ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Börsen civiliserar Trumps politik

  • Foto: Evan Vucci

LEDARE. Trump har ett starkt principiellt stöd för sin hållning mot Kina, både i EU och hos Demokraterna. Men vill han vinna valet 2020 kan han inte riskera tillväxten. 

I måndags (20/5) konstaterade Bloombergs att det gått 15 timmar sedan Donald Trump twittrat om marknaden och ekonomin senast. Normalt kommunicerar presidenten nästan dygnet runt.

Han har sedan sitt tillträde för 2,5 år sedan satt i system att styra och tolka sina beslut genom aktiemarknadernas rörelser. Stiger de är det ett kvitto på att han gör rätt, och tvärtom. På måndagen föll de efter beskedet från Google att Huaweis telefoner framöver inte kan få uppdateringar av Android-systemet. Det gör dem i praktiken värdelösa.

Blockaden av Huawei från amerikansk högteknologi är en del av Trumps färska beslut att begränsa amerikanska teknikföretags försäljning till vissa utländska företag. Det har tagit handelskonflikten till en ny nivå.

Trump kommenterade inte måndagens börsfall. I stället kopierade han en optimistisk tweet från Stuart Varney på Fox News: ”Vår ekonomi boomar och arbetande människor gör vinster de inte sett på decennier”. Trump har hela tiden argumenterat att ekonomin växer tack vare honom och att tullarna ger intäkter till statskassan - folket.

Verkligheten är att aktieindexet S&P 500, vars trend varit stigande sedan Trumps tillträde, toppade i början av året. Konsumenterna får betala de stigande priserna på tullbelagda importvaror. Och effekten på BNP-tillväxten blir med hittills beslutade tullar minus 0,5 procentenheter 2020 enligt analysfirman Oxford Economics. 

Trump har ett starkt principiellt stöd för sin hållning mot Kina, både i EU och hos Demokraterna. Men vill han vinna valet 2020 kan han inte riskera tillväxten. Ekonomin är alltid viktig för en president som vill bli omvald, men Trump har gjort börsuppgången till sitt personliga signum.

Finansmarknaderna har hittills varit försiktigt optimistiska om handelskonfliktens utgång, och att den inte ska dra ut på tiden. Där finns en tilltro till rationaliteten, att båda länderna behöver få ett avtal på plats, eftersom båda förlorar på ökade handelshinder. 

Men konflikten mellan USA och Kina handlar bara indirekt om nivåerna på tullar, tillgång till Kinas hemmamarknad, bristande transparens och teknikstölder. Den handlar i slutändan om världsherravälde. Xi Jinping behöver en stark ekonomi för att kunna öka sitt politiska/strategiska inflytande globalt och Donald Trump behöver ekonomin för att kunna behålla sin ställning i världen. Ett ekonomiskt och tekniskt övertag är nyckeln för båda. 

Vad som händer på den politiska arenan är svårare för finansmarknaderna att tolka och värdera än effekterna av stigande tullar. En del amerikanska marknadsanalytiker oroas över att presidentens twittrande kan göra marknaden nervös i känsliga skeden och sätta i gång, eller accelerera, ett kraftigt börsras. 

En sådan oförutsedd händelse är risken för krig med Iran, som bedöms ha ökat de senaste veckorna. USA lämnade redan förra året kärnvapenavtalet som Barack Obama förhandlade fram 2015. Nuvarande säkerhetsrådgivaren John Bolton är en hök som anser att Obamas avtal var naivt, och gärna skulle se ett anfall.

Spänningarna ökade i april när USA tog bort de undantag från sanktioner mot Iran som inneburit att viss handel kunnat fortgå. Målet är att knäcka deras ekonomi och därmed motståndskraften. Iran sköt då en raket mot det område där den amerikanska ambassaden i Irak ligger. Trump twittrade att ”Om Iran vill ha krig blir det slutet för landet”. Men han har i andra sammanhang varit tydlig med att han inte vill ha krig. Ett viktigt skäl är att det sänker börserna.

Kritiker, som magasinet The New Yorker (14/5), frågar sig syrligt: ”Är det Trump som styr marknaden eller marknaden som styr Trump?” Underförstått är det ett stort problem om marknaden styr presidentens beslut. Men det är en alltför enkel slutsats.

Tvärtom kan det vara bra om börserna är den verklighet presidenten stämmer av med. Finansmarknadens aktörer vill ha lugn och ro och förutsägbarhet. De har ingenting emot affärsrisker men ogillar andra typer av okontrollerbara risker, som krig. Och de är vana att skilja äkta nyheter från falska. 

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies