ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

C underställs V:s politiska makt

  • Foto: Janerik Henriksson/TT

LEDARE. Med hotet om en misstroendeomröstning har Jonas Sjöstedt visat att han inte kan ignoreras.

För en vecka sedan ställde Vänsterpartiets ledare Jonas Sjöstedt regeringen inför ett ultimatum. Om den inte lyssnar på hans fem krav vad gäller förändringen av Arbetsförmedlingen, riktar V ett misstroendevotum mot arbetsmarknadsminister Eva Nordmark. 

Vänsterledaren fick snabbt stöd av M, KD och SD. Det var något överraskande eftersom M och KD senast i april 2018, som allianspartier, ville att Arbetsförmedlingen skulle läggas ned, underförstått stöpas om. Och även om processen inte har skötts särskilt bra, så är en förändring helt nödvändig.

På torsdagen tillkallade Eva Nordmark en presskonferens där hon adresserade Sjöstedts fem krav, dock utan att presentera några tydliga eftergifter. Men det fanns ett politiskt signalvärde.

* Ökade anslag - Regeringen kommer föra över totalt 900 miljoner kronor som AF inte har använt 2019 till 2020. Dessutom ska myndigheten få ökade resurser till förvaltningen i nästa års budget. Detta hade dock skett även utan V:s krav.

* Arbetsförmedlingen ska finnas i hela landet - Nordmark sade gång på gång att ”Arbetsförmedlingens skyltar” ska sättas upp på fler platser. Närvaron ska ”säkras” dels genom att en del av AF:s 90 nedlagda kontor öppnas igen, dels genom ”andra aktörer”, lite oklart vilka. Men AF kan också dela lokaler med andra myndigheter.

* Stöd för funktionshindrade ska säkras - Nordmark upprepade att de inte omfattas av reformen. Här finns ingen konflikt med V.

* Det ska inte finnas något LOV-tvång (Lagen om valfrihet) - Här finns den djupaste sprickan mellan januaripartierna och V. Arbetsmarknadsministern försökte avdramatisera införandet av LOV vid matchning och åtgärder genom att säga att stora grupper även i dag får stöd av privata företag genom LOV. Hon sa också att LOU, lagen om offentlig upphandling, ibland är mer ändamålsenlig, exempelvis vid upphandling av utbildningar, så som sker redan nu. Hon framhöll även att privata aktörer inte är de enda alternativen och pekade bland annat på folkhögskolor och idéburna organisationer. 

*Utred färdigt först - Enligt januariöverenskommelsen ska genomförandet vara klart nästa år. Nordmark sa att nödvändiga lagändringar ska vara klara i november 2020, men att det kommer ta längre tid att implementera det nya arbetssättet och att 8 personer nu arbetar heltid med detta på arbetsmarknadsdepartementet. Men än är planen nog inte så tydlig som V kräver.

Riksdagsmannen Ali Esbati (V) sade direkt efter presskonferensen att detta inte räcker för att upphäva hotet om ett misstroendevotum. Samtidigt befann sig Jonas Sjöstedt i riksdagen för frågestunden med statsministern. Och han gick hårt åt Stefan Löfven. Vänsterledaren upprepade att januariöverenskommelsen var en dålig idé och frågade hur regeringen kunde släppa in privata företag i AF när erfarenheterna från lotsarna under alliansåren var så usla. Löfven svarade i samma tonläge att det är märkligt att V är beredda att liera sig med M och KD, som skar ned AF:s budget och tvingade fram nedskärningarna, och dessutom SD.

Och just det, att V helst inte vill liera sig med sina värsta politiska motståndare, minskar sannolikheten att partiet driver igenom misstroendeomröstningen. Men det spelar ingen roll. För Jonas Sjöstedt har markerat att han inte kan ignoreras.

Han har demonstrerat att den text i januariöverenskommelsen som stipulerar att ”Denna överenskommelse innebär att V inte kommer ha något inflytande över den politiska inriktningen under mandatperioden” bara är ord. 

Om V genomför misstroendeomröstningen och får stöd av M, KD och SD tvingas Nordmark avgå och statsministern måste utse en ny arbetsmarknadsminister. Även denna har dock att förhålla sig till januariöverenskommelsen. Men regeringen och samarbetspartierna C och L måste samtidigt även i fortsättningen förhålla sig till Jonas Sjöstedt. 

Januariöverenskommelsen ter sig allt mer omöjlig både för de partier som är del av den och de som står utanför.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer