1515

Brasilien har rätt att bruka sin skog

Tre promille av den svenska skogsmarken är urskog, mest i de fjällnära områdena, det vill säga av människan helt orörd och obrukad skog. Resten brukas, och numera med den äran.

Skogsarealen är historiskt stor i Sverige, liksom mängden lövträd. Det så kallade virkesförrådet är i dag dubbelt så stort jämfört med förra sekelskiftet då skogen var under stark press från moderna sågverk, den växande massaindustrin och allmän uthuggning för bränsle och jordbruksmark.

Sveriges resa till ett väl förvaltande skogsland är en hållbarhetssuccé. Staten tog ett resolut grepp i lagstiftning och i utbildning av skogsvårdsexperter men socialiserade aldrig skogen. Bara 15 procent av skogen ägs i dag av staten. Majoriteten skog ägs av drygt 300 000 enskilda, vilket gör skogsägande till en av de större småföretagarbranscherna. 25 procent ägs av skogsbolagen. Till en början var de ekonomiska argumenten för skogsvård och återplantering de viktigaste. I dag har de kompletterats med olika miljöhänsyn, men ekonomin är fortfarande helt central. Det har gått bra att kombinera ett alltmer hållbart skogsbruk med privat ägande, stora skogsbolag och storskalig export.

Sverige slåss återkommande om rätten att bruka sin skog. Kontinentaleuropéerna, som i hög grad och för länge sedan avverkat sina skogar och ersatt dem med vackra kulturlandskap som Toscana och Provence, har en mer statisk syn på skog. De vill bevara vad som finns kvar och betraktar skogen på den skandinaviska halvön som den sista stora europeiska vildmarken. Svenskar och finländare vill hugga ner, exportera virke och plantera nytt. De tycker att en timmerstapel doftar gott och friskt och ger löften om tillväxt. Tyskar och fransmän ser den mer som en naturkatastrof.

Att bruka skog i tropikerna är annorlunda än i barrskogsbältet, men om man vill spetsa till det kan man säga att den nu omdiskuterade brasilianska regeringen har en mer svensk syn på skogen. Brasilien har också långtgående skogsskyddslagar, krav på återplantering och på att avsätta en mycket stor andel av marken till urskog. Problemet är att de inte alltid följs, dels på grund av korruption, dels på grund av desperation hos fattiga. De illegala avverkningarna tycks vara de stora problemen och de är i hög grad kopplade till fattigdom.

Men avverkning i sig behöver inte vara ett hot och omvärlden kan inte kräva att Brasilien slutar med skogsbruk. Det går att återplantera regnskog och det går att plantera skog på stäppland. Världens sammanlagda skogar växer på grund av ett mer effektivt jordbruk och ambitiösa planteringsprogram. Den asiatiska skogsarealen ökar, liksom den europeiska och nordamerikanska. I Sydamerika ökar den inte, bland annat på grund av den omfattande skogsavverkningen i Brasilien. Men det går att ändra på.

Vad starka skogsländer som Sverige kan göra är att bidra med kunskapsöverföring, forskning samt framhäva sitt goda exempel av mixen mellan ekonomiskt välstånd och ett hållbart skogsbruk. Det gör man också. Nästan 200 år av svensk jägmästarutbildning har fostrat fram en numera mycket internationellt verksam yrkeskår. Svenska skogsexperter arbetar överallt i världen, dels via de stora skogsbolagen, dels via forskning och biståndsprojekt.

En annan sak som omvärlden kan bidra med är handel med Brasilien och resten av Sydamerika. Brasilien behöver tillväxt för att bekämpa fattigdom och ha råd att spara skog. De röster som höjs nu om bojkott och till och med att välta det helt nya frihandelsavtalet mellan EU och Mercosurländerna, (Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay), är miljöpolitiskt destruktiva. Handelsavtalet är en framgång för bättre miljöstandarder, bland annat inom skogsförvaltning.

Skogen är politiskt och mänskligt känslig. Även Sveriges skogshistoria har kantats av dramatiska utsagor, hemska bränder, flammande opinioner och snarstucken nationalism. En så långsam cykel som ett skogsbestånd är beroende av flera generationer och deras skiftande politiska preferenser. Men det långsiktigt hållbara har visat sig vara rätten att bruka skog.


Innehåll från SavelendAnnons

SaveLend satsar på tillväxt efter lyckad börsnotering

Efter en rekordspäckad vår och en utomordentligt lyckad börsnotering, siktar banbrytande P2P-aktören SaveLend på fortsatt tillväxt och utökad verksamhet. 

– Krediter är på väg att bli det naturliga tredje tillgångsslaget i väldiversifierade portföljer och vi trivs bra med att leda den utvecklingen, säger Ludwig Pettersson, vd och grundare.

Kom igång med dina kreditinvesteringar 

Kreditinvesterings- och sparplattformen SaveLend har under sina sju år gått från klarhet till klarhet. 2021 års första kvartalsrapport visade en omsättningsökning på 57 procent från 2020, en trend som har fortsatt under Q2. För en dryg månad sedan avslutades därtill företagets teckningstid inför börsnoteringen och även här var resultatet långt över förväntan. 

– Intresset var enormt – vi övertecknades med över 600 procent – vilket var oerhört glädjande! Det har verkligen blivit en sporre för oss och i skrivande stund har vi fler än 2000 aktieägare. Majoriteten av andelarna ägs dock fortfarande av våra anställda på ett eller annat sätt, så vi har ett starkt operationellt ägande, säger Ludwig, som själv är största ägare även efter noteringen.

Skapar spännande synergier

Investeringsplattformen fokuserar i korthet på att ge såväl privatpersoner som företag möjlighet att investera i peer-to-peer-lån, för att därmed finansiera krediter till andra användare. Typ av investering är helt valfri och kan inkludera allt från fastighetskrediter och företagslån till konsumentkrediter och inkassoportföljer. Avkastningen kommer investerarna till godo i form av utbetald ränta. 

– Det finns många fruktsamma synergier mellan aktieägare och investerare på plattformen och de två grupperna överlappar varandra allt mer. Vi ser det som ett kvitto på att vi har en modell som verkligen fungerar.

Varför SaveLend? 

Ett förutsägbart komplement

Förutom att Ludwig är majoritetsägare efter börsnoteringen är han även en aktiv investerare på SaveLends plattform. Han är övertygad om att det rör sig om ett tryggt tillgångsslag som passar de flesta, inte minst på grund av dess låga korrelation med börsen. 

– Krediter ger ett mer förutsägbart kassaflöde och via SaveLends plattform behöver investerare inte likvidera sina tillgångar för att få ut sin kredit. Detta gör tillgångsslaget till ett värdefullt komplement till exempelvis aktier och fonder – sedan 2014 har SaveLend i genomsnitt genererat 13,82 procent ränta på investerat kapital, per år.

Varför ska du investera i krediter? 

Siktar på 25 procent organisk tillväxt

Härnäst avser SaveLend att exekvera sina finansiella mål och fortsätta sin expansion, med en målsättning på minst 25 procent organisk tillväxt per år. Siktet är inställt på att växa befintliga marknader och att därtill realisera sin förvärvsagenda. 

– Vi letar efter såväl rena kundstockar som kan lyftas in i vår tekniska plattform och på så vis höja marginalen, som komplement till befintlig verksamhet, såsom nya kredittyper och ett bredare erbjudande. Det är en mycket spännande utveckling, avslutar Ludwig. 

Få svar på dina frågor 

Mer från Savelend

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Savelend och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?