ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Brå vet inget om männens bakgrund

  • Foto: Henrik Montgomery/TT

LEDARE. Det totala antalet polisanmälda sexualbrott har 2005-2017 dubblats till drygt 22 000 per år. Våldtäktsanmälningarna har ökat med runt 60 procent. 

Räknat som andel av den kvinnliga befolkningen har anmälningarna mer än dubblats från 1,5 procent 2005 (där den låg till 2012) till 4 procent 2016. Skärpta lagar och ändrade normer har säkert haft betydelse. Frågan är hur stor.

Brottsförebyggande rådet fick därför genom regleringsbrevet 2018 från regeringen i uppdrag att belysa orsakerna till ökningen, både av anmälda och självrapporterade sexualbrott. ”Självrapporterade” kallas de brott som individer berättar om i Nationella Trygghetsundersökningen (NTU). I uppdraget ingick även att förstå den faktiska utvecklingen, tillvägagångssätt, situationer eller utsatta personer, och ”i den mån det är möjligt” gruppen gärningspersoner. 

När rapporten publicerades häromdagen angav Brå att gärningsmännens ursprung inte har kartlagts. Det var inte möjligt, på grund av brist på resurser och tid. Ändå verkar Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi, som vetenskapligt granskat rapporten, veta att ursprunget inte spelar någon roll. I DN (29/5) säger han att ”Vi står inte under ockupation av muslimska män som våldtar våra kvinnor”. I det har han förstås rätt. Men saken har inte utretts.

Denna tendens att bagatellisera är tyvärr inte ny hos Brå. Den som läser NTU 2018 kan utläsa att antalet personbrott (misshandel, hot, sexualbrott, trakasserier och bedrägerier) låg ganska stilla 2008-2012. Därefter pekar trenden tydligt uppåt, med ett års undantag. Alla brottskategorier utom misshandel ligger väsentligt högre i dag än 2005. Ändå väljer Brå att i sin rapport skriva att utsattheten var ”stabil” 2005-2014. Det är rent missvisande.

Brå:s hållning bör vara konsekvensneutral, det vill säga de vetenskapliga slutsatserna ska inte påverkas av vilka effekter de kan få i samhället.

Vi vet att utlandsfödda är överrepresenterade i brottsstatistiken, men även i utanförskap. Men det är inte säkert att den sociala situationen är styrande. Synen på kvinnors rättigheter kan vara minst lika viktigt.

Brå ska nu trots allt försöka kartlägga gärningspersonerna. Låt oss hoppas att man denna gång tar sakfrågorna på större allvar än eventuella politiska konsekvenser.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer