1515
Annons

Börsen visade motståndskraft

LEDARE. Börserna gick starkt på många håll i år trots pandemin som i våras såg ut att riskera total nedstängning. Ett dynamiskt näringsliv och nytt vaccin bidrog till återhämtningen.

Foto:Mikael Fritzon/TT

2020 var ett år då Sverige på många sätt visade sin styrka. Sjukvården ställde om och lyckades prioritera covid-patienter. De erfarenheterna bör användas när läget normaliserats. Det privata näringslivet klev fram. De stora läkemedelsbolagen, bland andra Astra Zeneca, tog fram vaccin på mindre än ett år. Ett annat uppmärksammat bolag är Recipharm, som ska tillverka och distribuera amerikanska Modernas covid-vaccin i Europa. 

När behov av testverksamhet uppstod från en dag till en annan i våras drog privata bolag som ABC Labs i gång verksamhet direkt. Just ABC Labs fick riskkapital från bland andra stiftelsen Norrsken, som bildats av betalföretaget Klarnas grundare. Ordförande för ABC Labs är Per Båtelson, tidigare vd för vårdföretaget Capio. Ingenting av detta är en slump, det är en del av en väl fungerande kapitalmarknad.

Den pågående strukturomvandlingen inom digitalisering har skyndats på av pandemin när målet blivit att undvika fysiska möten. Branscher som har stärkts är e-handel, och Amazon etablerade sig i Sverige i år, digitala betalningar, digital kommunikation som Zoom-möten, it-säkerhet och digital vård. Volvo Cars passade i september på att köpa Upplands Motor och skapa en egen återförsäljare. Det är mer ändamålsenligt i en digital värld med självkörande bilar och el-bilar. 

Den välskötta svenska ekonomin och kapitalmarknaden har skapat förutsättningar för att både staten och Wallenbergsfären kunde vara med och rädda krisande SAS i sommarens nyemission. Det är här på sin plats att påpeka att Wallenbergstiftelserna lever på vinstutdelningar från bolag som SEB. Finansinspektionens beslut att stoppa bankernas utdelningar ska ses i det ljuset. Myndigheter bör hålla i minnet att kringskurna företag har mindre utrymme att agera snabbt i en kris.

Statliga företagsbidrag har stabiliserat ekonomin. Avvägda restriktioner har bidragit till att arbetslösheten stannade på 7,8 procent tredje kvartalet, jämfört med euro-områdets 8,4. Svensk BNP föll med 2,7 procent tredje kvartalet jämfört med samma period 2019. Det är i nivå med USA och långt bättre än euroområdets snitt på -4,3 procent. 

Men den stora överraskningen är den starka börsutvecklingen, i Sverige och globalt. Ett viktigt skäl är att undantagstillstånd råder, igen. För att hålla marknaderna likvida har centralbankerna gjort stora obligationsköp. De har även köpt företagsobligationer, och alltså direkt finansierat företag. Tillsammans med statliga stöd och fortsatt låga styr- och realräntor håller stimulanspolitiken i gång ekonomin och börserna.

Börserna har också stöttats av den snabba framtagningen av vaccin, liksom goda fundamenta i den amerikanska tekniksektorns storbolag Apple, Microsoft, Alphabet/Google, Amazon och Facebook. Även Stockholmsbörsen, diversifierad och med välskötta bolag, har kommit tillbaka från vårens panikras och stigit med 12,9 procent (28/12). 

Det finns de som liksom Lars Calmfors envisas med att driva tesen att Sverige har prioriterat ekonomi framför människoliv. Men det går (ännu) inte att visa tydliga samband mellan tillväxt och dödsfall. Nederländerna har samma tillväxttapp som Sverige, men färre döda per miljon invånare. 

Norge har haft hårdare restriktioner än Sverige och nästan inga döda, men bara ett marginellt BNP-tapp, -0,2 procent. Förklaringen kan vara att Norge inte har stängt de sektorer de är mest ekonomiskt beroende av, oljeriggar, fiskebåtar och shippingfartyg. Storbritannien och Spanien tillhör dem som har flest döda men ändå störst BNP-ras. Grekland har haft strikta restriktioner och få döda, men ligger på en lägre arbetslöshet nu än de senaste fyra åren. 

Helt säkert är dock att ett fritt, välskött näringsliv är avgörande för att klara oförutsedda händelser som en pandemi. Näringskedjan är ingen kedja utan en cirkel. Ett ekosystem som hela tiden måste återuppfinna sig självt och vårdas. 


Innehåll från SAS InstituteAnnons

S-Bank har Finlands mest nöjda bankkunder: ”Data och nyfikenhet avgörande för alla våra beslut ”

Johanna Makkonen, senioranalytiker på S-Bank.
Johanna Makkonen, senioranalytiker på S-Bank.

I över tio år har finländska S-Bank konsekvent och strategiskt arbetat med att samla och dra nytta av sin data. I dag har banken nästan halva Finlands befolkning som kunder – och olika undersökningar visar att man även har landets nöjdaste bankkunder. 

Enligt Johanna Makkonen, senioranalytiker på S-Bank, är det framför allt förmågan att omvandla det svåra till det enkla som ligger bakom framgången.

Öka produktiviteten och innovationen med hjälp av data – läs mer här. 

S-Bank har fått utmärkelser för ”Finlands nöjdaste bankkunder” av bankjämförelsetjänsten Sortter Oy och ”det mest innovativa företaget i den finländska finanssektorn” från handelshögskolan Hanken.

S-Bank är del av den större kooperativa organisationen, S-Gruppen. Trots att S-bank är en jämförelsevis ung organisation, har banken aktivt arbetat med vad som har varit nyckeln till framgången: data.

Teknikfundamentet skapar möjligheter 

Många företag har ett stort fokus på att bli mer datadrivna. Men innan man på ett effektivt sätt kan börja dra nytta av all data måste de underliggande processerna fungera och samspela väl.

– Processerna för att skapa och ta hand om data behöver vara väl etablerade och dokumenterade. Lagring och strukturering av data behöver vara på plats. Du behöver också säkerställa datakvaliteten. För att kunna göra detta behöver du också ha rätt verktyg för att kunna hantera din data, säger Johanna Makkonen och fortsätter: 

– Vi började med att visualisera vår data i olika rapporter. Under de senaste åren har vår största upptäckt varit att vi inte bara använder den för att analysera historiken och titta bakåt, utan också använder den för att göra förutsägelser om framtiden.

Underlättar beslutsfattande 

Alla fördelar som ett företag har av att använda data fullt ut blir inte alltid synliga för kunderna.

– Primärt använder vi oss av data för att organisationen ska kunna fatta bättre beslut och för att kunna erbjuda våra kunder ännu bättre lösningar och tjänster, säger Johanna Makkonen. 

Enligt Iikka Kuosa som är Senior Vice President of IT and Products vid S-Bank är detta också strategin från den högsta ledningen: 

– För att kunna svara till våra kunders framtida behov använder vi data som underlag för våra strategiska beslut. Vi måste ge våra kunder service och därför måste vi också och hålla koll på vad våra kunder gör för att förstå vad som driver dem, säger han.

Data – en riktig problemlösare

Tidigare avslog S-Bank många låneansökningar. Trots att antalet ansökningar ökade, minskade andelen lån som beviljades.

– När vi tittade på vår data kunde vi se att i takt med att vi fick in allt fler ansökningar tog handläggningen för varje ansökan allt längre tid. De långa handläggningstiderna ledde till att många kunder tog tillbaka sina ansökningar, eftersom de behövde lånet snabbare än vad vi kunde handlägga deras ärenden, säger Johanna Makkonen.

Bankens processutvecklingsteam genomlyste hela låneprocessen. På så sätt kunde S-bank identifiera var i kedjan det gick långsammast och vilka slags ansökningar som var mest tidskrävande. Det gjorde det enklare att fördjupa sig i enskilda detaljer och se till att de fungerar snabbare och effektivare. Samtidigt kunde man använda data för att förutsäga framtida beteenden och hjälpa kunder att fatta bättre och ekonomiskt mer hållbara beslut.

Verktyg och nyfikenhet i samverkan

Två saker förtjänar extra uppmärksamhet här, nämligen verktygen och nyfikenheten. 

– Jag skulle säga att jag nog är ganska nyfiken, men jag är också definitivt realist. För att tillfredsställa nyfikenheten krävs också att man har full kontroll på underliggande tekniska detaljer. Då blir det mycket enklare att vara öppen och titta djupare in i frågan, berättar Johanna Makkonen. 

För att stärka analysen ytterligare samarbetar S-Bank med SAS Institute, som har försett dem med bästa tänkbara plattform för dataanalys. 

– Jag skulle inte påstå att jag blev ”förälskad” i de lösningar vi fick av SAS, men det var inte långt ifrån. Den här resan har bara börjat och jag ser verkligen fram emot vad vi kan skapa tillsammans i framtiden, avslutar Johanna Makkonen.

Förändra hur du fattar beslut – läs mer om hur data kan hjälpa dig här. 

 

Mer från SAS Institute

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med SAS Institute och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?