1515
Annons

Brittisk tydlighet är bra för Europa

LEDARE. Valet i Storbritannien på torsdagen var det viktigaste sedan Thatcher tog makten 1979, märkligaste sedan Churchill förlorade den 1945 och mest solklara på nästan ett sekel.

MANDAT. Man kan tycka vad man vill om brexit och Boris Johnson. Fakta är att han enades med EU mot alla odds, fick sitt avtal genom parlamentet och gav folket chansen att säga sitt.
MANDAT. Man kan tycka vad man vill om brexit och Boris Johnson. Fakta är att han enades med EU mot alla odds, fick sitt avtal genom parlamentet och gav folket chansen att säga sitt.Foto:Kirsty Wigglesworth

Boris Johnsons chansning gick hem, Tories gjorde rent hus, vann en majoritet på 364 mandat, den största sedan Thatchers 1987. De slipper därmed förlita sig på de sårade unionisterna på Nordirland, som försvårat brexit-förhandlingarna sedan Theresa May sjabblade bort den förra Tory-majoriteten i maj 2017.

Labour sjönk samtidigt ihop som en sufflé, tappade nära 10 procentenheter av sin totala röstandel och gjorde sitt sämsta val sedan 1935. Om inget oförutsett händer kommer partiet att vara mer eller mindre avhängt i fem år. 

Under ytan var konvulsionerna ännu större. Tories norpade ett 50-tal valkretsar, mest i norr, många av dem omöjliga för bara något år sedan. Man vann i Workington på västkusten. Man vann i Great Grimsby på östkusten. Och man vann i Sedgefield och Bishop Auckland i det mycket röda gruvbältet mellan Sunderland och Middlesbrough för första gången sedan 1931 och 1887. 

Tories var chanslösa i Skottland, Liverpool och Manchester, egentligen också i Birmingham och på Boris Johnsons gamla hemmaplan London. Men man höll sina traditionella fästen i södra England och trängde långt in i Wales. Man målade i praktiken kartan blå. 

I stort rör det sig om en omdaning av det politiska landskapet, kanske temporärt, men förmodligen inte. Brexit satte igång stora förlopp – eller möjligen tvärtom – som går bortom var specifikationerna för en importerad avokado ska bestämmas eller huruvida Morgan Stanley flyttar sitt europeiska huvudkontor till Frankfurt. Att vara för eller emot EU-utträdet har blivit en identitetsfråga, lite på samma sätt som att vara för eller emot Thatcher på 1980-talet. 

Då var klyvningen i grunden ekonomisk och gick mest mellan söder och norr, nu drar den åt det kulturella och skär rakt igenom. Det skiftet har egentligen pågått ett tag, men fick sitt stora genomslag med brexit-omröstningen 2016 och sitt definitiva i torsdags. 

Utvecklingen speglas i partierna internt. Tories genomgår en av sina stora ömsningar. Retorik och program drar åt vänster, åtminstone jämfört med de senaste 40 åren och om man med vänster menar större stat och mer omfördelning, mest regional. 

Partiet är ett av världens äldsta, av samma kaliber som svenska S i maktpolitiskt hänseende och världsmästare på att återuppfinna sig självt när nationella stämningar skiftar. De är nu en bred koalition av närmast tyskt kristdemokratiskt snitt. 

Labour skyller torsdagens kollaps på brexit, mest för att slippa förlika sig med att ha förlorat avgörande delar av sin väljarbas till fienden. Men det är en fantasi, partiets problem går betydligt djupare. Precis som på andra ställen består kärnväljarna i accelererande grad av storstadsbor med masterexamen, rättvisepatos och dyra hus. Precis som på andra ställen är de i växande grad ett parti för arbetarklassen, snarare än av den. Precis som på andra ställen gör de smartast i att söka sig tillbaka mot mitten och den breda massan. 

Den verkliga förtjänsten med Tories storseger är att förutsättningarna nu för första gången sedan 2016 framstår som kristallklara. Man kan tycka vad man vill om brexit och Boris Johnson, fakta är att han enades med EU mot alla odds, fick sitt avtal genom parlamentet mot ännu större, och gav folket chansen att säga sitt. 

Legitimiteten det skänker är central när förhandlingarna med EU nu drar igång på riktigt. De kommer att bli lika uppslitande som de senaste tre årens. Ett handelsavtal ska hamras fram redan under 2020 – de tar i regel flera år – och ett utträde utan handelsavtal är fortfarande i korten. 

Att den brittiske premiärministern kan gå in i förhandlingarna med någorlunda arbetsro på hemmaplan har stor betydelse. Det bör välkomnas även av svenska brexitmotståndare.


Innehåll från Heba Fastighets ABAnnons

Mindre plast i hushållssoporna ger fjärrvärme med lägre klimatpåverkan

Sanna Göthlin, hållbarhetschef på Heba.
Sanna Göthlin, hållbarhetschef på Heba.

Vi svenskar kan bli mycket bättre på att källsortera plastförpackningar. Det har fastighetsbolaget Heba och Stockholm Exergi tagit fasta på. Tillsammans genomför de ett projekt som ska resultera i mindre plast i hushållsavfallet – och därmed ett lägre klimatavtryck från uppvärmningen av Hebas lägenheter.  

I dag hamnar över hälften av alla plastförpackningar i hushållsavfallet i stället för att återvinnas. Det kan jämföras med att 94 procent av glasförpackningarna återvinns, enligt statistik från Naturvårdsverket. 

Fastighetsbolaget Heba som utvecklar, äger och förvaltar bostäder och samhällsfastigheter i Stockholmsregionen och Mälardalen, har krokat arm med Stockholm Exergi för att minska andelen plast som går till förbränning. 

– På Heba vill vi tillsammans med Stockholm Exergi reducera utsläppen av växthusgaser från fjärrvärmen. Då måste vi se till att våra hyresgäster sorterar ut plasten från hushållssoporna. Om en mindre mängd fossila material bränns blir klimatavtrycket från fjärrvärmen lägre, förklarar Sanna Göthlin, hållbarhetschef på Heba. 

Gemensam insats

Det är just plasten som förbränns vid produktion av fjärrvärme och el som är den största källan till utsläpp av koldioxid i Stockholm Exergis verksamhet.  

– Tyvärr har vi liten möjlighet att påverka hur mycket plast som avfallet innehåller. För oss är det viktigt att lyfta fram möjligheten att vi tillsammans med våra kunder kan göra något konkret åt saken och minska andelen plast i avfallet. Det är precis vad samarbetet med Heba handlar om – att gemensamt göra en insats för klimatet, säger Sofi Erselius, miljöchef på Stockholm Exergi.

Satsning på miljörum och information

Men hur ska Heba få sina hyresgäster att slänga mindre plast i hushållssoporna? 

– Vi kommer att uppdatera våra miljörum så att det blir tydligare var olika material ska slängas. Vi ser över uppställningen av behållare och hur ofta de behöver tömmas. Men det viktigaste redskapet vi har är att dela information, i olika kanaler och vid flera tillfällen, säger Sanna Göthlin.

Nyligen har Heba även infört hållbara hyreskontrakt vid nyinflyttning, där källsortering är ett krav. Både satsningen tillsammans med Stockholm Exergi och de nya hyreskontrakten hjälper Heba att minska sin indirekta klimatpåverkan. Det här är viktiga steg på vägen mot klimatneutralitet, konstaterar Sanna Göthlin.

Om Heba Fastighets AB
Heba erbjuder hållbara och trygga boenden att trivas i under livets olika faser. För att få en klimatneutral verksamhet arbetar Heba metodiskt med att minimera, förbättra och påverka. Långsiktigt hållbarhetsmål är att förvaltningen ska vara klimatneutral senast 2030 och hela verksamheten senast 2045. 

Läs mer om Heba här. 

Om Stockholm Exergi
Stockholm Exergi är stockholmarnas energibolag. Dygnet runt, året om, tryggar bolaget den växande Stockholmsregionens tillgång till värme, kyla, el samt hantering av avfall. Samtidigt bidrar de till att göra Stockholm till en attraktiv och mer hållbar stad med potential att bli världens första klimatpositiva huvudstad.

Läs mer om Stockholm Exergi här.

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Heba Fastighets AB och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?