Bygg en Baltic Dome

Enligt sägnen ska Ronald Reagan ha bestämt sig när han på radarskärmen såg ett litet propellerplan, troligen lastat med kokain, över Mexiko på väg in mot USA.

PÅ KRYSS. Ett ryskt fartyg avfyrar den nya supersnabba kryssningsmissilen i Medelhavet. Väst har än så länge inget motmedel.
PÅ KRYSS. Ett ryskt fartyg avfyrar den nya supersnabba kryssningsmissilen i Medelhavet. Väst har än så länge inget motmedel.Foto:Nataliya Vasilyeva

Han besökte ett luftövervakningscenter i Colorado och frågade personalen vad man kunde göra om det hade varit en kärnvapenmissil på väg in mot LA. Svaret var: vi kan inte göra någonting.

Sedan dess har USA återkommande tagit initiativ för att skydda sig mot missiler och lika återkommande lagt ner försöken. Reagans Strategic Defense Initiative, i folkmun ”Stjärnornas krig”, bröt mot kalla krigets logik om ömsesidig förstörelse och bidrog till att knäcka diktaturen i Sovjetunionen. Men det blev aldrig något av det.

Clinton försökte halvhjärtat med något mer markbaserat men gav upp. George W Bush gjorde däremot slag i saken. Han hänvisade till hotet från skurkstater som Nordkorea och Iran, sa upp det begränsande ABM-avtalet och byggde en robotsköld mot ballistiska missiler med stödjepunkter i Polen och Tjeckien. Ryssland ogillade det skarpt och började leta motmedel.

Under Obama-administrationens åtta år utvecklade USA ingenting. På senare år har försvaret fått mer pengar för att möta även nya hot. Men intill denna dag har USA ett svagt skydd mot missiler, särskilt sådana som flera gånger ljudets hastighet följer jordytan på låg höjd, så kallade supersonic.

Om man ska peka på någon enskild teknisk förändring som förändrat västs strategiska läge så är det den ryska missilutvecklingen. Man ska vara försiktig med ryska uppgifter om ryska försvarssystem, men kriget i och omkring Syrien har varit ett fullskaligt test för Rysslands nya supersnabba kryssningsmissiler. De ser ut att ha lyckats. Missilerna kan avfyras från små enheter, lastade på civila fraktfartyg, traditionella örlogsfartyg, ubåtar, lastbilar och har en räckvidd på uppåt 200 mil.

Väst har inget motmedel, vilket är en förklaring till USA:s plötsliga passivitet i världspolitiken. Det finns så klart fler förklaringar. Men fram till 2010-talet kunde amerikanska hangarfartyg ohotade röra sig över världshaven, skyddade mot alla andra makter. Nu kan de sänkas.

Det är en väsentlig förändring. Men inte bara för USA. Tanken på att Ryssland med precision och utan att använda traditionella kärnvapen kan slå ut mål i hela Europa präglar tänkandet i alla huvudstäder. Man har förlorat sin strategiska frihet, blivit rädd för den stora världen och har mardrömmar om att ryssarna styr deras demokratier med lömska påverkansoperationer. Trots att den ryska ekonomin bara utgör åtta procent av EU:s och trots att Ryssland hittills inte lyckats få fram ett enda globalt varumärke eller en enda techjätte har Moskva i alla fall lyckats med att skrämmas och skapa en strategisk depression i Europa. Det är mest jämmer och elände överallt.

I Sverige har förändringen fått mycket stort genomslag. I det nya försvarsbeslutet som ska klubbas före jul tänker man sig ett försvar som ska hålla sig utspritt i skogen en bra bit upp i landet för att invänta hjälp från USA. Så har Sverige under sin säkerhetspolitiska 1000-åriga historia aldrig tänkt. Med hjälp av pålsund, örlogsfartyg, undervattensmurar, skansar, allt bättre kanoner och till slut flyg har svenskarna alltid tänkt sig att möta fienden så långt ut i havet som möjligt.

När USA:s presidenter trycker på för att Europa ska ta större ansvar menar de inte bara ökade försvarsanslag. De vill ha kvalificerad hjälp med att ta sig ur den strategiska jämmerdalen.

Exemplet Israel visar att även små stater kan tänka stort. Israel kan av lätt insedda skäl inte slarva med sitt försvar och har aldrig förlitat sig på utländsk hjälp. De har genom åren mött varje militärteknisk förändring i omvärlden och är nu världsledande på missilförsvar. Man har i praktiken spänt ett skyddsnät, kallat Iron Dome, över landet och tänker sig kunna skjuta ner varje inkommande missil. Om Iron Dome klarar av även de ryska nya missilerna är okänt men man kan vara helt säker på att Israel utvecklar sin teknik för att göra det. Ryssland har nämligen exporterat en supersonic-variant till Iran och för säkerhets skull till Syrien.

Sverige bör ta initiativ för att tillsammans med allierade utveckla något liknade för Östersjöregionen och norra Europa. (Patriotsystemet duger inte och ett tynande EU-initiativ ”Twister” samlar mest damm.)

Några av stjärnorna står just nu helt rätt. Tyskland har aviserat kraftigt höjda försvarsanslag för att bekräfta den transatlantiska länken, men vet ännu inte riktigt vad man ska satsa på. Frankrike trycker på för europeisk strategisk autonomi. Storbritannien har nyligen presenterat stora investeringar i försvaret med tydlig högteknologisk inriktning. Finland ska snart ta beslut om sitt framtida luftförsvar. Sverige och våra försvarsindustrier behöver en högre strategisk nivå.

Sverige ligger som en lång vall mitt i regionen. Bygg tillsammans med så många som möjligt en Baltic Dome för skydd mot det nya missilhotet. Hyr in israelerna för expertkunnande. Spänn den successivt över större områden.

Det skulle inte bara skapa en ny friskhet i tänkandet utan också kasta om styrkeförhållandena mellan demokratierna och den ryska regimen. När Ronald Reagan gjorde det tog kalla kriget slut. Det är dags att göra samma jobb igen.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från Range RoverAnnons

Laddad för långresor

Laddhybriderna har tagit ett stabilt grepp om den svenska bilmarknaden.

Ett av de bilmärken som ligger långt framme är brittiska Land Rover.

2020 är året när laddbara bilar på allvar började breda ut sig på de svenska vägarna. Hittills i år har 77 000 laddbara bilar registrerats, vilket gör att andelen nyregistrerade laddhybrider ökat med hela 158 procent jämfört med 2019. 

Enbart under november månad motsvarade hybridmodellerna 38,7 procent av samtliga nyregistreringar av personbilar i Sverige. Det visar att försäljningen av laddbara bilar nu är större än både bensin- och dieselbilar.

Tweed och teknologi

Det brittiska bilmärket Land Rover står med bakhjulen fast förankrade i en tradition där bra komfort och trygg fyrhjulsdrift alltid har varit en framgångssaga.

Samtidigt snurrar framhjulen nyfiket mot den nya tidens smarta och säkra suv, klädd i lika delar elegant brittisk tweed och teknologi.

Den snabba och stora efterfrågan på laddhybrider gör nu att hela bilmärkets Range Rover-familj i dag även finns med förfinad elkraft.  En av modellerna är Range Rover Evoque, som med sina läckra linjer blivit en ständigt återkommande prisvinnare sedan den första gången introducerades för exakt tio år sedan.

Modellen som gillar både stad och landsbygd

Hybridversionen Range Rover Evoque PHEV lanserades tidigare under året. Med den här plug in-hybriden går det att rulla upp till 55 kilometer på ren eldrift. 30 minuter tar det sedan för att ladda batteriet upp till 80 procent med hjälp av en DC-snabbladdare. 

Allt om Range Rovers elkraft här 

Genom att kombinera den klassiska förbränningsmotorn med en modern elmotor skapas en dynamik ur det bästa av två olika tekniker. I standardkörläget kombineras bensin- och eldrift. I EV-läget rullar Range Rovern på ren eldrift. Övergången mellan motorerna sker i det närmaste sömlöst – och gör att Range Rover Evoque PHEV med sin fyrhjulsdrift glider fram på både snöfria stadsgator och över decimeterdjupa vita vintervidder. Alldeles oavsett om du väljer att köra mer eller mindre ljudlöst.

Land Rover erbjuder en mängd olika alternativ för laddning, antingen om du parkerar hemmavid eller är på väg runt riket. Med en mode 2-laddkabel görs den längre fulladdningen över natten, och med en installerad laddbox därhemma nås full laddning efter bara drygt två timmar.

Vanliga frågor och svar om hybridbilar 

Sofistikerat kraftfull

När det kommer till kombinationen kraftfullhet och nyskapande har Range Rover Sport blivit en ikonisk modell ända sedan lanseringen för 16 år sedan. 2018 rullade den första gången ännu tydligare mot framtiden som plug-in hybrid. 

Innanför ett sofistikerat yttre väntar 404 hästkrafter i ett sportigt paket – fördelade på bensinmotorns 300 hk i kombination med en elmotor på 85 kW. Elmotorn ger upp till 51 kilometer utsläppsfri bilkörning. 

I standardutrustningen på hybridmodellen av Range Rover Sport ingår bland annat ett Drive-paket som innehåller en rad funktioner för att göra vinterresan både tryggare och säkrare; som trötthetsvarnare, övervakning av döda vinkeln och avläsare av vägskyltar. 

Uppvärmd framruta och uppvärmd ratt är några andra detaljer som är med och skapar den ombonade känsla det är att ta plats och sjunka ner i förarsätet på väg mot ännu en resa.

Komponenter som kvalitet, komfort och köregenskaper genomsyrar både Range Rover Sport PHEV och Range Rover Evoque PHEV. Just nu erbjuds många specialpaketerade Signature-modeller för den svenska marknaden till attraktiva priser. 

Mer om kampanjen här för privatpersoner 

Mer om kampanjen här för företag 

Mer från Range Rover

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Range Rover och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?