1515
Annons

Britterna får gärna stanna i Norden

Det är ändå något visst med den nordeuropeiska gemenskapen.

BRITANNIA RULE THE WAVES. Storbritanniens premiärminister Boris Johnson lovade Sverige brittiska försvarsgarantier under ansökningsperioden.
BRITANNIA RULE THE WAVES. Storbritanniens premiärminister Boris Johnson lovade Sverige brittiska försvarsgarantier under ansökningsperioden.Foto:Ninni Andersson/Regeringskansliet

Vi delar lågtrycksbanor, de kristna korsen i flaggorna, kungahusen, sinnet för bra popmusik och regniga fotbollsmatcher, en i hög grad gemensam historia, den liberala demokratins grundläggande värderingar och nu äntligen militära försvarsförpliktelser.

Boris Johnsons besked på onsdagens presskonferens ute på Harpsund var historiskt. Från och med nu och in i det svenska (och finska) Natomedlemskapet har Sverige militärt skydd av Natos näst efter USA viktigaste medlem. 

Hans besked var att det inte finns någon gräns för det brittiska stödet. Det sträcker sig ända upp till den yttersta eskalationsnivån.

En rysk attack på Sverige eller Finland kommer att mötas av ett direkt brittiskt svar, och vice versa. Det ökar avskräckningen och stärker våra länders säkerhet.

Johnson pekade också på två viktiga samarbetsområden - underrättelser och försvarsindustrin med den svenskbrittiska pansarvärnsroboten NLAW som talande exempel. 

Det innebär rimligen att Sverige nu är en del av Natos underrättelsevärld, samt att Storbritannien anser att svensk försvarsindustri är viktig i ett Natosammanhang. 

Man ska inte underskatta de mellanfolkliga förbindelserna i storpolitiken. Ett amerikanskt, tyskt eller franskt ansvar för den finsksvenska interimsperioden hade kanske skavt hos delar av befolkningen. 

En brittisk närvaro känns som hemma. Brittisk trupp på Gotland, brittiska fartyg i Karlskrona under sommaren och brittiskt flyg på de svenska och finska flygbaserna är ett skydd för fred, frihet och de två ländernas demokratiska processer.

Den brittiska närvaron kan och bör därtill utvecklas. USA har sin tunga bas i Tyskland och har nu speciellt ansvar för Polen. Storbritannien har ansvar för Natos närvaro i Estland. Om det brittiska ansvarsområdet utvidgas till de två nykomlingarna skulle det vara mycket välkommet.

Säkerhetssamarbetet är också ett sätt att återknyta Storbritannien efter det olycksaliga brexit. Sverige och de övriga nordiska länderna förlorade en mycket nära allierad. 

Nu är London tillbaka. Se till att britterna stannar kvar.

 

För mer om Nato-processen, lyssna på det senaste avsnittet av Di:s ledarpodd här.


Hög tid att ta Klarna på allvar

Länge var allt ”smooth” med Klarna. Att betala var smooth, att shoppa var smooth. Hela Klarna var smooth. Smidigt, enkelt, snyggt och lite skojigt – en skarp kontrast till de tråkiga traditionella bankerna. 

INTE BARA SMOOTH. Att FI tar riskerna med Klarnas verksamhet på allvar är bra.
INTE BARA SMOOTH. Att FI tar riskerna med Klarnas verksamhet på allvar är bra.Foto:Carl-Olof Zimmerman

Klarna är tveklöst en fantastisk framgång. Vd:n och medgrundaren Sebastian Siemiatkowski har revolutionerat betalningarna inom e-handel. I stället för att fippla med bankkort och cvc-koder behöver kunden bara trycka ”köp” och legitimera sig med bank-id.

Hur smooth som helst.

Klarna har haft en stor betydelse för digitaliseringen av den traditionella banksektorn. Utan Klarnas framfart hade säkert bankerna inte varit så snabba på att ta fram nya tjänster med användarvänliga gränssnitt. Klarna är också ett av skälen till att Stockholm är ett av världens mest intressanta fintech-kluster.

Klarnas framgångar har lockat kapital. Investerarna har stått på kö. När Softbank klev in som delägare i fjol värderades Klarna till 390 miljarder kronor, i klass med Nordens största bank, Nordea. Det är klart att bankdirektörerna var avundsjuka.

Men nu har värderingsyran lagt sig. Enligt uppgift till Di har Klarnas värdering sjunkit till 300 miljarder, fortfarande högt men lägre än i fjol. Under första kvartalet hade Klarna rörelseintäkter på 3,6 miljarder kronor. Förlusten blev 2,5 miljarder, varav kreditförlusterna utgjorde 1,2 miljarder. Nu måste bolaget spara. 10 procent av personalstyrkan, 700 tjänster, ska bort.  

Klarnas snabba expansion har väckt Finansinspektionens intresse. Di avslöjade i höstas att Klarna fått ett nytt och väsentligt högre kapitalkrav från tillsynsmyndigheten. Klarna protesterar och har överklagat FI:s beslut. I ett yttrande till förvaltningsrätten upprepar nu FI sitt motiv till att kraven på Klarna måste skärpas. 

”Risknivån i den bankrörelse som Klarna driver är hög… Klarnas utpräglade tillväxtstrategi har sedan 2019 medfört återkommande årliga förluster”, skriver FI och hänvisar till att kreditförlusterna för banken stigit till 7,3 procent av utlåningen. 

FI:s agerande är klokt. Klarna är en bank. Och banker kräver tillsyn. Klarna är i kraft av sin storlek, sin växande ut- och inlåning till allmänheten, en aktör vars väl och ve är av vikt för samhället i stort. Det är dags att ta Klarna på allvar – för en bank kan allt inte vara smooth.

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?