Annons

C måste ta ansvar för kommunernas migrationskostnad

Klyvnad mellan stad och land är ett politiskt växande tema. Urbaniseringen är stark i hela världen, så också i Sverige. Ungdomar lämnar landsbygden och flyttar till högskolestäder och ut till kusterna. Kvar blir äldre och allt fler flyktingar som flyttar in i tomma bostäder.

Av Sveriges 290 kommuner är 197 landsbygdskommuner med 34 procent av landets befolkning. 1 miljon personer bor i samhällen med färre än 1000 invånare. Det är en viktig väljargrupp.

När Centerpartiets styrelse på tisdagen presenterade sina förslag till partistämman senare i september klappade hjärtat extra för landsbygden. C anser att landsbygden behöver ”frihetsreformer”. Tonen i förslagen är lyrisk. Centerpartiet ser en uppdämd kraft i nejden som politiken kan förlösa.

Men om man tittar närmare på C-förslagen handlar det snarare om undantagsreformer för landsbygden som ska ha särregler.

Om man flyttar till landsbygd ska man få studielånet avskrivet.

Beskattningen på bensin och diesel ska vara lägre på landsbygd.

Hushåll i landsbygd ska inte tvångsanslutas till kommunala VA-nät.

Gleshet i bebyggelse ska ges en större vikt i det kommunala utjämningssystemet.

Fastighetsavgiften ska slopas om man köper ett hus i landsbygd som stått öde.

Grundavdraget på inkomstskatten ska höjas om man bosätter sig i landsbygd.

Det offentliga Sverige ska införa en ”landsbygdssäkring” av alla beslut som tas i kommuner, regioner, i riksdag och regering. Idén är hämtad från tvingande konsekvensbeskrivningar för jämställdheten.

En del landsbygdskommuner har riktigt dålig ekonomi men inte alla. Bland de 69 kommuner som gick back redan 2018 finns kranskommuner till storstäderna och ganska stora städer som Nyköping, Eksjö, Karlshamn, Trollhättan och Motala. Antalet kriskommuner väntas växa till över 110 i år. Ska de också ha särregler?

Kommunerna pressas av en åldrande befolkning, samt av ett växande ekonomiskt ansvar för flyktinginvandringen. Den mycket stora migrationskostnaden som föll på staten, 70 miljarder under toppåret 2016, hamnar successivt i kommunerna då statens ersättning tar slut efter två år och flyktingar har svårt att få jobb. En oproportionerligt stor andel har hamnat i kommuner med lediga bostäder. Detta finns överhuvudtaget inte med i C:s problembeskrivning av den glesbygdskommunala verkligheten.

Det är faktiskt en stötande ignorans.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från Norstedts JuridikAnnons

Branschrapport visar tydliga trender för framtidens juristbransch

Över 150 år i juristbranschen har gett Norstedts Juridik enorm erfarenhet av att stötta och hjälpa advokatbyråer till rätt beslut i krävande situationer. Man kallar sig marknadens juridiska coach och kombinerar lång erfarenhet och kunskap med förfinad och uppdaterad teknik.  

Kundens behov ligger i fokus och Norstedts Juridik blickar nu framåt med ny VD vid rodret vilket bland annat lett till verksamhetens nya inriktningar inom hållbarhet och kvalitet. 

– Utöver en omfattande utgivning av juridisk information erbjuder vi också kursverksamhet och avancerade juridiska verktyg. Hos oss finns även en tjänst för alla de specialämnen och intressen som tillfaller juridiskt arbete på kommun och myndighet. Uppdraget vi har är att ta fram verktyg som effektiviserar juristens jobb och som dessutom får vår kund att uppfylla gällande hållbarhetskrav i alla leverantörsled, säger Alexandra Åquist, VD.

Alexandra Åquist är juristen som skulle bli polischef men som istället satsade på en karriär inom försäljning och affärsutveckling. Hon har en stor passion för CSR- och hållbarhetsfrågor och påtalar vikten av att lyssna på marknaden för att kunna vara den naturliga samarbetspartnern för alla som arbetar med juridik. 

– Jag brinner för att alla ska ha tillgång till samma information. Alla ska ha ”rätt att få rätt”. Nya affärsmodeller och nya tekniker gör att juridiken blir mer tillgänglig för gemene man. Där vill jag att Norstedts Juridik ska vara med och bidra, säger Alexandra Åquist.

Framtidens jurist 2020 – om krav, drivkrafter och utmaningar i juristbranschen

För att bli en samarbetspartner krävs insikt och förståelse för de incitament och utmaningar advokaterna har i sitt arbete. Därför tar Norstedts Juridik varje år fram branschrapporten Framtidens jurist tillsammans med ett oberoende undersökningsföretag. Frågorna ställs till yrkesverksamma jurister i både Sverige och Danmark och årets rapport besvarades av drygt 3500 yrkesverksamma jurister. 

– Vår förhoppning är att rapporten ska fungera som en källa för inspiration och en språngbräda för diskussion om hur vi vill att framtiden ska se ut, vad vi som bransch behöver fokusera på, och vilka utmaningar vi behöver överkomma, berättar Alexandra Åquist.

Slaget om framtidens jurister har börjat

Rapporten har tre tydliga fokusområden varav det första är transformation.

– Det är något som verkligen sjuder i den juridiska branschen just nu. Vi ser allt mer hur delar av juristens jobb digitaliseras och standardiseras, samtidigt som utvecklingen i samhället driver på efterfrågan av juridiska tjänster. Byråerna står nu inför en jätteutmaning vad gäller sin affärs- och prismodell. Kan man bemöta kunderna och erbjuda fasta prismodeller har man en helt ny målgrupp att bearbeta, säger Alexandra Åquist. 

Det andra fokusområdet är innovation. Fler och fler standardiserade processer gör arbetet enklare, timmarna färre och mycket finns att vinna på att ta del av den innovativa utveckling som sker i branschen. Det tredje tydliga fokusområdet är vikten av balans i livet. Från den yngre generationen kommer helt nya krav på möjlighet till fritid (vilket är högre prioriterat än lön idag), hållbarhet, mångfald och jämställdhet. För att som advokatbyrå attrahera och behålla unga talanger krävs det att verksamheten anpassas till de nya kraven.  

– Vi vill inspirera till att man även på advokatbyrån inkluderar hållbarhet och kvalitet. Det kommer bli en tydlig del i vem som får uppdragen och kompetensen längre fram. Det är en absolut konkurrensfördel att man är transparent och att man i branschen tar detta på allvar redan nu, avslutar Alexandra Åquist.

Läs mer på www.nj.se 

Fakta om Norstedts Juridik

Norstedts Juridik är marknadsledande utgivare och leverantör av juridiska tjänster med rötter 150 år tillbaka i tiden. Företagets digitala informationstjänst, JUNO, används av Sveriges största advokatbyråer, domstolar, myndigheter och kommuner. Norstedts Juridik är en del av Karnov Group.

 

Mer från Norstedts Juridik

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Norstedts Juridik och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?