1515

Börsens virusfrossa gör marknaden friskare

Börsnedgången pressar företagsledningar att se över sina värdekedjor efter en lång period av låga räntor, stigande kurser och ständig specialisering.

Tokyobörsen i fredags.
Tokyobörsen i fredags.Foto:Eugene Hoshiko

Under måndagen svängde Stockholmsbörsen runt nollan efter förra veckans ras på nära 12 procent. Ännu kan ingen veta säkert hur virusspridningen kommer att utvecklas, eller hur politikerna kommer att hantera följderna. Nya överraskningar kan inte uteslutas, inte heller nya börsras. 

Särskilt för den som kommit in sent på marknaden gäller det att se upp. Stora fall är svåra att ta igen. 12 procent ned kräver mer än 14 upp för att det ska gå på ett ut. När it-bubblan sprack för precis 20 år sedan föll börsen till sist med 67 procent, århundradets nedgång kallades det. För att ta igen ett sådant ras krävdes en uppgång på drygt 200 procent! 

Så lär det knappast bli denna gång. Smittspridning kulminerar till sist. Men det gäller att vara försiktig. Precis som med jordbävningar måste man se upp för ”the Big One”. Företagen kan hjälpa till, genom att vara så öppna som möjligt om hur leveranser, transporter och produktion utvecklas. Virus är ett gemensamt problem, och inget att skämmas för. 

Säkert är däremot att förra veckans ras är ännu en bra demonstration av att börsen med jämna mellanrum testar företagsledningars och anställdas beteenden precis som den ska göra. Grovt och svängigt, javisst, särskilt numera när så stor del av handeln är mer eller mindre automatisk och räntan superlåg. Svagheter blottas och all världens ägare, företagsledningar och anställda tvingas stanna upp och reflektera. Vad borde vi ha gjort annorlunda? Finns det inslag i vår verksamhet som vi måste ändra på? Finns det risker som vi bör parera bättre? Ren magi, eller skön konst, kan det tyckas när man tänker på kombinationen storskalighet och detaljrikedom i myllret av miljarder beslut som övervägs, drivs på eller sätts i verket när börsen rusar eller faller. 

Varje stor nedgång har sin egen orsak och anatomi. Per definition handlar det om överdrifter. År 2008 var det strimlade bolån i USA som blev tuvan som stjälpte lasset. År 1918 var det krigsinflation och övermodiga riskkapitalbolag som fick börsen på fall och 1932 Ivar Kreuger och depression i omvärlden. År 1990 var det ovana vid fastighetsspekulation som sänkte hela den svenska ekonomin. År 1997 ställde oro i Asien till det på världens börser med rysk betalningsinställelse året därpå. År 2000 pyste it-bubblan, som sedan brast när regeringar sålde 3G-frekvenser så dyrt att både operatörer, leverantörer och dotcom-bolag stod på öronen.  

Den här gången är det nog främst två saker som sätts på prov: globaliseringen av produktionen och lågräntepolitiken. Globaliseringen började redan på 1990-talet men har till sist drivits allt längre. För att få ihop en mobil från Apple krävs otaliga och specialiserade företag. Autolivs så kallade krockkuddegardiner innebär tillverkning på tre kontinenter med mängder av transporter fram och tillbaka. Volvo Cars har i storleksordningen 5000 (!) underleverantörer.

Säkert har ägare och företagsledare diskuterat riskerna med ökat beroende och Kinas auktoritära politiska system, men konkurrensen och vinstjakten har drivit på. I botten har funnits övertygelsen att sammanflätningen till sist ska leda till utjämning och riskminskning. Den låga räntan har fått försiktigheten att släppa. 

Nu fylls media av diskussioner om hur beroende västvärlden blivit. Kina står för 20 procent av världsekonomin, 30 procent av världens export av elektriska och elektroniska komponenter och 40 procent av exporten av textilier och kläder, till exempel. Apple är så globaliserat att bolaget har 50 chefer om dagen på flyg mellan Kalifornien och Kina. Ett taiwanesiskt bolag står ensamt för stor del av både amerikanska Apples och en rad kinesiska företags halvledare, en potentiellt storpolitiskt känslig fråga.

Ett visst tillbakadragande från Kina pågår redan, till följd av bland annat handelskriget. Koreanska jätten Samsung har varit på väg i flera år. 

Coronaviruset innebär rimligen att värdekedjor kommer att granskas ytterligare och politiska risker bedöms med nytt underlag. Det kommer att slå mot vinsterna men på längre sikt bäddar det för ett robustare näringsliv.

Justering för ett virus kan vara just vad finansmarknaderna behöver för att komma ned på jorden och, ännu ett tag, undvika ”the Big One”.

 

 


Innehåll från KnowitAnnons

Tänket från e-handeln bör appliceras inom vården

Pernilla Vinneby, vd på Knowit Experience Stockholm
Pernilla Vinneby, vd på Knowit Experience Stockholm

Trots att pandemin har accelererat den digitala utvecklingen inom vården, släpar branschen fortfarande efter. Då kostnaderna för äldreomsorg och sjukvård förväntas öka så mycket som 270 procent fram till 2040 kommer digitala funktioner – med fokus på kundens upplevelse och behov – emellertid att vara helt avgörande för att vårdsektorn ska klara morgondagen.

Läs mer om e-hälsa med fokus på användare och patientsäkerhet

Ökad digitalisering innebär snabb förbättring, smartare hjälpmedel och mer informerade beslut, men insatserna inom vårdsektorn är höga. Då liv och död står på spel kan tröskeln för att tänka utanför ramarna vara hög, men istället för att prövande uppfinna hjulet på nytt kan vården dra enorm nytta av smarta samarbeten med andra branscher. Pernilla Vinneby, vd på Knowit Experience Stockholm, framhåller e-handeln som särskilt intressant att dra lärdom av i dessa frågor.

– Bor man på landsorten kan det vara svårt att få sin medicin levererad 24/7, eller att ringa en ambulans från mobilen då det är dålig täckning. Samtidigt kan du få en tröja du beställt från nätet hemlevererad i tid, oavsett var du bor. Vårdsektorn bör alltså ta tänket från e-handeln, applicera det på sin egen verksamhet och forma om sin kontext, såväl för att skapa en bättre kundresa från A till Ö, som för att öppna möjligheter till merförsäljning, konstaterar Pernilla.

Hon lyfter fram flera illustrerande exempel på lösningar, såsom digitala väntrum med sms-avisering så att man kan vänta på sin läkartid ute i bilen, eller nya sätt att möta exempelvis kroniskt sjuka och deras behov, vilka skiljer sig från andra patientgruppers.

– Patientmakten kan stärkas på väldigt enkla sätt, oavsett om det rör sig om digitala tjänster som tillhandahåller information till vårdtagaren eller om det handlar om funktioner för att dela med sig av eller delegera aspekter av sin vård – såsom att hämta ut medicin eller boka läkarbesök.

Spännande exempel på digitaliserade vårdlösningar

Många föredrar en smidig process

I sitt nuvarande format kan vårdprocessen vara både lång och krånglig, trots att allt från bokningar och möten till medicinupphämtning och provsvar skulle kunna tillhandahållas digitalt på bara någon timme. Personligt bemötande är förvisso viktigt, men bör vägas mot att patienten får uppleva en sömlös kundprocess.

– De flesta föredrar en enda personlig kontakt och en smidig process, framför en mängd personliga bemötanden och en komplicerad process. Detta är dock inget nytt, utan är utmaningar som ständigt är på agendan inom e-handeln.

AI – för att avlasta hälso- och sjukvård

En viktig faktor för att uppnå ökad tillgänglighet är möjligheten till avancerad automation genom AI. Knowits specialister utvecklar och tar fram algoritmer för att avlasta monotona, tidskrävande och komplexa arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvården. Företaget säkerställer samtidigt att algoritmerna har hög datakvalitet och fungerar med lösningar som kan användas exempelvis för röntgen, ultraljud, mammografi och patientövervakning i hemmet.

– Bland annat kunde vi baserat på AI utveckla ett digitalt hjälpmedel för Galderma, ett företag som tar fram hudbehandlingsprodukter mot akne. Då 80 procent av dagens ungdomar kämpar med akne var detta mycket värdefullt, inte minst för att medicinska behandlingar kan kännas tuffa för de som är svårast drabbade. Givetvis säkerställer vi kontroll av egen data, distribution och säkerhet – för att bidra till bättre interaktion och en heltäckande patientvård.

Digitalterapi – om e-hälsa och e-handel

Viktigt med rätt samarbeten

Att etablera rätt samarbeten blir med andra ord en central fråga för att e-hälsan ska matcha samhällets utveckling. Hur löser man exempelvis leveransen av mediciner om det inte finns bemannade apotek? Kan Instabox eller leveranser med Foodora vara svaret? En sådan utveckling förutsätter dock att fler delar med sig av patient- och kunddata, så att aktörerna kan lära känna sina kunder och deras behov – och möta dem.

– Det medför givetvis sina egna utmaningar, exempelvis vad gäller GDPR, men genom innovationssamverkan kan vi finna lösningar på dessa utmaningar. Det här och mycket mer pratar vi om i podden Digitalterapi där vi djupdyker i olika samtalsämnen inom till exempel e-hälsa och e-handel. Vi välkomnar alla som är intresserade av att lyssna, avslutar Pernilla Vinneby, VD på Knowit Experience.

E-hälsa och e-handel – två sidor av samma mynt

Mer från Knowit

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Knowit och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?