Bostadsmarknaden ska fungera för alla

LEDARE. Stockholms nya fastighets- och bostadsborgarråd Dennis Wedin (M) sticker ut hakan. Det är bra. 

Foto:Fredrik Sandberg/TT

Det blågröna styret vill minska segregationen och skapa tryggare bostadsområden genom att erbjuda fler boende i ytterområden att köpa sina lägenheter, exempelvis i Rinkeby och Järvafältet. 

Det är inte någon extremideologi som ligger bakom detta utan realpolitik. Det är ekonomiskt fördelaktigt att äga sin bostad jämfört med att hyra. Månadskostnaden är över tid lägre än för nyare hyreslägenheter och det är ett bra sparande med relativt låg risk. Ett hushåll med medianinkomster, som sjuksköterskor, kan ha råd att köpa sin bostad i ett ytterområde vid ombildning, då de ofta är billigare än på marknaden för befintliga borätter. 

Fler bostadsrätter minskar segregationen i utsatta bostadsområden. De som bor där får chansen att göra en bostadskarriär. Den disponibla inkomsten i Sverige har stigit 60 procent mer än inflationen sedan 1999. De som investerat detta i sitt boende har ofta gjort en bra affär, även om de inte bott i innerstaden.

Dennis Wedin säger också att kommunen kan tänka sig att släppa fram fler helt privata bygginitiativ. Det innebär att privata bygg- och bostadsbolag får ta initiativ till och delta i planprocessen. Kommunen släpper inte ifrån sig kontrollen, men de lägger ut en del av arbetet. Det är ett bra initiativ. Allt som kan snabba på bostadsbyggandet är av godo. 

Vi får inte acceptera bostadsbristen i storstäderna. Assar Lindbeck uttrycker det väl när han i en intervju med Di (5/9) påpekar att svenskarna skrattade åt östeuropéerna som innan muren föll kunde stå i kö i tio år för en bil, men vi tycker det är helt normalt att vänta 20 år på en bostad. Lindbeck anser att marknadshyror skulle öka tillgången på bostäder, men det finns ett stort politiskt motstånd.

Grannarna tänker annorlunda. Finland införde marknadsprissättning successivt 1992-1995, delvis för att landet befann sig i en så tuff ekonomisk kris att staten inte hade råd att investera i bostäder och därför tvingades locka privat kapital. I Helsingfors är nu snitthyrorna 50 procent högre än i de kommunala subventionerade bostäderna. 

Men det är mer rimligt att ha en begränsad skyddad sektor av subventionerade bostäder, än att som Sverige låta bostadspolitiken styras av behoven hos 15 procent av befolkningen. Så begränsad är gruppen låginkomsttagare, som tjänar 60 procent eller mindre av medianlönen. Någon form av bättre marknadsanpassad prissättning är nödvändig även i Sverige för de övriga 85 procenten.

För det finns ett obestridligt faktum som Hyresgästföreningen och vänstern är obenägna att diskutera. Någon måste betala. Någon måste vilja investera vid nybyggen och renoveringar. 

Staten och kommunerna kan välja att bära kostnaderna när hyreslägenheter byggs, genom att subventionera bygget och boendet. Så såg det ut innan avregleringen i början av 1990-talet. Många bostäder byggdes på fel ställen, och revs till slut. Subventioner driver också upp byggkostnaderna. Dessutom ökar statsskulden och kommunernas underskott, och den notan får skattebetalarna alltid ta i slutänden.

Kommunernas ekonomi är nu sanerad sedan många år, men de har inte resurser att täcka behovet av nybyggnation. De säljer mark för att få loss kapital för att klara renoveringar i befintligt bestånd.

Då återstår privata investerare, och de vill ha högre avkastning. På grund av hyresregleringen bygger de hellre bostadsrätter. Då delar byggare och köpare på risken.

De problem vi ser nu i exempelvis noterade Oscar Properties beror på att de har byggt för mycket och för dyrt för en kundkrets som fått kalla fötter. Dessutom har Finansinspektionens amorteringskrav lagt krokben för finansieringen.

Sverige behöver hyresrätter. Dels för dem som har råd med höga hyror men inte vill binda upp sig, dels för låginkomsttagare, som behöver bostadsbidrag. Men vi behöver också bolag som bygger och förvaltar hållbara bostadsrätter för medelklassen. 


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från Lunds universitetAnnons

Rätt vård för barncanceröverlevare

Helena Linge, vd för startup-bolaget Concidera Health och forskare vid Lunds universitet inom fältet ”Sena effekter efter barncancerbehandling”.
Helena Linge, vd för startup-bolaget Concidera Health och forskare vid Lunds universitet inom fältet ”Sena effekter efter barncancerbehandling”.

Utvecklingen under de senaste decennierna inom barnonkologi är fantastisk – i dag överlever de flesta barn som drabbas av cancer. Dock är risken stor att patienterna får sena effekter av sin behandling. Det här är något som Lundabolaget Concidera Health vill motverka med hjälp av strukturerad hälsodata. 

I dag finns ungefär 11 000 barncanceröverlevare i Sverige. Patientgruppen behöver regelbunden medicinsk tillsyn. Detta eftersom minst 70 procent av barncanceröverlevare riskerar att drabbas av sena komplikationer efter sina behandlingar – till exempel en andra cancer, hjärtpåverkan eller infertilitet. 

– I dag blir friskförklarade barn tidigt informerade om att seneffekter kan drabba dem. Så var inte fallet för patienter som behandlades för 40 år sedan, då både information och uppföljning ofta var ofullständig och sporadisk, säger Thomas Wiebe, docent i pediatrik och pensionerad barnonkolog och tillägger: 

– Som läkare under 1990-talet var det svårt att få en överblick och förståelse för patientens behandlingshistorik – all information låg gömd i tjocka pärmar med journalhandlingar. Därför beslutade jag mig, efter ett anslag från Barncancerfonden, att skapa ett digitalt och populationsbaserat kvalitetsregister – BORISS.  

Läs mer om de seneffekter som kan drabba barncanceröverlevare

Omfattande arbete med register 

Thomas Wiebes målsättning med BORISS var att skapa en god överblick av patientens behandlingshistorik. I ett mycket omfattande arbete registrerades data om alla individer som diagnostiserats med barncancer i södra sjukvårdsregionen sedan 1970 och framåt. 

– När jag och Thomas möttes 2015 började vi utbyta tankar och idéer kring hur vi skulle kunna använda BORISS på ett innovativt sätt. Dessa idéer lade grunden för Concidera Health, säger Helena Linge, vd för startup-bolaget och forskare vid Lunds universitet inom fältet ”Sena effekter efter barncancerbehandling”.

Digital tillgång till strukturerad hälsodata

Med BORISS som grund har de utvecklat ett webbaserat system som genererar beslutsunderlag. Systemet CiCADA består av dels en digital rapport som visar överlevarens behandlingshistorik, dels ett digitalt verktyg som riskstratifierar populationen av överlevare och gör det möjligt att kalla rätt person i rätt tid till vården. 

Nu färdigställs ytterligare en del som ska sprida kunskap i vårdkedjan om patientgruppen och vilka seneffekter de kan drabbas av. Hela systemet CiCADA, där verktygen ingår, är inom kort klart för användning.

– En digital tillgång till strukturerad hälsodata ökar informations- och patientsäkerheten och är en förutsättning för medicinsk uppföljning. Personerna kan leva längre och friskare liv om de får rätt hjälp. Tidig upptäckt av seneffekter sparar också kostnader och tid i vården, säger Helena Linge. 

AI kan berika 

Dessutom undersöker de i ett forskningsprojekt om det går att finna nya samband mellan behandling och seneffekter. 

– I projektet arbetar vi med metodik lånad från AI-fältet och vår målsättning är att forskningsresultaten ska vävas in i de digitala verktygen. Vi kan genom strukturerad hälsodata göra stor skillnad i människors liv, inte bara genom forskning utan också genom konkret praktisk användning inom vården, avslutar Helena Linge. 

Ta del av ytterligare AI-satsningar vid Lunds universitet 

Fakta om Concidera Health AB

Forskningen bedrivs vid Kliniska Vetenskaper, Medicinska Fakulteten Lunds universitet, i samarbete med RISE, Climber och Region Skåne; och stöds av Vinnova och Barncancerfonden. 

Vårdprogram för överlevare har utformats av Svenska Arbetsgruppen för Långtidsuppföljning efter Barncancer. 

Concidera Health AB grundades 2018 med stöd av universitets Holdingbolag. 

Läs mer här!

 

Mer från Lunds universitet

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Lunds universitet och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?