1515
Annons

Branscher som vill ha respekt bör visa respekt

LEDARE. Rapporterna om att många budbolag inte sköter sin roll som arbetsgivare blir allt fler. De mest uppenbara problemen bör åtgärdas omedelbart. Inte minst för att de som sköter sig inte ska slås ut av dem som bryter mot reglerna.

Foto:Janerik Henriksson/TT

Di och andra tidningar har de senaste dagarna rapporterat om undermåliga arbetsförhållanden i budsektorn. Det handlar om sådant som att en sjukanmälan måste ske mer än 11 timmar innan ett arbetspass börjar. Att chauffören på budfirman inte kan ha på värmen i bilen för att inte batteriet ska ta slut. Vissa är oförsäkrade och får inte ta ledigt. En del jobbar svart, oklart hur stor andel. Av förklarliga skäl finns ingen fullständig statistik över regelbrott. 

En del av bolagen skyller på underleverantörerna. Det duger inte. Om kontrakterade åkerier har tuffa villkor kommer även de som de anlitar att ha det. Ansvaret och varumärket är alltid i sista hand entreprenörens.

Framväxten av en stor budsektor går hand i hand med näthandeln, och trenden är internationell. Även hämtmat har exploderat, inte minst under pandemin. Matleverantören Deliveroo, grundad 2013 i London, är ett av Europas snabbast växande bolag och värderas som ett högteknologiföretag. I Sverige har vi bland andra Budbee, Airmee och Foodora som ägs av tyska Delivery Hero.

I grunden rör det sig om appar som tillhandahåller enkla transporttjänster, som ofta utförs av billig utländsk arbetskraft. Det uppges förekomma att de arbetar gratis i några år för att sedan kunna söka uppehållstillstånd, vilket är mer värt än någon lön.

Det är roligt, och en stor styrka, att Sverige har blivit mer entreprenöriellt. Att efterfrågan och behov snabbt möts av uppfinningsrika företagare. Men det är inte roligt när företag bryter mot eller tänjer lagar och utnyttjar människor som inte har några alternativ. Om en bransch och enskilda företag vill bemötas med respekt bör de handla så att de inger respekt. Inte minst genom att ta hand om sina anställda. 

Regeringen måste skärpa lagar och täppa till kryphål så att det svenska systemet inte används för att handla med uppehållstillstånd och lura anställda. Det är i dag inte förbjudet för en arbetsgivare att ta betalt för en anställning eller att kräva tillbaka lönen från dem man anställt. 

De mest uppenbara problemen bör åtgärdas omedelbart. Inte minst för att de som sköter sig inte ska slås ut av dem som bryter mot reglerna. För att konkurrens ska ske på lika villkor måste de företag som delegerar ansvaret för att slippa det, eller själva bryter mot lagen för att klara lönsamheten, stoppas.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Sänkt skatt leder inte till finanskris

Ekonomisk turbulens uppstod i Storbritannien efter den nya premiärministern Liz Truss skattepaket för två veckor sedan. Marknaderna markerade att dessa skattesänkningar var olämpliga i den pågående inflationsbrasan. Bank of England gjorde en nödutryckning. Regeringen backade sedan från den del som skulle sänka den högsta marginalskatten.

Expressen 5/10.
Expressen 5/10.

Vad betyder detta för Sverige? Två liberala tidningar varnar Ulf Kristersson för att ”rivstarta med skattesänkningar” (Expressen) samt påpekar att en ekonomi kan skattas sönder men också ”förstöras genom motsatsen” (Dagens Nyheter).

Måste Ulf Kristersson ta intryck av turbulensen i omvärlden och de svenska återverkningarna? Ja. Innebär det att svenska skattesänkningar leder till ekonomisk kris? Nej.

Den brittiska skattesänkningen presenterades i en extrabudget. Utformningen var inte aviserad sedan tidigare och uppfattades ha en problematisk fördelningsprofil och, enligt IMF, sakna träffsäkerhet. Det handlade om mycket pengar och åtgärden var inte finansierad. Skattesänkningen kom utöver de planerade elräkningssubventionerna. Storbritannien har turbulenta år bakom sig, sedan landet trädde ut ur EU och under den tid då Boris Johnson var kraftigt ifrågasatt som politisk ledare. 

Det här är viktiga skillnader mot Sverige, vars offentliga skuld ligger på en tredjedel av Storbritanniens. Men ännu viktigare att peka på är att partierna i den tillträdande svenska konstellationen inte planerar några gigantiska skattesänkningar. De förändringar som kan bli aktuella lär vara finansierade och vara inriktade mot låg- och medelinkomsttagare. Det verkar inte bli några skattesänkningar som drivs fram av en allmän vilja till finanspolitisk stimulans. Det är troligt att ett nytt jobbskatteavdrag i stället motiveras av arbetslinjen.

Moderaterna och de andra tre partierna i underlaget ska inte avstå skattesänkningar på grund av händelserna i Storbritannien. Tvärtom behöver Sverige en ny skattepolitik för framtiden, som bygger på att det ska löna sig att arbeta, även i högre inkomstskikt, och på att entreprenörskap ska gynnas.

Krisen i Storbritannien ska inte tas till intäkt för att det socialdemokratiska synsättet på skatter är det enda rätta. En skattesänkning är nämligen inte en ”kostnad”. Och det bästa sättet att få in mer skattepengar är inte att höja en skattesats, det är att ekonomin växer.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera