Annons

Brasilien har rätt att bruka sin skog

Tre promille av den svenska skogsmarken är urskog, mest i de fjällnära områdena, det vill säga av människan helt orörd och obrukad skog. Resten brukas, och numera med den äran.

Skogsarealen är historiskt stor i Sverige, liksom mängden lövträd. Det så kallade virkesförrådet är i dag dubbelt så stort jämfört med förra sekelskiftet då skogen var under stark press från moderna sågverk, den växande massaindustrin och allmän uthuggning för bränsle och jordbruksmark.

Sveriges resa till ett väl förvaltande skogsland är en hållbarhetssuccé. Staten tog ett resolut grepp i lagstiftning och i utbildning av skogsvårdsexperter men socialiserade aldrig skogen. Bara 15 procent av skogen ägs i dag av staten. Majoriteten skog ägs av drygt 300 000 enskilda, vilket gör skogsägande till en av de större småföretagarbranscherna. 25 procent ägs av skogsbolagen. Till en början var de ekonomiska argumenten för skogsvård och återplantering de viktigaste. I dag har de kompletterats med olika miljöhänsyn, men ekonomin är fortfarande helt central. Det har gått bra att kombinera ett alltmer hållbart skogsbruk med privat ägande, stora skogsbolag och storskalig export.

Sverige slåss återkommande om rätten att bruka sin skog. Kontinentaleuropéerna, som i hög grad och för länge sedan avverkat sina skogar och ersatt dem med vackra kulturlandskap som Toscana och Provence, har en mer statisk syn på skog. De vill bevara vad som finns kvar och betraktar skogen på den skandinaviska halvön som den sista stora europeiska vildmarken. Svenskar och finländare vill hugga ner, exportera virke och plantera nytt. De tycker att en timmerstapel doftar gott och friskt och ger löften om tillväxt. Tyskar och fransmän ser den mer som en naturkatastrof.

Att bruka skog i tropikerna är annorlunda än i barrskogsbältet, men om man vill spetsa till det kan man säga att den nu omdiskuterade brasilianska regeringen har en mer svensk syn på skogen. Brasilien har också långtgående skogsskyddslagar, krav på återplantering och på att avsätta en mycket stor andel av marken till urskog. Problemet är att de inte alltid följs, dels på grund av korruption, dels på grund av desperation hos fattiga. De illegala avverkningarna tycks vara de stora problemen och de är i hög grad kopplade till fattigdom.

Men avverkning i sig behöver inte vara ett hot och omvärlden kan inte kräva att Brasilien slutar med skogsbruk. Det går att återplantera regnskog och det går att plantera skog på stäppland. Världens sammanlagda skogar växer på grund av ett mer effektivt jordbruk och ambitiösa planteringsprogram. Den asiatiska skogsarealen ökar, liksom den europeiska och nordamerikanska. I Sydamerika ökar den inte, bland annat på grund av den omfattande skogsavverkningen i Brasilien. Men det går att ändra på.

Vad starka skogsländer som Sverige kan göra är att bidra med kunskapsöverföring, forskning samt framhäva sitt goda exempel av mixen mellan ekonomiskt välstånd och ett hållbart skogsbruk. Det gör man också. Nästan 200 år av svensk jägmästarutbildning har fostrat fram en numera mycket internationellt verksam yrkeskår. Svenska skogsexperter arbetar överallt i världen, dels via de stora skogsbolagen, dels via forskning och biståndsprojekt.

En annan sak som omvärlden kan bidra med är handel med Brasilien och resten av Sydamerika. Brasilien behöver tillväxt för att bekämpa fattigdom och ha råd att spara skog. De röster som höjs nu om bojkott och till och med att välta det helt nya frihandelsavtalet mellan EU och Mercosurländerna, (Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay), är miljöpolitiskt destruktiva. Handelsavtalet är en framgång för bättre miljöstandarder, bland annat inom skogsförvaltning.

Skogen är politiskt och mänskligt känslig. Även Sveriges skogshistoria har kantats av dramatiska utsagor, hemska bränder, flammande opinioner och snarstucken nationalism. En så långsam cykel som ett skogsbestånd är beroende av flera generationer och deras skiftande politiska preferenser. Men det långsiktigt hållbara har visat sig vara rätten att bruka skog.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från XintelaAnnons

Bättre behandlingsmetoder med cellmarkör

Evy Lundgren-Åkerlund, vd för Xintela.
Evy Lundgren-Åkerlund, vd för Xintela.Foto:Ola Torkelsson

Med en patentskyddad markörteknologi för stamceller och en egen produktionsanläggning är Xintela en spelare inom cellterapifältet att räkna med. Nu satsar de även på att ta fram en ny behandlingsmetod för aggressiv bröstcancer.

Xintela utvecklar behandlingar inom områden där behovet av ny innovation är stort – artros, covid-19 och aggressiva cancerformer. Utvecklingsarbetet grundar sig i företagets markörteknologi Xinmark, där specifika cellyteproteiner fungerar som målmolekyler på stamceller och cancerceller.  

Från start har Xintela fokuserat på stamcellsterapi för artrospatienter. Genom prekliniska studier på hästar har bolaget visat att stamceller som tagits fram med hjälp av markören kan bromsa utveckling av artros hos hästar efter n ledbroskskada. 

EXTERN LÄNK: Inbjudan till Xintelas emission 

Unik markörteknologi

– Vi är inte ensamma om att arbeta med stamceller, men vår teknologi gör oss verkligen unika. Med våra markörer kan vi sortera ut stamceller från exempelvis fettvävnad och få fram en homogen stamcellspreparation av hög kvalitet som sedan expanderas i stora mängder, säger Evy Lundgren-Åkerlund, vd för Xintela. 

Xintela har en egen GMP-förberedd produktionsanläggning för att tillverka sina stamcellsprodukter för kliniska studier. Nu inväntar företaget ett tillstånd för att producera den första produkten Xstem-Oa och inleda kliniska studier på artrospatienter.  

Markörteknologin Xinmark kan också användas för att detektera vissa aggressiva cancerceller och rikta behandlande antikroppar till dessa. Xintela fokuserar sedan tidigare på den aggressiva hjärntumören glioblastom, och nyligen presenterade företaget att nästa fokusområde blir trippelnegativ bröstcancer, även den en mycket aggressiv cancerform med dålig prognos. 

Nya indikationer möter stora medicinska behov

– Plattformen Xinmark ger oss möjlighet att bredda verksamheten till nya utvecklingsområden. Därför har vi nu lagt till trippelaggressiv bröstcancer och även inlett en preklinisk studie av våra stamceller som behandling för Acute Respiratory Distress Syndrome (ARDS), en svår lungkomplikation som drabbar vissa covid-19-patienter, säger Evy Lundgren-Åkerlund.

Nu hoppas hon kunna landa samarbeten med strategiska partners inom bolagets verksamhetsområden för att ytterligare stärka Xintelas plats på marknaden. 

EXTERN LÄNK: Läs mer om Xintelas satsning på en ny behandling av aggressiv bröstcancer 

Fakta Xintela
Xintela är ett biomediciniskt bolag verksamt inom regenerativ medicin och cancer. Med sin patentskyddade markörteknologi utvecklar företaget nya behandlingsmetoder för exempelvis artros och hjärntumörer. www.xintela.se 

Mer från Xintela

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Xintela och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?