1515
Annons

Bra för Sverige men svårt för Ylva Johansson

LEDARE. Ylva Johansson blir kommissionär för ”home affairs”, däribland migration. Det är en tung post eftersom den innebär lagstiftningsarbete – detta till skillnad från andra roller i kommissionen som är betydligt mer diffusa.

Foto:Wiktor Nummelin/TT

Det är ett erkännande av Ylva Johanssons erfarenhet och kompetens. ”Om ni vill ha något gjort, fråga henne”, som blivande EU-basen Ursula von der Leyen uttryckte det. Men ännu mer är denna utnämning bra för Sverige.

Ända sedan anslutningen för 25 år sedan har tendensen varit att Sverige håller sig i unionens periferi. Tydligast blev detta förstås med beslutet att stå utanför euron. Men i många frågor har Sverige intagit en avvaktande attityd, och när det gäller budgeten har det varit en rent negativ inställning.

Därför är det bra för Sverige att få en så tung post. Men lika sant är att det blir en svår uppgift för Ylva Johansson. Under den förra mandatperioden havererade kommissionens olika lagförslag om en förändrad asylpolitik. Dessa frågor har förstås inte försvunnit, men den nya kommissionären måste arbeta med utgångspunkt i att man inte kan tvinga länder att ta emot asylsökande.

Strax efter utnämningen uppmärksammades ironin att det nu blir Ylva Johansson som får ta striden med Stefan Löfven om förlängning av de svenska gränskontrollerna – kommissionen vill inte att det ska vara kontroller mellan schengenländer. Men detta är ingen större fråga. Värre är i så fall kommissionens kritik av att Sverige är dålig på att skydda sin yttre gräns, exempelvis på Arlanda.

Europas länder har inte hittat en gemensam linje inför nästa stora flyktingström. Här är det Ylva Johansson som måste navigera rätt. Hon sa själv att det handlade om att ”göra lite av ett omtag”.

Likaså får hon ansvar för EU:s polissamarbete, som har en väsentlig roll i kampen mot internationell brottslighet och terrorism. Här måste Ylva Johansson arbeta med ungefär samma genomförandesvårigheter som om hon hade varit inrikesminister hemma i Sverige. Polisen behöver ständigt få regelverk och befogenheter uppgraderade för att inte brottsbekämpningen ska hamna mellan stolarna. Och det går sannerligen inte snabbare att förändra saker på EU-nivå än nationellt.

Ylva Johansson ska rapportera till greken Margaritis Schinas som blir vice ordförande i kommissionen, vars arbetsuppgift är det gåtfulla ”försvara Europas livsstil”. Om inte annat får det ses som en indikation på vilka värderingar som olika länder lägger in i migrationsfrågan.

Polisen bör ta in kompetens från bankerna

Polisen uppskattar att 100 till 150 ton narkotika till ett värde av 10 till 15 miljarder kronor smugglas till Sverige varje år, enligt rapporten Lärdomar av Encrochat.

FOLLOW THE MONEY. Polisen måste bli bättre på att spåra och beslagta gängens pengar. Rätt kompetens finns hos bankerna.
FOLLOW THE MONEY. Polisen måste bli bättre på att spåra och beslagta gängens pengar. Rätt kompetens finns hos bankerna.Foto:Jonas Ekströmer

Närmare 80 procent återinvesteras i nya narkotikaaffärer men mellan 2 och 3 miljarder utgör smugglarnas vinst.

För att komma åt den organiserade brottsligheten måste denna ”affärsverksamhet” bekämpas. Narkotikan måste beslagtas. Vinsterna måste förverkas. Det måste bli olönsamt att vara kriminell. 

Att lägga beslag på gängens brottsvinster har högsta prioritet för både moderater och socialdemokrater. I valrörelsen lovade exempelvis statsminister Magdalena Andersson ”en nationell attack” mot gängens pengar.

Lagändringar, som väntas träda i kraft nästa sommar, ska göra det enklare för Polisen att beslagta de kriminellas pengar, lyxbilar och dyra schweiziska armbandsur. 

Tyvärr är den myndighet som ska göra merparten av detta jobb illa rustad. I en rapport, som Di uppmärksammade på onsdagen, riktar Polisens internrevision kritik mot det egna arbetet för att komma åt brottsvinster. 

De poliser som ska spåra och lägga beslag på brottsvinsterna verkar sakna professionell styrning. Kunskapen hos förundersökningsledare, poliser i yttre tjänst och finansiella utredare är otillräcklig. Revisorerna lyfter ett exempel där poliser på grund av okunskap kan ha bidragit till att tvätta kriminellas pengar via Kronofogdemyndigheten.

Polisen måste snabbt bli bättre på detta område. Men hur? I myndigheten verkar det saknas rätt personer. Revisorerna efterlyser bättre styrning och uppföljning. Men hur det ska gå till om kunskaperna hos de personer som ska leda detta viktiga arbete är för låga är oklart.

Nyligen rekryterade SEB chefen för Finanspolisen, Nicklas Lundh, för att stärka upp bankens kompetens inom penningtvätt, bedrägerier och terrorismfinansiering. Polisen borde agera på samma sätt och rekrytera personer utifrån. Varför inte från bankerna? Där finns personer som vet hur man kartlägger företag, individer och pengaströmmar. 

Kan bankerna rekrytera poliser, kan Polisen rekrytera banktjänstemän. 

 

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera