1515
Annons

Börsen vann det amerikanska valet

LEDARE. Omvandlingen i amerikansk industri pågår för fullt. I en omskyffling i Dow Jones index fick oljebolaget Exxon lämna plats för molntjänstbolaget Salesforce.com.

Foto:Mark Lennihan

I augusti plockades oljebolaget Exxon bort från Dow Jones Industrial Average index. Det var en historisk händelse eftersom bolaget funnits där längre än något annat, sedan 1928, då under namnet Standard Oil. Under en period var det världens största företag, med ett marknadsvärde på över 500 miljarder dollar, nu är det nere på 175 miljarder och befinner sig i en fallande trend. 

Dow Jones, som innehåller de 30 största industribolagen, har som mål att innehålla en portfölj som representerar den amerikanska ekonomin, och då kan inte oljan väga för tungt. Det är därför ett tecken i tiden att Exxon ersattes med Salesforce.com, som är ett molnbaserat mjukvaruföretag med huvudkontor i San Francisco. Det är en ur ekonomisk synvinkel lika betydelsefull händelse som vem som vinner valet.

Olje- och kolindustrins omställning har påskyndats av pandemin eftersom industriproduktionen föll kraftigt första halvåret. Men processen har pågått en tid, investerarnas intresse för en bransch som har passerat toppen har svalnat. Närmare 90 olika oljebolag (service och utvinning) har ansökt om konkurs hittills i år. Peabody Energy har skrivit ned värdet på världens största kolgruva, i Wyoming, med motsvarande 14 miljarder kronor och uppger att de ställer om till naturgas och vind. De senaste tio åren har 100 koleldade fabriksanläggningar ställt om till gas, som släpper ut 40 procent mindre koldioxid än kol och 25 procent mindre än olja.

Vi i Europa ser USA som hopplösa klimatförnekare och oss själva som föregångare inom miljöfrågor. Ändå är det ett amerikanskt bolag, Tesla, som drivit omvandlingen till el från förbränningsmotorer. I USA har företagare och investerare banat väg för politiken snarare än tvärtom.

Amerikanska bolag tillhör världens största. Och när Forbes listar de 100 snabbast växande företagen dominerar de även där, 80 av dem är amerikanska, och de är spridda över 24 delstater. 

För Sverige har USA knappast varit en officiell politisk förebild, men vi har i decennier slukat deras populärkultur, lärt oss en del om liberala värden och i vilka miljöer företag trivs bäst. USA är en bättre förebild än de flesta av våra grannar söderut i Europa där tillväxten är notoriskt eftersläpande och stora teknikbolag lyser med sin frånvaro. Det största mjukvarubolaget, tyska SAP, är en dvärg i jämförelse med de amerikanska teknikbolagen.

De fem stora plattformsbolagen Microsoft, Facebook, Alphabet/Google, Amazon och Apple har frodats därför att deras ägare är långsiktiga, de är forskningsintensiva, satsade tidigt på AI och utvecklar nya sätt att använda tekniken. De utgör 20 procent av det breda aktieindexet S&P 500, men deras avkastning är mångfalt högre än snittet. De utreds nu både inom EU och av det amerikanska justitiedepartementet för brott mot konkurrenslagarna. Men oavsett vad resultatet blir, tuffare regler och/eller att bolagen bryts upp, så finns kunskapen och fortsatt möjlighet till goda vinster där.

Även betydligt mindre tekniskt banbrytande, men ändå innovativa bolag som Uber och Airbnb härstammar från USA. I Europa har brittiska Deliveroo, som levererar mat, länge varit tillväxtledande, men även det är en dvärg. Det är komplicerat att växa i EU eftersom det faktiskt inte är en marknad utan 28.

I takt med att börserna blivit allt mer integrerade i ekonomin har de blivit temperaturmätare och deras reaktioner på politiska händelser fått mer uppmärksamhet. Ofta har ekonomin mer påverkan på politiken än tvärtom. 

För globaliserade företag utgör marknaden ett visst skydd mot politiken, genom att utvecklingen på olika geografiska marknader kompenserar för varandra, och därför att alltför drakoniska åtgärder kan driva företag på flykt. På så sätt är börsen en av de balanserande faktorerna inte bara i det amerikanska systemet, utan även i andra länder. 

Börser är också kroniskt optimistiska, vilket är härligt. Trots flera kraftiga bakslag de senaste decennierna har det breda aktieindexet S&P 500 alltid studsat tillbaka och accelererat efter en djup nedgång. Och de amerikanska företagsvinsterna har fortsatt att öka oavsett vem som varit president. 

 

 

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.
Innehåll från Södertälje Science ParkAnnons

Så hjälper Sveriges science parks företag att vara relevanta på sikt

Science parks för samman offentlig sektor, akademi och industri och fungerar som en plattform för större innovations- och utvecklingsprojekt. Syftet med många av de gränsöverskridande samarbeten som uppstår är att bidra till den hållbara omställningen.

– Vi ser till att den forskning som finns om hållbarhet når en bredare målgrupp, säger Robert Kingfors, vd på Södertälje Science Park.

Läs mer om branschorganisationen för science parks och inkubatorer, SISP 

När Sveriges första science parks bildades för cirka 40 år sedan var fokus att skapa en plats i närheten av universitet och lärosäten där akademi och näringsliv kunde mötas för att laborera och driva olika projekt tillsammans. Idag jobbar landets science parks även mycket med affärsutveckling.

– Det handlar om att gynna svenska bolags tillväxt i samhället, och då framförallt bolag som kan bidra till en hållbar omställning, förklarar Johan Ödmark, vd på branschorganisationen Swedish Incubators and Science Parks, SISP.

Johan Ödmark, vd på branschorganisationen Swedish Incubators and Science Parks, SISP.
Johan Ödmark, vd på branschorganisationen Swedish Incubators and Science Parks, SISP.

Hållbar produktion

Södertälje Science Park, vars huvudpartners och grundare är AstraZeneca, KTH, Scania och Södertälje kommun, är en mötesplats för hållbar produktion. Bland annat driver parken olika affärsutvecklingsprogram med hållbarhetsfokus.

– Ett exempel är projektet Liften där vi samlar företag som vill ha hjälp med att identifiera sina utvecklingsbehov och lära sig hur de blir mer hållbara. Det kan handla om allt från att skapa mer hållbara produkter och tjänster till att bli mer ekonomiskt hållbara, säger Robert Kingfors, Södertälje Science Parks vd, och tillägger:

– Att inte arbeta med hållbarhetsfrågan som företag kan innebära att man plötsligt inte har något existensberättigande på marknaden. Programmet blir därför ett sätt att hjälpa företag att fortsätta vara relevanta på sikt.

Robert Kingfors, Södertälje Science Parks vd.
Robert Kingfors, Södertälje Science Parks vd.

Nationella och internationella samarbeten

I dag finns det en ambition från Sveriges politiska beslutsfattare, storbolag och akademi att få igång ett förändringsarbete med hållbarhet i fokus på bred front. Johan Ödmark och Robert Kingfors menar att landets science parks roll blir att fungera som spindeln i nätet.

– Därför är viktigt att vi tittar på hur vi kan kombinera en lokal och regional tillväxt med att göra nytta nationellt och internationellt. Det är bara genom breda samarbeten som science parks kommer att vara relevant för finansiärer och intressenter också i framtiden. Då syftar jag även på samarbeten mellan våra medlemmar där vi redan i dag ser stora synergier, säger Johan Ödmark.

Läs mer om Södertälje Science Park, mötesplatsen för hållbar produktion 

Mer från Södertälje Science Park

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Södertälje Science Park och ej en artikel av Dagens industri

Flexibilitet bäst i lågkonjunktur

Den första lådan bohuslänsk hummer som såldes på Göteborgs fiskauktion på tisdagen fick ett kilopris på 7 000 kronor, enligt TT. För ett år sedan låg det vinnande budet på 77 000 kronor per kilo. Vad säger prisfallet på denna lyxråvara om konjunkturen?

GRANNLAGA UPPGIFT. Elisabeth Svantesson, som spås bli nästa finansminister, ser ut att att få en komplex kris att hantera.
GRANNLAGA UPPGIFT. Elisabeth Svantesson, som spås bli nästa finansminister, ser ut att att få en komplex kris att hantera.Foto:Jesper Frisk

Kanske mer än vad man tror. Hummerpriset är en av flera signaler om att konjunkturfallet är på ingång med full kraft. Människor upplever sig inte ha utrymme för excesser. Hummern måste ersättas av mer frugala livsmedel. 

Det finns fler tecken på att konjunkturen snabbt försämras. På måndagen vinstvarnade inte mindre än tre börsnoterade bolag i vitt skilda branscher: byggföretaget NCC, inkassoföretaget Intrum och Profilgruppen. Det sistnämnda bolaget, som tillverkar aluminiumprofiler, pekar ut stigande kostnader som skäl till att tredje kvartalets resultat kommer att försämras mer än väntat.

”Sedan är det energikrisen som påverkar marknaden. Det är otroligt svårbedömt. Och även om alla väntat sig utspelen från Riksbanken så tas även det emot med förvåning”, sa Profilgruppens vd Fredrik Zöögling som intervjuades i måndagens Di.

I Konjunkturinstitutets mätningar är det framför allt hushållen som har visat tecken på minskad framtidstro. Men måndagens vinstvarningar ger en föraning om att den svagare konjunkturen nu börjar drabba näringslivet.

Industriekonomerna, Teknikföretagens och Industriarbetsgivarnas ekonomer, varnar i en prognos som publicerades på tisdagen för att BNP-tillväxten i Kina, Euroområdet och USA kommer att dämpas rejält och i vissa fall bli negativ under andra halvåret i år och under 2023. De pekar särskilt ut två hot mot utvecklingen i Sverige: energipriserna och räntehöjningarna, samma problem som Profilgruppens vd lyfter fram.

Hur djup och långvarig nedgången blir beror till stor del på den nya regeringen – och avvägningen mellan finanspolitiken och Riksbankens penningpolitik. Risken finns att den förra underminerar den senare. Det får inte ske.

Något slags stöd för att företag och hushåll ska klara skenande elräkningar tycks vara oundvikligt, men stöden måste vara begränsade i tid och omfattning och bara omfatta de mest behövande. Och utformningen av dem får inte åsidosätta prismekanismen.

De höga energipriserna är marknadens sätt att säga att mer kraftproduktion behövs och att indikera vart resurser ska allokeras. Bortfallet av rysk gas kommer att vara länge, kanske för alltid. Europa behöver därför massiva investeringar i fossilfri kraft.

Investeringarna i ny kraftproduktion väntas i år öka med 8 procent till 2 400 miljarder kronor, enligt International Energy Agency. Mest pengar, 1 400 miljarder, går till förnybar energi. 

Hushåll och företag sparar energi i en omfattning som inte har skådats sedan 1970-talets oljekriser. Efterfrågan på solceller och värmepumpar är rekordstor. Företagen bygger egen vindkraft för att trygga energiförsörjningen. Denna konstruktiva kraft får inte äventyras av stöd som håller tillbaka omställningen.

Pandemin visade hur flexibla de svenska företagen är. Hur snabbt de kan ställa om och anpassa sig till nya förutsättningar. Arbetsmarknaden är ännu stark men vikande konsumtion och färre investeringar kommer att leda till minskad efterfrågan på arbetskraft.

I samband med covid kunde företag permittera personal, samtidigt som staten tog en betydande del av kostnaden. En rätt utformad a-kassa är en bättre lösning. Permitteringar fryser arbetsmarknaden. När arbetslösheten ökar måste arbetsmarknadens rörlighet öka. Att människor är villiga att flytta till nya jobb eller nya regioner är en viktig drivkraft i ekonomisk utveckling.

Det nya LAS-avtalet som börjar gälla den 1 oktober ökar möjligheterna till omskolning och vidareutbildning. Det bör arbetsgivare och arbetstagare utnyttja.

Även Riksbanken måste vara beredd att uppvisa flexibilitet. Prisökningarna i ekonomin beror på otillräckligt utbud snarare än ökad efterfrågan. Den typen av inflation rår inte räntehöjningar på. Nu är det viktigt att noga analysera vilken effekt den nyss genomförda räntehöjningen får innan man eventuellt fortsätter att strama åt penningpolitiken. 

Den ekonomiska kris vi nu ser ut att vara på väg mot är komplex och beror på olika globala faktorer som svensk politik inte kan påverka. Det vi däremot kan påverka är ekonomins anpassningsförmåga genom att öka friheten för företag, kapital och människor. Man vet aldrig i början av en kris vad som kommer att hända. Därför är det så viktigt att vara lyhörd för ekonomins signalsystem. Oavsett om det handlar energi, räntor eller hummer.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera