Brandfarlig förnekelse

LEDARE. Australien visar klimatfrågan i en brännpunkt: Skogseldarna är livsfarliga med uppemot 30 döda och 2.000 förstörda hem, hittills. 

De flesta experter är övertygade om att den globala uppvärmningen ligger bakom, men skeptikerna påpekar som vanligt att ingen kan veta säkert. Australier blir allt oroligare för klimatet, men politikerna har svårt att komma till skott. Landet drabbas hårt, men kan samtidigt inte ensamt lösa problemen, eftersom det bara står för 1,3 procent av världens koldioxidutsläpp.

Hopplöst alltså? Nej, ändå inte.

Klimatkrisen har länge handlat om att människor måste ge politikerna tillräckliga mandat för att göra vad som behövs. Krisen gäller samhället, snarare än klimatet.

För varje ny klimatkopplad händelse ökar medvetenheten. De senaste åren har handlingsförlamningen börjat brytas. Australien kan ge en avgörande knuff, inte minst i den rika delen av världen. Den här gången går det varken att skylla på fattigdom eller okunskap, som när floder i Bangladesh svämmar över. Fattiga som drunknar i floddeltan har ofta ingen annanstans att ta vägen. Det har de flesta australier.

Många av husägarna på tv-bilderna ser ut ungefär som de flesta av oss, när de petar håglöst i resterna av sina nedbrunna hem, sammanbitna och välbeställda. Det är lätt att identifiera sig.

Därför kan de här människorna, trots nybyggarkultur och många klimatförnekare, till sist ta död på myten om att man inget ska göra förrän man säkert vet att katastrofer är klimatets fel.

Australien kan bli en förebild, för det är ingen lätt omställning av ekonomin som krävs.

Landet ligger inte bara långt bort utan har också en annorlunda och mer klimatkänslig ekonomi än andra rika länder. De båda största exportprodukterna är malm och kol, stor del av elproduktionen är kolbaserad. Jordbruk väger tungt.

Kina är största köpare av landets mineraler och det land som har flest turister och utländska studenter i Australien. Mandarin är största språk efter engelskan.

Närheten till Kina och omfattande reformer på 1980- och 1990-talet bäddade för en strålande tillväxt under flera decennier. Valutan släpptes fri redan 1983, handel, finanssektor och avtalsrörelse avreglerades. Senare reformerades både pensions- och sjukvårdssystemen så att det privata ansvaret ökade och statens kostnader minskade.

Från slutet av 1980-talet, när befolkningen var mindre än 17 miljoner, har en omfattande invandring tillåtits. Därför är man nu uppe i 25 miljoner varav hälften är födda utomlands eller har föräldrar som är det. Befolkningsökningen har bidragit till att Australiens ekonomi vuxit längre och stadigare än kanske något annat lands. Finanskrisen 2008 märktes knappt. 2011 till 2015 föll den australiska dollarn kraftigt, vilket underlättade exporten. I dag är australierna bland de allra rikaste i världen.

Men efter 28 års obruten tillväxt, har ekonomin till sist bromsat in. Första halvåret i fjol växte den bara med drygt en procent. Kina växer inte lika fort som tidigare, ej heller andra kunder. Nyligen tvingades man stänga sina fabriker för sammansättning av bilar åt Ford, Toyota och GM.

Samtidigt har motståndet mot invandring, som förr knappt hördes, börjat växa. Den avskräckande hanteringen av båtflyktingar har väckt uppmärksamhet internationellt, när de skickats till eländiga läger på avlägsna öar.

Förutsättningarna för att ta itu med svåra klimatfrågor är alltså inte de bästa. De försök som gjorts har inte gått särskilt bra. Politiken har vinglat, en koldioxidskatt infördes men avskaffades när högerfalangen fick tillbaka makten. Premiärminister Scott Morrison väckte uppmärksamhet när han i december åkte på semester till Hawaii, i stället för till bränderna. Många är oroliga för klimatet, men tycks lämna lite utrymme för politikerna att ta itu med problemen. Regeringar och partiledare byts ut mycket oftare än förr, ett tecken på missnöje.

Problemet är förstås att alla åtgärder slår mot den viktiga kolindustrin. ”A big tax on everything”, kallades koldioxidskatten när den infördes.

Ändå måste alltså Australien försöka. Bränderna understryker att politikerna måste ta vara på varje opinionsmässigt tillfälle. Resten av världen bör ta efter. Risken för nya svåra chocker är alldeles för stor för att nonchaleras, i Australien och på andra håll.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från ISS Facility ServicesAnnons

Så bidrar ISS till att hålla kollektivtrafiken igång

Under den pågående globala pandemin, har stora delar av samhället tvingats till omfattande förändringar. En av de branscher som drabbats särskilt hårt är transportsektorn, som har fått se andelen resenärer sjunka kraftigt, samtidigt som kraven på att upprätthålla en säker, hygienisk och trängselfri verksamhet ökat.

ISS medarbetare inom transportsegmentet har under hela Coronautbrottet arbetat hårt med att hålla tågen hygieniskt rena, motverka oro och skapa trygghet hos resenärer genom att bland annat utföra trängselrapporter och samtidigt arbeta med att säkra biljettintäkter – allt med målet att kunna hålla kollektivtrafiken igång på ett säkert sätt, för de som behöver resa. 

Efter vårens virusutbrott och de restriktioner kring arbete och resor som infördes över hela landet, rasade antalet resenärer i både kollektiv- och fjärrtågstrafiken. I vissa områden blev bortfallet så stort som 90 %. Restriktioner och minskat resande gjorde det väldigt svårt för både tågföretag och myndigheter att förutse hur trängsel och resandemönster skulle se ut, men rekommendationen blev ändå att upprätthålla ordinarie trafik i möjligaste mån. 

Som ett led i arbetet med att minska smittspridning och trängsel, slopades temporärt biljettkontrollerna i kollektivtrafiken, vilket fick till följd att fuskandet och antalet resande utan giltig biljett ökade lavinartat. 

För att förstå konsekvenserna för kollektivtrafiken har vi stämt träff med Elin Kämpe, affärsområdeschef för Transport på ISS som bland annat sköter biljettkontrollen åt SL i Stockholm.

– Kollektivtrafiken i Sverige kostar omkring en miljard kronor i månaden att hålla igång och cirka hälften finansieras genom biljettförsäljningen. När vi får ett minskat antal resande minskar även biljettintäkterna men, något vi sett under pandemin, är att utöver minskat resande, så minskade även betalningsviljan hos dem som faktiskt använde kollektivtrafiken. Det vi då riskerar på längre sikt, är att modellen för biljetter och finansiering behöver ändras, alternativt så behöver kollektivtrafikens kostnader minska och därmed sannolikt även utbudet. Den samlade kollektivtrafiken förväntas lida en förlust på omkring 7,5 miljarder bara i år, och om vi ska åtnjuta samma standard som vi är vana vid är det ett måste att säkra finansieringen, även om det blir under andra förutsättningar och med andra biljettmodeller. 

Viktigt att säkra intäkterna och skapa trygghet

– Våra uniformerade medarbetare som rör sig i kollektivtrafiken bidrar till att skapa trygghet för resenärerna, något som fortsatt under Coronapandemin, dock med ett ökat fokus på att undvika och rapportera trängsel. Nu har vi successivt påbörjat biljettkontrollerna i Stockholm igen i linje med SLs riktlinjer, fortsätter Elin. 

På frågan varför kontrollerna alls behövs i nuläget förtydligar Elin att SL uppskattar att fusket under pandemin gått upp från tre till 15 procent, vilket motsvarar intäkter på cirka 1 350 miljoner kronor. För att vi ska kunna fortsätta att resa på ett tryggt, säkert och hållbart sätt med kollektivtrafik så behöver intäkterna säkras.

Det finns även en koppling mellan ekonomisk tillväxt och en väl utbyggd kollektivtrafik, framförallt i storstadsregioner. Stockholm utnämndes i oktober i en rapport gjord av Institute of Transportation Studies vid University of California till världens tredje bästa stad för sin kollektivtrafik samtidigt som hela Sverige hyllades för sitt järnvägsnät. 

– Jag har en förhoppning om att vi ska kunna fortsätta på den inslagna vägen och ytterligare förbättra mobiliteten för att kunna hantera folktätheten som kontinuerligt ökar i våra storstadsregioner. Då är satsningar på kollektivtrafiken och ny forskning ett måste, betonar Elin.

Trygg miljö på tågen

UITP, Union Internationale des Transports Publics, släppte i oktober en rapport som visar att risken för att smittas i kollektivtrafiken är ytterst liten om rätt åtgärder vidtas. Några nyckelfaktorer, vid resor, är god ventilation, desinfektion av beröringsytor, kort restid, minimala samtal samt social distans.. Många länder har även munskydd som krav för att åka kollektivtrafik. Studier har gjorts i ett flertal länder i världen och rapporten visar att även om risken inte helt går att eliminera, är kollektivtrafiken fortsatt det säkraste sättet att förflytta sig i städer. Detta samtidigt som storstadsregionerna fortsätter att fungera för dem som behöver resa.

Det område där ISS kanske har gjort störst skillnad för kollektivtrafiken under Corona är inom hygien och städning. Leif Persson är produkt och utvecklingsansvarig för städtjänster på ISS. 

– Vi har alltid arbetat extremt noggrant och har mycket god insikt i vikten av en hygienisk miljö för hälsan. I och med pandemin har resenärerna också fått upp ögonen för det jobb vi faktiskt gör, och vet att de kan känna sig trygga med att tågen, och beröringsytor i synnerhet, är rena.

Leif poängterar att myndigheternas rekommendationer under pandemin är något man bör ha med sig även under mer normala förutsättningar. 

– Därför är jag övertygad om att detta i slutänden kommer att leda till förändrade sätt att både resa och leva, med fortsatt fokus på renlighet. För oss som tjänsteleverantör innebär detta att vi regelbundet ser över vilka städsystem och produkter vi använder, såväl som att vi i vissa fall också ökar städfrekvensen, säger Leif.

Mätbar renhet med miljön i fokus

ISS städprocesser och -verktyg är redan idag oerhört utförliga. Cleaning Excellence är ett internationellt koncept inom ISS som kombinerar de bästa processerna, metoderna, redskapen och produkterna. Tillsammans med leverantörer av rengöringsprodukter och städmaskiner utvecklar vi också hela tiden metoderna samtidigt som miljöbelastningen minskar, 

– Ett exempel är att vi snabbt efter Coronautbrottet började utföra desinfektion för att besegra virus, bakterier och andra mikroorganismer med miljövänliga verktyg och miljövänligt ozonvatten. Ozonvattnet är starkare än klorin, men lika skonsamt som vanligt kranvatten så att vi på ett enkelt, tryggt och kostnadseffektivt sätt kan desinficera alla typer av ytor och föremål, helt utan miljöfarliga kemikalier, berättar Leif. 

Testresultat visar att förekomsten av bakterier och virus minskar med cirka 99 % inom 5 minuter efter utförd städning. På många kontor har ISS dessutom börjat mäta koncentrationen av mikroorganismer, och därmed hygiennivån på ytorna på kontoren. Genom detta kan de som arbetar på kontoren känna sig trygga i att hygien och smittorisk alltid är under kontroll. 

– Just nu tittar vi på hur vi på ett effektivt sätt ska kunna göra liknande mätningar ombord på fordon så att resenärerna ska känna en större trygghet på resan, säger Leif. 

– Vår fordonsstädning är utformad för att minska risken för smittspridning och utförs av certifierade ISS-medarbetare. Genom att mäta renheten får vi veta om städfrekvenser eller metoder behöver justeras. Det kan tyckas överdrivet, men till syvende och sist handlar det om att våra servicemedarbetare skapar en trygg miljö för alla som behöver vistas där, avslutar Elin. 

FAKTA OM ISS

ISS är ett ledande företag inom facility management och workplace experience. Vi skapar platser och miljöer som bidrar till bättre prestationer och en enklare, mer effektiv och trivsam tillvaro - levererade med omtanke och hög kvalitet av engagerade medarbetare. ISS har över 400 000 medarbetare globalt och närvaro i fler än 70 länder. I Sverige har ISS cirka 6 000 medarbetare rikstäckande. 

Läs mer om ISS 

Mer från ISS Facility Services

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med ISS Facility Services och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?