Annons

Brasilien har rätt att bruka sin skog

Tre promille av den svenska skogsmarken är urskog, mest i de fjällnära områdena, det vill säga av människan helt orörd och obrukad skog. Resten brukas, och numera med den äran.

Skogsarealen är historiskt stor i Sverige, liksom mängden lövträd. Det så kallade virkesförrådet är i dag dubbelt så stort jämfört med förra sekelskiftet då skogen var under stark press från moderna sågverk, den växande massaindustrin och allmän uthuggning för bränsle och jordbruksmark.

Sveriges resa till ett väl förvaltande skogsland är en hållbarhetssuccé. Staten tog ett resolut grepp i lagstiftning och i utbildning av skogsvårdsexperter men socialiserade aldrig skogen. Bara 15 procent av skogen ägs i dag av staten. Majoriteten skog ägs av drygt 300 000 enskilda, vilket gör skogsägande till en av de större småföretagarbranscherna. 25 procent ägs av skogsbolagen. Till en början var de ekonomiska argumenten för skogsvård och återplantering de viktigaste. I dag har de kompletterats med olika miljöhänsyn, men ekonomin är fortfarande helt central. Det har gått bra att kombinera ett alltmer hållbart skogsbruk med privat ägande, stora skogsbolag och storskalig export.

Sverige slåss återkommande om rätten att bruka sin skog. Kontinentaleuropéerna, som i hög grad och för länge sedan avverkat sina skogar och ersatt dem med vackra kulturlandskap som Toscana och Provence, har en mer statisk syn på skog. De vill bevara vad som finns kvar och betraktar skogen på den skandinaviska halvön som den sista stora europeiska vildmarken. Svenskar och finländare vill hugga ner, exportera virke och plantera nytt. De tycker att en timmerstapel doftar gott och friskt och ger löften om tillväxt. Tyskar och fransmän ser den mer som en naturkatastrof.

Att bruka skog i tropikerna är annorlunda än i barrskogsbältet, men om man vill spetsa till det kan man säga att den nu omdiskuterade brasilianska regeringen har en mer svensk syn på skogen. Brasilien har också långtgående skogsskyddslagar, krav på återplantering och på att avsätta en mycket stor andel av marken till urskog. Problemet är att de inte alltid följs, dels på grund av korruption, dels på grund av desperation hos fattiga. De illegala avverkningarna tycks vara de stora problemen och de är i hög grad kopplade till fattigdom.

Men avverkning i sig behöver inte vara ett hot och omvärlden kan inte kräva att Brasilien slutar med skogsbruk. Det går att återplantera regnskog och det går att plantera skog på stäppland. Världens sammanlagda skogar växer på grund av ett mer effektivt jordbruk och ambitiösa planteringsprogram. Den asiatiska skogsarealen ökar, liksom den europeiska och nordamerikanska. I Sydamerika ökar den inte, bland annat på grund av den omfattande skogsavverkningen i Brasilien. Men det går att ändra på.

Vad starka skogsländer som Sverige kan göra är att bidra med kunskapsöverföring, forskning samt framhäva sitt goda exempel av mixen mellan ekonomiskt välstånd och ett hållbart skogsbruk. Det gör man också. Nästan 200 år av svensk jägmästarutbildning har fostrat fram en numera mycket internationellt verksam yrkeskår. Svenska skogsexperter arbetar överallt i världen, dels via de stora skogsbolagen, dels via forskning och biståndsprojekt.

En annan sak som omvärlden kan bidra med är handel med Brasilien och resten av Sydamerika. Brasilien behöver tillväxt för att bekämpa fattigdom och ha råd att spara skog. De röster som höjs nu om bojkott och till och med att välta det helt nya frihandelsavtalet mellan EU och Mercosurländerna, (Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay), är miljöpolitiskt destruktiva. Handelsavtalet är en framgång för bättre miljöstandarder, bland annat inom skogsförvaltning.

Skogen är politiskt och mänskligt känslig. Även Sveriges skogshistoria har kantats av dramatiska utsagor, hemska bränder, flammande opinioner och snarstucken nationalism. En så långsam cykel som ett skogsbestånd är beroende av flera generationer och deras skiftande politiska preferenser. Men det långsiktigt hållbara har visat sig vara rätten att bruka skog.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.
Innehåll från SileonAnnons

Banker behöver växla upp tempot när BNPL-marknaden växer

I takt med konsumenternas ökande efterfrågan på flexibla betaltjänster växer marknaden för Buy Now Pay Later (BNPL) snabbt runt om i världen. Samtidigt är det många banker som halkar efter i utvecklingen och riskerar att tappa marknadsandelar om de inte agerar fort.

– Vi ser att bolag som kan erbjuda BNPL-tjänster växer och tar marknadsandelar från retailbankernas kaka där konsumentkredit är en viktig del av verksamheten. Det här gör att alla internationella banker, inklusive de svenska, nu måste börja agera på konsumenternas förändrade köpbeteenden och efterfrågan, och också börja erbjuda BNPL-tjänster, menar David Larsson, vd på Sileon.  

Det pågår ett tydligt skifte på betal- och kreditmarknaden där de yngre generationerna styr efterfrågan på den digitala och flexibla upplevelsen som BNPL-lösningar tillför. Enligt en rapport från Insider Intelligence i februari 2022 väntas marknaden för BNPL-tjänster nå ett transaktionsvärde på 680 miljarder dollar globalt redan år 2025*. Det innebär en fördubbling av den marknadsstorlek man prognostiserade för några år sedan. För att hänga med i trenden bör man dock agera snabbt, något som kan vara utmanande för banker.

– Svårigheterna för bankerna är att möta den här utvecklingen själva, då många av dem sitter fast i gammal, komplex infrastruktur. Det gör att det krävs stora resurser och tunga IT-investeringar för bankerna om de själva internt ska bygga upp en BNPL-plattform, säger David Larsson. 

Kort ”time to market”

Svenska Sileon, som verkar på den internationella marknaden, erbjuder sina kunder en flexibel och innovativ BNPL-plattform. Genom plattformen kan banker få tillgång till en fullt skalbar BNPL-funktionalitet i egen regi. 

– En BNPL-tjänst måste vara flexibel och det måste gå snabbt att få ut erbjudandet till marknaden. Med vår modulära SaaS-lösning kan bankerna lansera sitt BNPL-erbjudande på endast några veckor. Vår tjänst är enkel att använda, fullt skalbar och går att anpassa med olika erbjudanden till olika kundgrupper på olika marknader och i olika länder, förklarar David Larsson. 

Till skillnad från att bygga en BNPL-plattform internt, blir det oftast betydligt snabbare, enklare och billigare för banker att använda Sileons SaaS-lösning. Då BNPL-tjänsten är fullständigt modulär kan Sileons kunder välja om de vill använda delar av den för att utöka sitt eget betalerbjudande eller satsa på en helhetslösning.

– Vi är ganska ensamma om det här erbjudandet på marknaden. Väljer man Sileon får man även en framtidssäkring på köpet, då vi ligger i framkant och ständigt utvecklar tjänsten för att hela tiden möta konsumenternas ständigt föränderliga behov. Våra kunder kan känna sig trygga i att det är det här vi kan och som vi alla verkligen brinner för, avslutar David Larsson.  

Om Sileon

Sileon är ett globalt fintech-bolag som erbjuder en innovativ SaaS-baserad Buy Now Pay Later (BNPL) funktionalitet till banker, långivare och fintechs. Med Sileons modulära SaaS-lösning får kunder snabbt tillgång till en skalbar, kostnadseffektiv och API-baserad BNPL plattform – i egen regi.

Läs mer här 

*Statistik från Insider Intelligence, publicerad 3 februari 2022

 

Mer från Sileon

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Sileon och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera