ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Brandfarlig förnekelse

LEDARE. Australien visar klimatfrågan i en brännpunkt: Skogseldarna är livsfarliga med uppemot 30 döda och 2.000 förstörda hem, hittills. 

De flesta experter är övertygade om att den globala uppvärmningen ligger bakom, men skeptikerna påpekar som vanligt att ingen kan veta säkert. Australier blir allt oroligare för klimatet, men politikerna har svårt att komma till skott. Landet drabbas hårt, men kan samtidigt inte ensamt lösa problemen, eftersom det bara står för 1,3 procent av världens koldioxidutsläpp.

Hopplöst alltså? Nej, ändå inte.

Klimatkrisen har länge handlat om att människor måste ge politikerna tillräckliga mandat för att göra vad som behövs. Krisen gäller samhället, snarare än klimatet.

För varje ny klimatkopplad händelse ökar medvetenheten. De senaste åren har handlingsförlamningen börjat brytas. Australien kan ge en avgörande knuff, inte minst i den rika delen av världen. Den här gången går det varken att skylla på fattigdom eller okunskap, som när floder i Bangladesh svämmar över. Fattiga som drunknar i floddeltan har ofta ingen annanstans att ta vägen. Det har de flesta australier.

Många av husägarna på tv-bilderna ser ut ungefär som de flesta av oss, när de petar håglöst i resterna av sina nedbrunna hem, sammanbitna och välbeställda. Det är lätt att identifiera sig.

Därför kan de här människorna, trots nybyggarkultur och många klimatförnekare, till sist ta död på myten om att man inget ska göra förrän man säkert vet att katastrofer är klimatets fel.

Australien kan bli en förebild, för det är ingen lätt omställning av ekonomin som krävs.

Landet ligger inte bara långt bort utan har också en annorlunda och mer klimatkänslig ekonomi än andra rika länder. De båda största exportprodukterna är malm och kol, stor del av elproduktionen är kolbaserad. Jordbruk väger tungt.

Kina är största köpare av landets mineraler och det land som har flest turister och utländska studenter i Australien. Mandarin är största språk efter engelskan.

Närheten till Kina och omfattande reformer på 1980- och 1990-talet bäddade för en strålande tillväxt under flera decennier. Valutan släpptes fri redan 1983, handel, finanssektor och avtalsrörelse avreglerades. Senare reformerades både pensions- och sjukvårdssystemen så att det privata ansvaret ökade och statens kostnader minskade.

Från slutet av 1980-talet, när befolkningen var mindre än 17 miljoner, har en omfattande invandring tillåtits. Därför är man nu uppe i 25 miljoner varav hälften är födda utomlands eller har föräldrar som är det. Befolkningsökningen har bidragit till att Australiens ekonomi vuxit längre och stadigare än kanske något annat lands. Finanskrisen 2008 märktes knappt. 2011 till 2015 föll den australiska dollarn kraftigt, vilket underlättade exporten. I dag är australierna bland de allra rikaste i världen.

Men efter 28 års obruten tillväxt, har ekonomin till sist bromsat in. Första halvåret i fjol växte den bara med drygt en procent. Kina växer inte lika fort som tidigare, ej heller andra kunder. Nyligen tvingades man stänga sina fabriker för sammansättning av bilar åt Ford, Toyota och GM.

Samtidigt har motståndet mot invandring, som förr knappt hördes, börjat växa. Den avskräckande hanteringen av båtflyktingar har väckt uppmärksamhet internationellt, när de skickats till eländiga läger på avlägsna öar.

Förutsättningarna för att ta itu med svåra klimatfrågor är alltså inte de bästa. De försök som gjorts har inte gått särskilt bra. Politiken har vinglat, en koldioxidskatt infördes men avskaffades när högerfalangen fick tillbaka makten. Premiärminister Scott Morrison väckte uppmärksamhet när han i december åkte på semester till Hawaii, i stället för till bränderna. Många är oroliga för klimatet, men tycks lämna lite utrymme för politikerna att ta itu med problemen. Regeringar och partiledare byts ut mycket oftare än förr, ett tecken på missnöje.

Problemet är förstås att alla åtgärder slår mot den viktiga kolindustrin. ”A big tax on everything”, kallades koldioxidskatten när den infördes.

Ändå måste alltså Australien försöka. Bränderna understryker att politikerna måste ta vara på varje opinionsmässigt tillfälle. Resten av världen bör ta efter. Risken för nya svåra chocker är alldeles för stor för att nonchaleras, i Australien och på andra håll.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer