanskriser, och prischocker på sådant som energi och råvaror i en global marknad. Den genom digitaliseringen allt mer transparenta priskonkurrensen har samtidigt bidragit till en prispress där priserna i olika länder även närmat sig varandra. Till detta kan läggas att mogna marknader genomgår liknande typer av strukturella förändringar, som demografiska. 

Det är tydligt att centralbanker i större utsträckning bör väga in globala komponenter i sina penningpolitiska beslut. Det är också naturligt att de reagerar på samma händelser. Men detta får inte innebära att man kör fast i en ultralätt penningpolitik långt efter att det går att motivera av penningpolitiska skäl. Gränserna måste flyttas tillbaka så att krispolitik bedrivs i kristider, inte för att hålla börserna lugna i långa perioder av tillväxt.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?