1515

Börsen bäst på att spå om epidemin

Det finns ett samband mellan börsens utveckling och graferna i EU-ländernas gemensamma mortalitetsregister Euromomo som säger något viktigt om corona-epidemin. 

Euromomo mäter bland annat överdödlighet i respektive land för att ha koll på influensasäsonger. De flesta länder har nästan ingen överdödlighet alls under våren 2020. Många länder hade en värre överdödlighet 2017 då en svår influensa härjade. Hela unionen har en något förhöjd dödlighet under den värsta veckan 2020 jämfört med den värsta veckan 2017.

Men Belgien, Frankrike, Italien, Nederländerna, Spanien, Sverige, Schweiz och England har tydliga pucklar som markerar corona-smittan. Alla länder har sina toppar kring 5-6 april. Då dog flest personer i covid-19. Efter det viker kurvorna ned, helt oberoende av vilka smittskyddsåtgärder länderna har vidtagit. Det är ungefär lika överallt.

England har den största överdödligheten, följt av Spanien och Belgien. Schweiz, Sverige och Nederländerna ligger på ungefär halva nivån jämfört med de mest drabbade. Där ligger för övrigt också USA.

Dödligheten kring 5-6 april speglar smittläget två veckor tillbaka i tiden. Då är smittspridningen som mest intensiv, därefter viker den nedåt. Precis då, i slutet av mars, och med en kuslig precision, står börserna som lägst. De har rasat i flera veckor. En tredjedel av värdena är borta. Gränserna är stängda. Manhattan är inlåst. Flyget står stilla. Den 23 mars ligger börserna i London, New York och Stockholm på sin lägsta nivå. Sedan vänder de uppåt och med väl kända hack fortsätter de att stiga i takt med att smittkurvorna viker nedåt och i slutet av maj, då mortaliteten är på normalnivå, har de återhämtat nästan hela tappet.

Återhämtningen sker samtidigt som tunga fall i den reala ekonomin rapporteras in, vilket har fått en del bedömare som Economist att avfärda marknadens omdöme. Det kanske det finns goda skäl till. Centralbankernas stödåtgärder och bristen på alternativa placeringar nämns också som skäl till att vara försiktig. Men om man tittar på smittkurvorna, sådant som mortalitet, antalet nya fall och hur många som ligger på intensivvårdsavdelningarna, och jämför dem med utvecklingen för aktiekurserna så intecknar börserna att epidemin snabbt håller på att ebba ut och därmed att samhällena öppnar upp. Det är som om de stora marknadsaktörerna har egna masstestningsprogram.

Men, invänder kanske någon, nästa våg slår ihjäl börsoptimismen. Med facit i hand är det dock otroligt att en andra våg kommer att få regeringarna att stänga ned sina samhällen. När smittan rusade fram i mars blev alla rädda och tog efter det kinesiska exemplet. Då visste man inte. Nu vet vi bättre. Erfarenheten av våren 2020 är att epidemin inte var så farlig på aggregerad nivå. Flera länder har haft större månadsvis överdödlighet under andra vårvintrar än den dystra månaden april 2020. I Sverige har fem andra influensamånader bara under 2000-talet haft en högre eller lika hög mortalitet. Covid-19 har främst drabbat samma grupp äldre som drabbas av influensor. Varje dödsfall är att beklaga och förhoppningsvis har corona med skärpa injagat vikten av bättre rutiner i äldrevården men ökad dödlighet under influensasäsonger stänger inte ned samhällen. 

Vi vet nu också vad lockdowns betyder för de mogna marknadsekonomierna i väst. De tål dåligt social distansering. Om det skulle komma en andra våg är det därför troligt och rimligt att EU-länderna mer sneglar på den svenska modellen än den kinesiska. Lockdowns var möjligen politiskt motiverade när allmänheten och medier hade som mest panik men inte epidemiologiskt.

Vi vet också vad som inte har hänt. Vården har inte brutit samman. Den har haft det tufft i många länder men klarat sin uppgift och snabbt skalat upp sin kapacitet. I Sverige mer än fördubblades IVA-platserna.

Eurozonen har inte heller brutit samman, tvärtom har den tagit ett stort kvalificerat steg framåt med det fransktyska förslaget om vad som i praktiken är en gemensam finanspolitik. ECB har fungerat lika rationellt som sin amerikanska kollega.

Oron för stora geopolitiska spänningar har inte heller infriats. Inte ens Mellanösterns aktörer har startat nya krig. Ryssland har informationskrigat men inte startat något nytt. Kina fortsatte processen med Hongkong, men annars har världen varit ovanligt lugn under våren.

Spänningen mellan Kina och USA är ett fortsatt frågetecken. Men det finns inga skäl att lämna börsen för att Kina blir en alltmer sofistikerad och vital ekonomi, tvärtom. Utvecklingen ändrar på invanda maktbalanser men att Kinas ekonomi blir som Japans gynnar hela världen.

En annan positiv signal är att EU och viktiga nyckelländer signalerar omställning till mer digitalisering och investeringar i mer miljövänlig teknik. Klimatomställningen är teknikdrivande och sammanfaller nu med behovet av tillväxtåtgärder, vilket kloka regeringar tar fasta på.

Coronakrisen har varit en läroprocess för alla och att bedöma framtiden är alltid svårt. Men faktum är att börsen bäst såg vad som skulle hända. Den tog omedelbart fasta på epidemins nedåtgående utveckling, den bedömde sjukdomens skadeverkningar på ett rimligt sätt, den genomskådade de politiskt motiverade nedstängningarna och drar nu regeringarna ut i ljuset.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?