1515

Börsen har lärt sig leva med covid

LEDARE. Investerarna lärt sig leva med pandemin, på samma sätt som de lär sig leva med andra externa risker som hänger sig kvar, exempelvis geopolitiska.

Foto:Stina Stjernkvist/TT

Det tog några veckor innan det stod klart att det som i början kallades det kinesiska viruset inte höll sig där utan snabbt migrerade till resten av världen. Då reagerade börserna kraftigt. 

S&P 500 föll med 30 procent från slutet av januari till slutet av mars 2020. Stockholmsbörsen inledde nedgången senare, 19 februari, men rasade då med nära 35 procent på en månad. Men runt den 20 mars 2020 var botten nådd. Det är rekordsnabbt för en så allvarlig händelse. 

Osäkerheten var fortfarande utbredd. Men den dämpades av att utvecklingen av vaccin kom igång så snabbt, så fort det började komma information väcktes hopp. Vakuum är värst. Den underliggande efterfrågan i industrin och bland konsumenter var också god, det var nedstängningar som försvårade produktion och leveranser. Samtidigt var (är) räntorna mycket låga. 

Sedan dess har börserna i framför allt USA och Sverige stigit kraftigt. Stockholms breda index All Share (OMXSPI) har dubblats, S&P 500 och Dow Jones har ökat nästan lika mycket. I takt med att kunskapen om viruset, och vaccinationsgraden, ökat, så har investerarna lärt sig leva med pandemin. På samma sätt som de lär sig leva med andra externa risker som hänger sig kvar, exempelvis geopolitiska. 

Men den goda utvecklingen beror också på styrkan i de underliggande marknaderna i USA och Sverige. Bolagen är välkapitaliserade, vinsterna har återhämtat sig. Det har inte gått lika bra för europeiska indexet Stoxx, som även innan pandemin gick sidledes av fundamentala skäl. ”Emerging Markets”, tillväxtmarknaderna, har också halkat efter.

Alla enskilda aktier har heller inte gått bra, investerarna skilde tidigt ut förlorarna, som flygbolag. Samtidigt var de stora amerikanska plattformsbolagen Apple, Microsoft, Amazon och Facebook helt oberörda av pandemin. E-handeln blomstrade. Ett viktigt skäl till den snabba återhämtningen, både samhällsekonomiskt och på börsen, är digitaliseringen. Den har inneburit att människor kunde fortsätta att arbeta, få viss undervisning, handla och umgås, men på nätet.

För 30 år sedan hade en pandemi slagit mycket hårdare. Nu när det finns många digitala alternativ blir störningarna inte så djupgående. Därför kunde ekonomin komma igång igen ganska snabbt, och vi har lärt oss leva med covid.


Innehåll från HSBAnnons

HSB Malmö ska bygga och förvalta klimatneutralt redan 2030

Helt klimatneutralt byggande och förvaltning till år 2030. Det ambitiösa målet har HSB Malmö satt upp inom ramen för den lokala färdplanen, LFM30 – 15 år tidigare än den nationella färdplanen för fossilfritt byggande.

– Det kommer att driva nytänkande i hela vår affär. Samverkan med andra aktörer kommer även vara avgörande, säger Maria Nilsson, hållbarhetschef på HSB Malmö.

Så känner du igen en miljöbyggnad

I dag står bygg och fastighetssektorn för mer än 20 procent av de svenska koldioxidutsläppen, vilket innebär stora möjligheter att påverka de totala utsläppen.

Sverige har som mål att senast 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser för att därefter uppnå negativa utsläpp. I Malmö har näringslivet i samråd med kommunen tagit det flera steg längre och i sin lokala färdplan siktar man på att klara samma sak redan 2030.

– Tidigare har bygg- och fastighetssektorn främst fokuserat på att bygga energieffektivt. Nu har vi adderat målet att minimera koldioxidutsläppen från såväl byggnation som förvaltning, säger Marcus Altengård, projektledare nyproduktion på HSB.

Betong en klimatbov

Den stora boven historiskt har varit betong. Betong till grund och stomme utgör den största utsläppsposten på grund av sitt cementinnehåll. Det sker nämligen mycket utsläpp av koldioxid i den kemiska process som uppstår när kalksten bränns.

– Vi har börjat använda klimatförbättrad betong, vilket ger upp till 40 procent lägre klimatpåverkan jämfört med traditionell betong. I vår strategi ingår även återbruk, till exempel tegel och byggnation med trästomme.

Bygg- och fastighetssektorns höga koldioxidutsläpp ställer stora krav på hela branschen att samarbeta för att nå uppsatta mål.

– För att nå målet om att bli klimatneutrala 2030 arbetar vi nu fram ett koncepthus där vi optimerar byggnadens klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv. Det konceptet kommer HSB sen att kunna använda i hela Sverige.

Maria Nilsson är hållbarhetschef på HSB Malmö.
Maria Nilsson är hållbarhetschef på HSB Malmö.

HSB är en av Sveriges största fastighetsförvaltare och därför är klimatomställningen i befintliga fastigheter minst lika viktiga.

– Sedan tidigare installerar vi solceller och laddstolpar, samt upphandlar förnybar el och fjärrvärme, säger Maria Nilsson, hållbarhetschef på HSB Malmö.

”Tar tag i utmaningarna tillsammans”

Nu arbetar HSB även med att göra sina renoveringar, ombyggnationer och fastighetsskötsel klimatneutrala. Bland annat är det stort fokus på återbruk av befintliga byggnadsmaterial, samt en omställning till fossilbränslefria fordon och arbetsverktyg, säger hon och fortsätter.

– Ska man göra så här stora förändringar kan man inte göra det själv, utan allt det här sker när vi tar tag i utmaningarna tillsammans.

Så känner du igen en miljöbyggnad

 

Mer från HSB

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med HSB och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?