2020 var ett år då Sverige på många sätt visade sin styrka. Sjukvården ställde om och lyckades prioritera covid-patienter. De erfarenheterna bör användas när läget normaliserats. Det privata näringslivet klev fram. De stora läkemedelsbolagen, bland andra Astra Zeneca, tog fram vaccin på mindre än ett år. Ett annat uppmärksammat bolag är Recipharm, som ska tillverka och distribuera amerikanska Modernas covid-vaccin i Europa.
När behov av testverksamhet uppstod från en dag till en annan i våras drog privata bolag som ABC Labs i gång verksamhet direkt. Just ABC Labs fick riskkapital från bland andra stiftelsen Norrsken, som bildats av betalföretaget Klarnas grundare. Ordförande för ABC Labs är Per Båtelson, tidigare vd för vårdföretaget Capio. Ingenting av detta är en slump, det är en del av en väl fungerande kapitalmarknad.
Den pågående strukturomvandlingen inom digitalisering har skyndats på av pandemin när målet blivit att undvika fysiska möten. Branscher som har stärkts är e-handel, och Amazon etablerade sig i Sverige i år, digitala betalningar, digital kommunikation som Zoom-möten, it-säkerhet och digital vård. Volvo Cars passade i september på att köpa Upplands Motor och skapa en egen återförsäljare. Det är mer ändamålsenligt i en digital värld med självkörande bilar och el-bilar.
Den välskötta svenska ekonomin och kapitalmarknaden har skapat förutsättningar för att både staten och Wallenbergsfären kunde vara med och rädda krisande SAS i sommarens nyemission. Det är här på sin plats att påpeka att Wallenbergstiftelserna lever på vinstutdelningar från bolag som SEB. Finansinspektionens beslut att stoppa bankernas utdelningar ska ses i det ljuset. Myndigheter bör hålla i minnet att kringskurna företag har mindre utrymme att agera snabbt i en kris.
Statliga företagsbidrag har stabiliserat ekonomin. Avvägda restriktioner har bidragit till att arbetslösheten stannade på 7,8 procent tredje kvartalet, jämfört med euro-områdets 8,4. Svensk BNP föll med 2,7 procent tredje kvartalet jämfört med samma period 2019. Det är i nivå med USA och långt bättre än euroområdets snitt på -4,3 procent.
Men den stora överraskningen är den starka börsutvecklingen, i Sverige och globalt. Ett viktigt skäl är att undantagstillstånd råder, igen. För att hålla marknaderna likvida har centralbankerna gjort stora obligationsköp. De har även köpt företagsobligationer, och alltså direkt finansierat företag. Tillsammans med statliga stöd och fortsatt låga styr- och realräntor håller stimulanspolitiken i gång ekonomin och börserna.
Börserna har också stöttats av den snabba framtagningen av vaccin, liksom goda fundamenta i den amerikanska tekniksektorns storbolag Apple, Microsoft, Alphabet/Google, Amazon och Facebook. Även Stockholmsbörsen, diversifierad och med välskötta bolag, har kommit tillbaka från vårens panikras och stigit med 12,9 procent (28/12).
Det finns de som liksom Lars Calmfors envisas med att driva tesen att Sverige har prioriterat ekonomi framför människoliv. Men det går (ännu) inte att visa tydliga samband mellan tillväxt och dödsfall. Nederländerna har samma tillväxttapp som Sverige, men färre döda per miljon invånare.
Norge har haft hårdare restriktioner än Sverige och nästan inga döda, men bara ett marginellt BNP-tapp, -0,2 procent. Förklaringen kan vara att Norge inte har stängt de sektorer de är mest ekonomiskt beroende av, oljeriggar, fiskebåtar och shippingfartyg. Storbritannien och Spanien tillhör dem som har flest döda men ändå störst BNP-ras. Grekland har haft strikta restriktioner och få döda, men ligger på en lägre arbetslöshet nu än de senaste fyra åren.
Helt säkert är dock att ett fritt, välskött näringsliv är avgörande för att klara oförutsedda händelser som en pandemi. Näringskedjan är ingen kedja utan en cirkel. Ett ekosystem som hela tiden måste återuppfinna sig självt och vårdas.
