1515

Börsen vann det amerikanska valet

LEDARE. Omvandlingen i amerikansk industri pågår för fullt. I en omskyffling i Dow Jones index fick oljebolaget Exxon lämna plats för molntjänstbolaget Salesforce.com.

Foto:Mark Lennihan

I augusti plockades oljebolaget Exxon bort från Dow Jones Industrial Average index. Det var en historisk händelse eftersom bolaget funnits där längre än något annat, sedan 1928, då under namnet Standard Oil. Under en period var det världens största företag, med ett marknadsvärde på över 500 miljarder dollar, nu är det nere på 175 miljarder och befinner sig i en fallande trend. 

Dow Jones, som innehåller de 30 största industribolagen, har som mål att innehålla en portfölj som representerar den amerikanska ekonomin, och då kan inte oljan väga för tungt. Det är därför ett tecken i tiden att Exxon ersattes med Salesforce.com, som är ett molnbaserat mjukvaruföretag med huvudkontor i San Francisco. Det är en ur ekonomisk synvinkel lika betydelsefull händelse som vem som vinner valet.

Olje- och kolindustrins omställning har påskyndats av pandemin eftersom industriproduktionen föll kraftigt första halvåret. Men processen har pågått en tid, investerarnas intresse för en bransch som har passerat toppen har svalnat. Närmare 90 olika oljebolag (service och utvinning) har ansökt om konkurs hittills i år. Peabody Energy har skrivit ned värdet på världens största kolgruva, i Wyoming, med motsvarande 14 miljarder kronor och uppger att de ställer om till naturgas och vind. De senaste tio åren har 100 koleldade fabriksanläggningar ställt om till gas, som släpper ut 40 procent mindre koldioxid än kol och 25 procent mindre än olja.

Vi i Europa ser USA som hopplösa klimatförnekare och oss själva som föregångare inom miljöfrågor. Ändå är det ett amerikanskt bolag, Tesla, som drivit omvandlingen till el från förbränningsmotorer. I USA har företagare och investerare banat väg för politiken snarare än tvärtom.

Amerikanska bolag tillhör världens största. Och när Forbes listar de 100 snabbast växande företagen dominerar de även där, 80 av dem är amerikanska, och de är spridda över 24 delstater. 

För Sverige har USA knappast varit en officiell politisk förebild, men vi har i decennier slukat deras populärkultur, lärt oss en del om liberala värden och i vilka miljöer företag trivs bäst. USA är en bättre förebild än de flesta av våra grannar söderut i Europa där tillväxten är notoriskt eftersläpande och stora teknikbolag lyser med sin frånvaro. Det största mjukvarubolaget, tyska SAP, är en dvärg i jämförelse med de amerikanska teknikbolagen.

De fem stora plattformsbolagen Microsoft, Facebook, Alphabet/Google, Amazon och Apple har frodats därför att deras ägare är långsiktiga, de är forskningsintensiva, satsade tidigt på AI och utvecklar nya sätt att använda tekniken. De utgör 20 procent av det breda aktieindexet S&P 500, men deras avkastning är mångfalt högre än snittet. De utreds nu både inom EU och av det amerikanska justitiedepartementet för brott mot konkurrenslagarna. Men oavsett vad resultatet blir, tuffare regler och/eller att bolagen bryts upp, så finns kunskapen och fortsatt möjlighet till goda vinster där.

Även betydligt mindre tekniskt banbrytande, men ändå innovativa bolag som Uber och Airbnb härstammar från USA. I Europa har brittiska Deliveroo, som levererar mat, länge varit tillväxtledande, men även det är en dvärg. Det är komplicerat att växa i EU eftersom det faktiskt inte är en marknad utan 28.

I takt med att börserna blivit allt mer integrerade i ekonomin har de blivit temperaturmätare och deras reaktioner på politiska händelser fått mer uppmärksamhet. Ofta har ekonomin mer påverkan på politiken än tvärtom. 

För globaliserade företag utgör marknaden ett visst skydd mot politiken, genom att utvecklingen på olika geografiska marknader kompenserar för varandra, och därför att alltför drakoniska åtgärder kan driva företag på flykt. På så sätt är börsen en av de balanserande faktorerna inte bara i det amerikanska systemet, utan även i andra länder. 

Börser är också kroniskt optimistiska, vilket är härligt. Trots flera kraftiga bakslag de senaste decennierna har det breda aktieindexet S&P 500 alltid studsat tillbaka och accelererat efter en djup nedgång. Och de amerikanska företagsvinsterna har fortsatt att öka oavsett vem som varit president. 

 

 

 


Innehåll från VertivAnnons

Snåla inte på datacentret om ni vill ha flexibelt distansarbete

På många företag kommer de närmaste åren att präglas av distansarbete och av hybridmodeller, med en blandning av närvaro på kontoret och arbete i hemmiljö. Ju mer flexibel individen kan vara, desto hårdare får servrarna i datacentren jobba. Det ställer krav på investeringar av olika slag.

Fördelarna med ökat distansarbete är uppenbara, för att sammanfatta handlar det om att säkra den nödvändiga effektivisering som krävs för att överleva som företag. Ericssons planer är bara ett exempel av många på vad som händer. Ökad lönsamhet kan även komma från lägre kontorshyror, lägre elräkningar och liknande. PwC har undersökt detta fenomen och listar ett flertal aspekter som kanske inte är uppenbara. Även enklare rekrytering bidrar till att minskade utgifter.

Mer distansarbete kräver mer investeringar. Några är uppenbara, till exempel att medarbetarna behöver rejäla och stryktåliga bärbara datorer och tillgång till stabila IT-lösningar för videokonferenser, samarbete med mera. Andra nödvändiga investeringar är svårare att identifiera, som att det krävs nya, och ofta dyra, lösningar för åtkomst och IT-säkerhet.

Så uppgraderar du företagets nätverk

Den typ av investeringar som är lättast att missa är troligtvis det faktum att det krävs mer muskler i våra datacenter. I många fall är det en fråga för tjänsteleverantörer och molnföretag. Men många företag har fortfarande egna datacenter, inte sällan för de mest centrala verksamhetsområdena. Dessa datacenter belastas hårdare idag. Hur mycket varierar, men uppgifter om ökningar på 30 procent är inte ovanliga.

Det kan kanske tyckas konstigt att mer IT-aktivitet långt bort från datacentren innebär att datacentrens kapacitet och driftsäkerhet måste förstärkas. Men utan tillförlitliga knutpunkter i form av datacenter kommer den distribuerade teknikanvändning som är en följd av distansarbetestrenden att fungera sämre och vara mer osäker. 

– Det handlar inte bara om fler servrar för beräkning, fler diskar för lagring av data och större switchar för kommunikation via nätverk och internet. Kraftfullare och mer tillförlitliga lösningar för elförsörjning och stabila lösningar för kylning är lika viktiga säger Daniel Breum, försäljningsansvarig i Norden på Vertiv. 

Förutom traditionella stora datacenter blir det allt vanligare med nya, ofta mindre, anläggningar som byggs ute i kanten av nätverken (det som brukar kallas för edge computing). De knyter samman användare och centrala datacenter. Det ställs ofta speciella krav på den här typen av anläggningar, till exempel på grund av utrymmesbrist. Vertiv som är en ledande leverantör av utrustning för datacenter märker av det här på flera sätt: 

– Många nya datacenter som blir knutpunkter för nätverkstrafik kommer att köras på full kapacitet. All värme som genereras på grund av detta ställer stora krav på kylning, säger Daniel Breum, försäljningsansvarig i Norden på Vertiv.

Det ökade trycket på datacenter är bara ett exempel på indirekta följder vad gäller krav på utrustning till datacenter i pandemins svallvågor. Men den är viktig att ha i bakhuvudet när man planerar nästa års budget. 

Mer information om Vertivs Edge lösningar

Om Vertiv 

Fakta

Vertiv är en ledande leverantör av hårdvara, mjukvara, analyser och tjänster för datacenter. Sortimentet innefattar produkter för energiförsörjning, kylning och IT-infrastruktur, samt tjänster för allt från molnet till ytterkanterna av nätverken. Fokus ligger förutom på kostnadseffektivitet på tillgänglighet och hållbarhet. Vertivs huvudkontor ligger i Columbus, i Ohio i USA. Företaget har cirka 20 000 anställda och bedriver verksamhet i fler än 130 länder däribland Sverige.

 

Mer från Vertiv

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Vertiv och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?