1515
Annons

Brytpunkten för C kryper allt närmare

LEDARE. Att statsminister Stefan Löfven lämnar politiken är ingen kris i sig, men sättet han avgår på riskerar att skapa ytterligare en regeringskris. Nästa partiordförande för Socialdemokraterna blir inte automatiskt statsminister utan måste föreslås till riksdagen av talman Andreas Norlén och därefter ska det voteras i kammaren. Det är ett riskspel, att döma av hur det såg ut under sommarens regeringskris. Regeringen Löfven III kunde tillträda i juli med två rösters marginal, efter att hela den centerpartistiska riksdagsgruppen fallit in i ledet och släppt igenom den rödgröna regeringen.

VÄGVAL. För Centerpartiet blir den politiska höstterminen ytterst besvärlig. En budgetprocess med omöjliga ultimatum åt olika håll, utan L och inget Januariavtal och en ny partiledare för S, som kommer att gå vänsterut för att stoppa väljarflödet till V.
VÄGVAL. För Centerpartiet blir den politiska höstterminen ytterst besvärlig. En budgetprocess med omöjliga ultimatum åt olika håll, utan L och inget Januariavtal och en ny partiledare för S, som kommer att gå vänsterut för att stoppa väljarflödet till V.Foto:Lars Schröder/TT

Det hade inte behövt bli så riskfyllt. Löfven hade i stället kunnat göra som förbundskansler Angela Merkel – avgå som partiordförande och göra klart att den nya partiledaren är statsministerkandidaten i valet men ändå sitta kvar som statsminister till efter valet 2022. Denna missade chans kommer att göra vägen skakigare.

Orsaken stavas Centerpartiet. Pressen på dem ökar för varje dag och partiet har redan genomgått två jobbiga, och delvis uppslitande, interna processer för att släppa fram Stefan Löfven som regeringsbildare. Att släppa fram en S-ledd regering en tredje gång på en mandatperiod, dessutom med en helt ny regeringschef, kommer att kännas i partidistrikten och i riksdagsgruppen. Särskilt med tanke på att Socialdemokraterna kommer att kantra åt vänster ju närmare valet vi kommer.

Det finns en inre längtan i de socialdemokratiska partidistrikten efter ett mer kaxigt, vänsterlutande parti som höjer skatterna, ökar de offentliga utgifterna, klämmer dit de rika och intensifierar jaktsäsongen på företagen i välfärden, med försämrad service, kvalitet och valfrihet som resultat. Det finns också ett yttre tryck på Socialdemokraterna att gå vänsterut i och med att Vänsterpartiet har nått stora framgångar med sin raka vänsteroffensiv och äter därför upp det gamla stora maktpartiets väljarstöd.

Hösten var redan upplagd för potentiell regeringskris och svåra förhandlingar i och med budgetprocessen. Regeringen vill få igenom sin budget – en valbudget kryddad med pandemi-stimulanser, som på socialdemokratiskt manér dessutom måste innehålla en stor portion valfläsk med igenkännbar röd färg. Både Centerpartiet och Vänsterpartiet kräver dock inflytande över budgeten för att rösta på den. Samtidigt har Centerpartiet villkorat sitt stöd för budgeten med att Vänsterpartiet inte får vara med och förhandla. 

En omöjlig konstruktion som bara kan verka logisk i politiska sammanhang. Någon kommer att behöva ge vika för sina ultimatum. Den tyska järnkanslern Otto von Bismarck sade ”Politik är läran om det möjliga”, men det var nog inte att lösa ut sådana här spelteoretiska scenarier, där oförenliga krav ställs emot varandra, han åsyftade. Utan sakpolitik. Och det är i mötet mellan politiskt spel och politiskt innehåll som brytpunkten för Centerpartiet bör närma sig.

Argumenten från Centerpartiet för att släppa fram Löfvens ministärer har varit dels att isolera ytterkantspartierna från inflytande, dels att vänsterregeringen skulle tvingas att genomföra högerpolitik – mer liberal politik än under Alliansregeringen, hörde vi ledande företrädare från det gamla allianspartiet säga. Utfallet av C:s stöd till S-regeringen blev dessvärre inte vad de hade hoppats på. Inte så mycket liberal, högerpolitik eller några betydande strukturreformer – vilket Sverige hade mått bra av. Förhoppningsvis blir det en lärdom om att Socialdemokraterna inte kommer att driva igenom politik som går emot deras DNA. Särskilt för den delen av Centerpartiet som inte vill stötta socialdemokratisk politik – som enligt diverse bakgrundssamtal är större än vad som går att tro vid första anblick. Även om deras fanbärare, ekonomisk-politiske talespersonen Emil Källström, snart lämnar sitt riksdagsuppdrag.

Egentligen är hela situationen ett problem för regeringen och den kommande partiledaren för Socialdemokraterna – som inte lär vara lika kompromissvillig som Stefan Löfven har varit. Men bollen ligger trots allt hos Centerpartiet, med tanke på att det är de som är främlingar i vänsterkorridorerna. För Centerpartiet blir det svårt att inte stämplas som annat än ett nydanat vänsterparti i valrörelsen om de släpper fram ännu en S-regering. Nu finns inte längre Januariavtalet som grund. Socialdemokraterna lär dessutom ha en mer vänsterinriktad retorik och en väljarbas som charmas av Vänsterpartiet.

Innehåll från AccountorAnnons

Planering minskar fastighetsägares administration

Fastigheter med många bolag i koncern har ofta kapacitetsutmaningar på våren. Kompetenskraven för att hantera ränteavdragsbegränsningar eller skatteoptimera fastigheterna är höga. Har du haft det tufft i vår, börja planera hösten redan nu.

Anna Rosengren, Senior advisor på Accountor där hon hjälper många fastighetsbolag med ekonomiarbetet, har följande tips för din planering.

– Se över kompetensbehovet för administrationen under året. Utöver det vanliga ekonomiarbetet, planeras förvärv, omstruktureringar eller fusioner? Kartlägg företagets tillgängliga resurser och kompetens. Komplettera dina resurser med experthjälp vid tillfälligt svårare transaktioner. Se över dina ekonomiska flöden. Automatisera de ekonomiska flödena. Säkerställ att företaget gör rätt gällande hanteringen av moms och ränteavdragsbegränsningar, skatteoptimeringen av fastigheterna eller Inkomstskattprocessen. Här kan fastighetsbolaget och koncernen spara mycket pengar, så är du osäker kan det vara kostnadseffektivt att ta hjälp. 

Rätt kompetens för alla tillfällen är en utmaning för många

– Att ha en egen momsspecialist, en skattespecialist och en koncernspecialist går oftast inte att motivera för ett fastighetsbolag. Men vi har det på Accountor. Jag och mina kollegor gör endast detta för olika fastighetsbolag, vi är därmed spetsigare i vår kunskap än personer som är allmänkunniga inom ekonomi. Det är vårt jobb att alltid vara uppdaterade på alla nya regler inom t ex momsområdet och se till att våra kunder använder reglerna på det för dem mest förmånliga sättet, säger Anna. 

Accountor försöker ständigt förändra processerna till det bättre och ligger i framkant gällande automatisering av flöden. De ser till så man arbetar effektivt med sin ekonomi. 

– Många företag tycker att de har en effektiv process och är ganska digitala. Men jag har sett att vi ofta kan göra stor skillnad genom att göra ytterligare effektiviseringar. Många fastighetsbolag är dessutom för små för att ha både de effektivaste processerna och de bästa systemen. När vi samarbetar kan de följa med på våra system och utarbetade processer och får på så sätt en liknande position som större fastighetsbolag. Vi har specialistkompetens och ger gärna råd och stöd till våra kunder i komplexa frågor. Vi är t ex bra som stöd vid förvärv och försäljningsprocesser. Till de fastighetsbolag som haft det svårt att hinna med årshanteringen på våren vill jag avsluta med att säga: Oavsett om det är för ett specifikt tillfälle, eller en större del av arbetet, lämna bort dessa arbetsuppgifter till experter, så kan du ägna er åt annat. 

Läs Accountors information till fastighetsägare här. 

Om Accountor:
Accountor är en av norra Europas största fullservicebyråer inom ekonomi, lön och HR. I Sverige stöttar 300 anställda på 8 orter företag med tjänster som innebär trygghet, avlastning, rådgivning, långsiktighet och tillfälle att utvecklas. Accountor har specialistkompetens inom fastighetsekonomi och hjälper företag till en mer effektiv ekonomi och effektivare processer.

Läs mer om Accountors tjänster här. 

Mer från Accountor

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Accountor och ej en artikel av Dagens industri

Lööf väljer vänster före liberalismen

Under måndagen lämnade Annie Lööf beskedet att Centerpartiet vill ingå i en S-regering. ’’Jag ser att Magdalena Andersson har det ledarskap som behövs’’, säger hon i en intervju i Dagens Nyheter. Det här är ingen liten sak. Man måste gå tillbaka nästan 70 år för en regering med både C och S.

VÄNSTERBLOCKET. C-beskedet är en tydlig varudeklaration inför valet. Sverige är tillbaka till blockpolitiken. Centerpartiet har valt sida. Partiledare från vänster: Nooshi Dadgostar (V), Märta Stenevi (MP), Magdalena Andersson (S) och Annie Lööf (C).
VÄNSTERBLOCKET. C-beskedet är en tydlig varudeklaration inför valet. Sverige är tillbaka till blockpolitiken. Centerpartiet har valt sida. Partiledare från vänster: Nooshi Dadgostar (V), Märta Stenevi (MP), Magdalena Andersson (S) och Annie Lööf (C).Foto:TT

Bakgrunden till C-ledarens besked är opinionen. I över ett års tid har partiet tappat kraftigt. Ett val i dag skulle innebära det sämsta sedan 90-talet. Mätinstitutet Sifo visar att det bara skiljer en tiondels procentenhet mellan C, L och MP. Det är därför fullt möjligt att C blir Sveriges minsta parti i riksdagen. Statistiska Centralbyråns stora partisympatiundersökning visar att flödet från C går till både S och M. Nu försöker partiet ta kommandot och vända trenden.

C-beskedet stötte redan efter någon timme på patrull. Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar kallade det absurt att V inte skulle få sitta med i regeringen. Hon menade att Lööf begär hennes stöd, eftersom S, C och MP inte lär få egen majoritet, men utan att behöva samarbeta. ’’Man kan inte sätta sig på ett annat parti’’, sa Dadgostar i SVT Aktuellt.

I sak har Dadgostar helt rätt. Höstens parlamentariska situation vid en vänstermajoritet kommer att skilja sig från förra valets. Då behövdes inte V:s röster för att få igenom en budget. Den förra partiledaren Jonas Sjöstedt (V) släppte fram Stefan Löfven utan politiska segrar. Nu ser läget annorlunda ut. Liberalerna har bytt sida. Och Vänsterpartiets röster skulle därför behövas i varenda omröstning: för att få tillträda, få igenom sakpolitik och få majoritet för budgeten. Därför ska man ta Dadgostars ord på allvar. I höst kan C tvingas släppa fram en regering där även V ingår.

Samtidigt har vänstersidan radikaliserats under mandatperioden. V går till val på skattehöjningar på 70 miljarder, bland annat genom att återinföra förmögenhets- och arvsskatter. Banker, välfärdsföretag, energibolag, transportföretag och bostadsföretag ska tas över av staten. Partiet vill nå ett socialistiskt samhälle, och ungdomsförbundet Ung Vänster kallar sig fortsatt kommunister.

Även Miljöpartiet ser ut att vara tillbaka i regeringen vid en vänstervalseger. MP har nämligen ett uttalat krav att inte släppa fram en regering de själva inte sitter i. Förra årets reträtt från regeringen kommer inte att hända igen, har partiet tydliggjort. Äganderätten i skogen kan därför återigen hamna under beskjutning och energipolitiken fortsättningsvis haverera.

Den ekonomiska politiken äventyras även den av MP-inflytande. Partiet vill att staten ska låna 100 miljarder om året kommande tio år, utanför ordinarie budget. AP-fonderna ska inte jaga avkastning för pensionärer, utan användas i politiska syften. De föreställer sig något av en grön lockdown, med hårdför och påtvingad utslagning av företag.

Även Socialdemokraterna har under Magdalena Andersson dragit vänsterut. S går till val på en beredskapsskatt som ska dra in 40 miljarder kronor, att jämföra med värnskatten som drog in 6 miljarder. Det är en omfattande skattehöjning som kommer att drabba breda löntagargrupper. Anderssons partiledarkandidatur inleddes med rapporten Fördelningspolitik för jämlikhet och rättvisa. Där finns förslag om tak på ISK, höjd skatt i 3:12, helt borttaget jobbskatteavdrag och en ny miljonärsskatt.

Under tisdagen presenterade S ännu en ny attack mot välfärdsföretagandet. Stopp för privat drift av nya sjukhus, trots att privata S:t Görans i Stockholm är Sveriges mest effektiva sett till väntetider, vårdkvalitet och kostnader. 

Hur har Annie Lööf tänkt att det här ska gå ihop? Blir C riksdagens minsta parti, har man inte mycket att sätta emot S, V och MP. Liberalismen ersätts nu av makthunger. Med ett dåligt valresultat kan gräsrötterna i C vända sig mot sin ledare. Missnöjet pyr redan som det är. Allt fler inifrån intygar att partiledningen blivit en bunker, där kritik viftas bort som illojal. Personalomsättningen har ökat och ju närmare partiledaren man kommer, desto fler medarbetare slutar. Kanske handlar måndagens besked bara om att en ministerpost är enda sättet för Annie Lööf att rädda sig kvar vid partiledarposten.

Det glädjande med C-beskedet är att varudeklarationen inför valet är tydlig. Sverige är tillbaka till blockpolitiken. C har valt sida. Nu finns ett alternativ till höger, och ett till vänster.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera