Annons

Börsen visade motståndskraft

LEDARE. Börserna gick starkt på många håll i år trots pandemin som i våras såg ut att riskera total nedstängning. Ett dynamiskt näringsliv och nytt vaccin bidrog till återhämtningen.

Foto:Mikael Fritzon/TT

2020 var ett år då Sverige på många sätt visade sin styrka. Sjukvården ställde om och lyckades prioritera covid-patienter. De erfarenheterna bör användas när läget normaliserats. Det privata näringslivet klev fram. De stora läkemedelsbolagen, bland andra Astra Zeneca, tog fram vaccin på mindre än ett år. Ett annat uppmärksammat bolag är Recipharm, som ska tillverka och distribuera amerikanska Modernas covid-vaccin i Europa. 

När behov av testverksamhet uppstod från en dag till en annan i våras drog privata bolag som ABC Labs i gång verksamhet direkt. Just ABC Labs fick riskkapital från bland andra stiftelsen Norrsken, som bildats av betalföretaget Klarnas grundare. Ordförande för ABC Labs är Per Båtelson, tidigare vd för vårdföretaget Capio. Ingenting av detta är en slump, det är en del av en väl fungerande kapitalmarknad.

Den pågående strukturomvandlingen inom digitalisering har skyndats på av pandemin när målet blivit att undvika fysiska möten. Branscher som har stärkts är e-handel, och Amazon etablerade sig i Sverige i år, digitala betalningar, digital kommunikation som Zoom-möten, it-säkerhet och digital vård. Volvo Cars passade i september på att köpa Upplands Motor och skapa en egen återförsäljare. Det är mer ändamålsenligt i en digital värld med självkörande bilar och el-bilar. 

Den välskötta svenska ekonomin och kapitalmarknaden har skapat förutsättningar för att både staten och Wallenbergsfären kunde vara med och rädda krisande SAS i sommarens nyemission. Det är här på sin plats att påpeka att Wallenbergstiftelserna lever på vinstutdelningar från bolag som SEB. Finansinspektionens beslut att stoppa bankernas utdelningar ska ses i det ljuset. Myndigheter bör hålla i minnet att kringskurna företag har mindre utrymme att agera snabbt i en kris.

Statliga företagsbidrag har stabiliserat ekonomin. Avvägda restriktioner har bidragit till att arbetslösheten stannade på 7,8 procent tredje kvartalet, jämfört med euro-områdets 8,4. Svensk BNP föll med 2,7 procent tredje kvartalet jämfört med samma period 2019. Det är i nivå med USA och långt bättre än euroområdets snitt på -4,3 procent. 

Men den stora överraskningen är den starka börsutvecklingen, i Sverige och globalt. Ett viktigt skäl är att undantagstillstånd råder, igen. För att hålla marknaderna likvida har centralbankerna gjort stora obligationsköp. De har även köpt företagsobligationer, och alltså direkt finansierat företag. Tillsammans med statliga stöd och fortsatt låga styr- och realräntor håller stimulanspolitiken i gång ekonomin och börserna.

Börserna har också stöttats av den snabba framtagningen av vaccin, liksom goda fundamenta i den amerikanska tekniksektorns storbolag Apple, Microsoft, Alphabet/Google, Amazon och Facebook. Även Stockholmsbörsen, diversifierad och med välskötta bolag, har kommit tillbaka från vårens panikras och stigit med 12,9 procent (28/12). 

Det finns de som liksom Lars Calmfors envisas med att driva tesen att Sverige har prioriterat ekonomi framför människoliv. Men det går (ännu) inte att visa tydliga samband mellan tillväxt och dödsfall. Nederländerna har samma tillväxttapp som Sverige, men färre döda per miljon invånare. 

Norge har haft hårdare restriktioner än Sverige och nästan inga döda, men bara ett marginellt BNP-tapp, -0,2 procent. Förklaringen kan vara att Norge inte har stängt de sektorer de är mest ekonomiskt beroende av, oljeriggar, fiskebåtar och shippingfartyg. Storbritannien och Spanien tillhör dem som har flest döda men ändå störst BNP-ras. Grekland har haft strikta restriktioner och få döda, men ligger på en lägre arbetslöshet nu än de senaste fyra åren. 

Helt säkert är dock att ett fritt, välskött näringsliv är avgörande för att klara oförutsedda händelser som en pandemi. Näringskedjan är ingen kedja utan en cirkel. Ett ekosystem som hela tiden måste återuppfinna sig självt och vårdas. 

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.
Innehåll från SileonAnnons

Banker behöver växla upp tempot när BNPL-marknaden växer

I takt med konsumenternas ökande efterfrågan på flexibla betaltjänster växer marknaden för Buy Now Pay Later (BNPL) snabbt runt om i världen. Samtidigt är det många banker som halkar efter i utvecklingen och riskerar att tappa marknadsandelar om de inte agerar fort.

– Vi ser att bolag som kan erbjuda BNPL-tjänster växer och tar marknadsandelar från retailbankernas kaka där konsumentkredit är en viktig del av verksamheten. Det här gör att alla internationella banker, inklusive de svenska, nu måste börja agera på konsumenternas förändrade köpbeteenden och efterfrågan, och också börja erbjuda BNPL-tjänster, menar David Larsson, vd på Sileon.  

Det pågår ett tydligt skifte på betal- och kreditmarknaden där de yngre generationerna styr efterfrågan på den digitala och flexibla upplevelsen som BNPL-lösningar tillför. Enligt en rapport från Insider Intelligence i februari 2022 väntas marknaden för BNPL-tjänster nå ett transaktionsvärde på 680 miljarder dollar globalt redan år 2025*. Det innebär en fördubbling av den marknadsstorlek man prognostiserade för några år sedan. För att hänga med i trenden bör man dock agera snabbt, något som kan vara utmanande för banker.

– Svårigheterna för bankerna är att möta den här utvecklingen själva, då många av dem sitter fast i gammal, komplex infrastruktur. Det gör att det krävs stora resurser och tunga IT-investeringar för bankerna om de själva internt ska bygga upp en BNPL-plattform, säger David Larsson. 

Kort ”time to market”

Svenska Sileon, som verkar på den internationella marknaden, erbjuder sina kunder en flexibel och innovativ BNPL-plattform. Genom plattformen kan banker få tillgång till en fullt skalbar BNPL-funktionalitet i egen regi. 

– En BNPL-tjänst måste vara flexibel och det måste gå snabbt att få ut erbjudandet till marknaden. Med vår modulära SaaS-lösning kan bankerna lansera sitt BNPL-erbjudande på endast några veckor. Vår tjänst är enkel att använda, fullt skalbar och går att anpassa med olika erbjudanden till olika kundgrupper på olika marknader och i olika länder, förklarar David Larsson. 

Till skillnad från att bygga en BNPL-plattform internt, blir det oftast betydligt snabbare, enklare och billigare för banker att använda Sileons SaaS-lösning. Då BNPL-tjänsten är fullständigt modulär kan Sileons kunder välja om de vill använda delar av den för att utöka sitt eget betalerbjudande eller satsa på en helhetslösning.

– Vi är ganska ensamma om det här erbjudandet på marknaden. Väljer man Sileon får man även en framtidssäkring på köpet, då vi ligger i framkant och ständigt utvecklar tjänsten för att hela tiden möta konsumenternas ständigt föränderliga behov. Våra kunder kan känna sig trygga i att det är det här vi kan och som vi alla verkligen brinner för, avslutar David Larsson.  

Om Sileon

Sileon är ett globalt fintech-bolag som erbjuder en innovativ SaaS-baserad Buy Now Pay Later (BNPL) funktionalitet till banker, långivare och fintechs. Med Sileons modulära SaaS-lösning får kunder snabbt tillgång till en skalbar, kostnadseffektiv och API-baserad BNPL plattform – i egen regi.

Läs mer här 

*Statistik från Insider Intelligence, publicerad 3 februari 2022

 

Mer från Sileon

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Sileon och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera