Hoppa till innehållet

Annons

Bygg en Baltic Dome

Enligt sägnen ska Ronald Reagan ha bestämt sig när han på radarskärmen såg ett litet propellerplan, troligen lastat med kokain, över Mexiko på väg in mot USA.

PÅ KRYSS. Ett ryskt fartyg avfyrar den nya supersnabba kryssningsmissilen i Medelhavet. Väst har än så länge inget motmedel.
PÅ KRYSS. Ett ryskt fartyg avfyrar den nya supersnabba kryssningsmissilen i Medelhavet. Väst har än så länge inget motmedel.Foto: Nataliya Vasilyeva

Han besökte ett luftövervakningscenter i Colorado och frågade personalen vad man kunde göra om det hade varit en kärnvapenmissil på väg in mot LA. Svaret var: vi kan inte göra någonting.

Sedan dess har USA återkommande tagit initiativ för att skydda sig mot missiler och lika återkommande lagt ner försöken. Reagans Strategic Defense Initiative, i folkmun ”Stjärnornas krig”, bröt mot kalla krigets logik om ömsesidig förstörelse och bidrog till att knäcka diktaturen i Sovjetunionen. Men det blev aldrig något av det.

Clinton försökte halvhjärtat med något mer markbaserat men gav upp. George W Bush gjorde däremot slag i saken. Han hänvisade till hotet från skurkstater som Nordkorea och Iran, sa upp det begränsande ABM-avtalet och byggde en robotsköld mot ballistiska missiler med stödjepunkter i Polen och Tjeckien. Ryssland ogillade det skarpt och började leta motmedel.

Under Obama-administrationens åtta år utvecklade USA ingenting. På senare år har försvaret fått mer pengar för att möta även nya hot. Men intill denna dag har USA ett svagt skydd mot missiler, särskilt sådana som flera gånger ljudets hastighet följer jordytan på låg höjd, så kallade supersonic.

Om man ska peka på någon enskild teknisk förändring som förändrat västs strategiska läge så är det den ryska missilutvecklingen. Man ska vara försiktig med ryska uppgifter om ryska försvarssystem, men kriget i och omkring Syrien har varit ett fullskaligt test för Rysslands nya supersnabba kryssningsmissiler. De ser ut att ha lyckats. Missilerna kan avfyras från små enheter, lastade på civila fraktfartyg, traditionella örlogsfartyg, ubåtar, lastbilar och har en räckvidd på uppåt 200 mil.

Väst har inget motmedel, vilket är en förklaring till USA:s plötsliga passivitet i världspolitiken. Det finns så klart fler förklaringar. Men fram till 2010-talet kunde amerikanska hangarfartyg ohotade röra sig över världshaven, skyddade mot alla andra makter. Nu kan de sänkas.

Det är en väsentlig förändring. Men inte bara för USA. Tanken på att Ryssland med precision och utan att använda traditionella kärnvapen kan slå ut mål i hela Europa präglar tänkandet i alla huvudstäder. Man har förlorat sin strategiska frihet, blivit rädd för den stora världen och har mardrömmar om att ryssarna styr deras demokratier med lömska påverkansoperationer. Trots att den ryska ekonomin bara utgör åtta procent av EU:s och trots att Ryssland hittills inte lyckats få fram ett enda globalt varumärke eller en enda techjätte har Moskva i alla fall lyckats med att skrämmas och skapa en strategisk depression i Europa. Det är mest jämmer och elände överallt.

I Sverige har förändringen fått mycket stort genomslag. I det nya försvarsbeslutet som ska klubbas före jul tänker man sig ett försvar som ska hålla sig utspritt i skogen en bra bit upp i landet för att invänta hjälp från USA. Så har Sverige under sin säkerhetspolitiska 1000-åriga historia aldrig tänkt. Med hjälp av pålsund, örlogsfartyg, undervattensmurar, skansar, allt bättre kanoner och till slut flyg har svenskarna alltid tänkt sig att möta fienden så långt ut i havet som möjligt.

När USA:s presidenter trycker på för att Europa ska ta större ansvar menar de inte bara ökade försvarsanslag. De vill ha kvalificerad hjälp med att ta sig ur den strategiska jämmerdalen.

Exemplet Israel visar att även små stater kan tänka stort. Israel kan av lätt insedda skäl inte slarva med sitt försvar och har aldrig förlitat sig på utländsk hjälp. De har genom åren mött varje militärteknisk förändring i omvärlden och är nu världsledande på missilförsvar. Man har i praktiken spänt ett skyddsnät, kallat Iron Dome, över landet och tänker sig kunna skjuta ner varje inkommande missil. Om Iron Dome klarar av även de ryska nya missilerna är okänt men man kan vara helt säker på att Israel utvecklar sin teknik för att göra det. Ryssland har nämligen exporterat en supersonic-variant till Iran och för säkerhets skull till Syrien.

Sverige bör ta initiativ för att tillsammans med allierade utveckla något liknade för Östersjöregionen och norra Europa. (Patriotsystemet duger inte och ett tynande EU-initiativ ”Twister” samlar mest damm.)

Några av stjärnorna står just nu helt rätt. Tyskland har aviserat kraftigt höjda försvarsanslag för att bekräfta den transatlantiska länken, men vet ännu inte riktigt vad man ska satsa på. Frankrike trycker på för europeisk strategisk autonomi. Storbritannien har nyligen presenterat stora investeringar i försvaret med tydlig högteknologisk inriktning. Finland ska snart ta beslut om sitt framtida luftförsvar. Sverige och våra försvarsindustrier behöver en högre strategisk nivå.

Sverige ligger som en lång vall mitt i regionen. Bygg tillsammans med så många som möjligt en Baltic Dome för skydd mot det nya missilhotet. Hyr in israelerna för expertkunnande. Spänn den successivt över större områden.

Det skulle inte bara skapa en ny friskhet i tänkandet utan också kasta om styrkeförhållandena mellan demokratierna och den ryska regimen. När Ronald Reagan gjorde det tog kalla kriget slut. Det är dags att göra samma jobb igen.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.
Innehåll från Flex ApplicationsAnnons

Verktyget som hjälper till att säkra jämställda löner

Linda Tesell, produktchef på Flex Applications.
Linda Tesell, produktchef på Flex Applications.

Lika lön för lika arbete. Det är det tydliga syftet med den lönekartläggning som alla bolag är skyldiga att göra enligt lag. Men för många företag är jobbet både tidskrävande och svårt, eftersom de saknar stöd för det i sina system. I dag finns dock ett smart verktyg som gör kartläggningen betydligt lättare.

Extern länk: Checklista – här är stegen i en lönekartläggning 

Alla arbetsgivare är enligt diskrimineringslagen skyldiga att varje år göra en lönekartläggning. Den ska göra det enklare att upptäcka osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män som utför lika eller likvärdigt arbete. Den ska också hjälpa företagen att åtgärda och förhindra löneskillnader som har ett samband med kön.

Automatiserar och förenklar

Lönekartläggning är med andra ord ett viktigt verktyg för att säkra jämställda löner. 

– Men i dag är det tyvärr en hel del arbetsgivare som skjuter kartläggningen åt sidan, kanske för att de upplever den som krånglig och tidsödande. De saknar stöd för detta i sina system, vilket försvårar arbetet mycket, säger Linda Tesell. 

Hon är produktchef på Flex Applications, ett HR- och lönebolag som har utvecklat ett komplett, molnbaserat personalsystem med tidrapporter, reseräkningar, bemanning, lön och HR-processer. Systemet används i dag av drygt 8 000 bolag i Norden.  

– Vårt system gör det enkelt att hantera allt som rör lön och HR. Och den här nya modulen  automatiserar och snabbar upp hela processen kring lönekartläggning – från förberedelse och arbetsvärdering till analys och handlingsplan. Det gör att den var efterlängtad av många när den lanserades i början av året.  

Smidigt med allt samlat 

I och med att Flex Applications system rymmer alla delar i löne- och HR-processen finns all information samlad på ett ställe. 

– Det betyder att våra kunder har tillgång till all den data de behöver för att göra en lönekartläggning och de slipper krångliga överföringar mellan olika system. Det är inte minst viktigt med tanke på GDPR, säger Linda Tesell. 

En annan fördel är att det blir enkelt att göra ändringar längs vägen. 

– Om du till exempel upptäcker att några medarbetares befattningar blivit fel behöver du inte gå tillbaka från början och ändra, vilket du måste göra om du arbetar i olika system. 

Avvikelser hanteras 

Kartläggningen är även enkel att göra. Efter att ha gjort grundläggande förberedelser och en arbetsvärdering – där man bland annat värderar lika arbete och likvärdigt arbete – räcker det med att trycka på en knapp för att få en samlad sammanställning av löner och anställda med bland annat könsfördelning, löneskillnader och värderingspoäng. Det innebär att arbetsgivaren har allt som behövs för att göra en analys av företagets löner och hur jämställda de är. 

– Systemet går igenom allt som krävs enligt lag och även mer än så – om arbetsgivaren själv vill. Det hela mynnar sedan ut i en rapport. Där kan arbetsgivaren se avvikelser och göra noteringar som förs över till en handlingsplan. 

De lönejusteringar som behöver vidtas ska sedan genomföras så snart som möjligt, senast inom tre år. 

Sparar tid och gör det lätt att göra rätt

I och med att funktioner automatiseras och att all information visualiseras på ett strukturerat sätt i lönekartläggningen, frigörs många värdefulla arbetstimmar samtidigt som kvaliteten på arbetet höjs. Det blir rätt från start. 

Du behöver inte heller upprepa förberedelserna och arbetsvärderingen vid nästa års lönekartläggning. Det räcker med ett enkelt knapptryck för att få tillgång till all information du redan samlat om de anställda och deras löner. 

– Dessutom utvecklar och förbättrar vi systemet löpande. Vi har med flera kunder i processen, vilket gör att systemet också är väl förankrat i verkligheten, säger Linda Tesell.

Extern länk: Checklista – här är stegen i en lönekartläggning 

 

Mer från Flex Applications

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Flex Applications och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera