ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Bra att Sverige går mot ökad EU-integration

  • Foto: Claudio Bresciani/TT

LEDARE. Sverige flyttar ett steg längre in mot EU:s kärna. Det är en bra bit kvar till mitten, men oppositionspartierna bör inte streta emot. Sverige bör inta en bättre attityd till EU-samarbetet.

När riksdagen för första gången arrangerade en partiledardebatt med EU som tema presenterade statsminister Stefan Löfven en EU-politisk deklaration med flera omorienteringar:

Regeringen vill att EU går över till beslut med kvalificerad majoritet (i ställer för enhällighet) i vissa utrikespolitiska frågor som rör mänskliga rättigheter. Regeringen vill också utreda deltagande i bankunionen.

Och Sverige ska gå med i samarbetet om den europeiska åklagarmyndigheten. Det är en myndighet som ska kunna åtala i nationella domstolar för bedrägerier mot EU-systemet (ingen liten fråga, för övrigt). Endast fem medlemmar som annars deltar i det rättsliga samarbetet har vägrat låta EU-åklagare arbeta i hemlandet: Sverige, Storbritannien, Irland, Polen och Ungern. Sverige har alltså hittills ställt sig vid Viktor Orbáns sida när det gäller skepsis mot rättsliga ingripanden från EU-nivån. Sällskapet ger också en kartbild av EU:s periferi, som blir ännu mer uppenbar efter att Storbritannien lämnar EU.

Nu ändrar sig regeringen och i framtiden bör Sverige se till att inte alltid vara det land som tvekar längst av alla innan man går med i nya gemensamma samarbeten.

Under debatten excellerade flera oppositionspartier i att kritisera regeringen för att inte hårdare ha försvarat den svenska arbetsmarknadsmodellen. De hade fått bränsle av en debattartikel från Svensk Näringsliv, PTK och LO som varnar för att EU-kommissionens nya ordförande Ursula von der Leyen vill införa en europeisk minimilön – något som skulle hota den svenska lönebildningen.

Kritikerna har rätt. Regeringen har gått vilse i sin iver att förespråka en ”social pelare”, som proklamerades på ett toppmöte i Göteborg för två år sedan. Att EU påverkar länders barnomsorg och arbetsmarknadspolitik är inte något som ökar integrationen i EU. Tvärtom motverkar flera liknande åtgärder rörlighet, exempelvis det uppskärpta utstationeringsdirektivet som Sverige tar åt sig äran för.

Sverige bör alltid försvara fri rörlighet i EU och frihandel med övriga världen. Att införa en ”koldioxidgränsskatt” som Ursula von der Leyen vill är inget annat än en tull klädd i klimattermer. Och Sverige bör värna sitt inflytande i unionen, och det gör man inte bäst genom att ständigt kräva lägre EU-avgift, en linje som regeringen dessbättre har tonat ned.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer