Annons

Boris brobyggarhöger kan bilda skola för 2020-talet

LEDARE. Boris Johnson vann över fler mandat än Margaret Thatcher och har lika stort manöverutrymme som Tony Blair. Han älskar att bygga och bör använda sitt politiska kapital till att göra just det. 

NY GIV. På måndagen meddelade Tories att man kommer att pumpa in uppemot 100 miljarder pund i satsningar på infrastruktur och tågräls i norra England under de kommande fem åren.
NY GIV. På måndagen meddelade Tories att man kommer att pumpa in uppemot 100 miljarder pund i satsningar på infrastruktur och tågräls i norra England under de kommande fem åren.Foto:Lindsey Parnaby, Lindsey Parnaby

Brittiska Tories är historiens mest framgångsrika politiska projekt. Bara österrikiska och svenska socialdemokrater kommer nära.

Partiet har varit en del av inredningen i Westminster i 200 år och en bred kyrka sedan sammanslagningen med gamla liberala rivaler 1912. Tories har format världen mer än Nixon och Bush och inrikespolitiken nästan lika mycket som Per Albin Hansson och Tage Erlander. 

Man har lyckats med det därför att man har en unik förmåga att växla spår och ton, ibland försiktigt, ibland abrupt, när politiska stämningar skiftar.

I begynnelsen var man ett parti för adeln, mot handeln. Man mjuknade i kanterna när industriella revolutionen pågått ett tag, blev protektionister igen runt första världskriget och omfamnade välfärdsstaten efter det andra. Under Thatcher blev man renläriga ekonomiska liberaler och under Cameron ett mer trevande liberalkonservativt i skärningspunkten mellan Thatcher och Tony Blair.

Nu genomgår man en ny metamorfos av historiskt snitt, från det internationalistiska och mycket marknadsliberala man i huvudsak varit sedan 80-talet, till ett mer nationalistiskt och interventionistiskt. På statsvetarsvenska skulle man kunna säga att partiet drar åt TAN-vänster, det mer kulturkonservativa och frihandelsskeptiska fack där många väljare men få partier befinner sig. 

Man kan ha många och rimliga invändningar mot en sådan beskrivning. Och huruvida den kristalliserar sig i konkret politik står fortfarande skrivet i stjärnorna. Men ingredienserna finns alla där och läser man av noga är det ditåt det drar. Timingen är dessutom logisk, av flera skäl.

Först en kort tillbakablick. Finanskrisen slog på ett sätt i Storbritannien som den inte gjorde i Sverige. Storbanker föll och Londons finanskvarter var under några veckor 2008 lika hotade som de amerikanska. 

Eftersom bytesbalansen var negativ, statsbudgeten inte gick ihop och statsskulden var hög svarade Cameron-regeringen med stora åtstramningspaket. Den politiken dröjde sig kvar under kaosåren efter brexitomröstningen 2016, mest för att förhandlingarna med EU stal allt syre och Storbritannien i praktiken saknade en fungerande regering. 

Labour exploaterade missnöjet ganska skickligt i valet 2017, men fick hybris och tolkade resultatet som ett utbrett rop på revolution. (Det stämmer att många av Labours förslag har större stöd än vad medierapporteringen ger sken av, men att vara för gratis bredband är inte samma sak som att stödja omvänd perestrojka ledd av Jeremy Corbyn.)

Tories har varit mer receptiva. De sonderade terrängen noga, mest i norr, mjukade upp retoriken och skrev fram en valplattform som var ganska vag i sak men tydligare i tonen. De balanserade lyhördhet för väljarnas utanförkänsla bortom storstäderna med en nyvunnen respekt för frustrationen i ekonomiska frågor. 

Boris Johnson kan och bör göra allvar av den valplattformen, åtminstone centrala delar. Han vann över fler mandat i parlamentet än Margaret Thatcher och har lika mycket manöverutrymme som Tony Blair. Hans nya majoritet bärs upp av parlamentariker från Labour-fästen som har starka incitament att leverera. Och hans segertal var i princip en kärleksförklaring till de nya väljarna och i praktiken en löfteslista. För övrigt älskar han att bygga och inviga saker.

Den ekonomiska logiken är lika stark som den politiska. Norra England är i skriande behov av ny infrastruktur. Den kan och bör göras grön. EU-utträdet kommer också att slå mot ekonomin hur man än gör. Stimulanser kommer att bli nödvändiga. 

Och inte minst ränteläget talar för. Inte bara för att investeringar i infrastruktur är billiga, utan därför att det är den bristande investeringsviljan som mer än något annat håller räntorna nere. 

Det är därför tunga och klartänkta liberala röster som Economist och Financial Times går i bräschen för mer marknära finanspolitik och den typ av investeringar som Boris Johnson nu har chans att genomföra. 

Gör han det har han stora chanser att bli portalgestalt för en ny och bred politisk strömrörelse – kalla den brobyggarhögern – som redan skymtar på sina håll internationellt, har brett stöd och svarar på många av de frågor som väljarna ställer, både i Storbritannien och utanför. 

Han kan, med andra ord, bli en Thatcher eller Blair för 20-talet. 

Innehåll från Atlant FonderAnnons

Räntor bättre än börsen 2023?

Räntor på företagsobligationer är på rekordhöga nivåer med en avkastningspotential på 8-10 procent. Samtidigt är osäkerheten kring konjunkturen stor och frågan är vilken avkastning aktiemarknaden kommer ge 2023?

Svaret på den frågan har vi inte men vi kan konstatera att ränteplaceringar idag är ett mycket intressant alternativ med sin rekordhöga avkastningspotential. 

Atlant Fonder har flera fonder i riskklass 3 (av 7) med fokus på att skapa en stabil avkastning och en hög andel positiva avkastningsmånader. Atlant Opportunity är vårt flaggskepp och på ett års sikt ser vi en avkastningspotential på en bra bit över tio procent. En viktig del i förvaltningen är att kunna agera köpare när andra är säljare. 

-Vi har under året företrädesvis köpt obligationer med kortlöptid. De senaste månaderna har obligationer med längre löptid kommit ner på riktigt attraktiva nivåer så nu investerar vi i även i dessa, och skapar ännu bättre förutsättningar för en riktigt hög avkastning. Atlant Opportunity är den fond i riskklass 3 (dagligt handlad, SEK-nominerad) som gett högst avkastning de senaste tre respektive fem åren, säger Taner Pikdöken, fondförvaltare på Atlant Fonder.

Lär mer här 

Gröna metaller är framtidens energi

En spännande aktiefond är Atlant Green Tech Metals som är en aktivt förvaltad fond som investerar i den gröna energiomställningen genom investeringar i underleverantörer mot den europeiska och nordamerikanska marknaden för cleantech; från material och förädling till recycling. Fonden strävar efter att enbart placera i bolag som bedriver sin verksamhet i linje med EU-taxonomins hållbarhetskrav och följer FN:s Global Compact kriterier. 

-Inom 30 år ska vi ha gått från 80 procent fossilt till minst 80 procent grön energi. En gigantisk förändring som bara tagit sin början. Efterfrågan på nytt hållbart framställt material och ny teknologi växer kontinuerligt. Ett exempel med hög tillväxt är elbilsförsäljningen som väntas öka med 18 gånger fram till 2030. Vi har valt ett brett fokus i fonden med företag som investerar i materialcykeln för omställningen inom energi- och transportsektorn, berättar fondförvaltaren Mattias Gromark.  

Sedan starten 1 oktober 2021 har fonden gått ca 15 procentenheter bättre än Stockholmsbörsen.

Lär mer här  

Om Atlant Fonder 

Atlant Fonder är ett fristående, entreprenörsdrivet fondbolag grundat 2006. De erbjuder ett brett fondutbud med fokus på kapitalbevarande strategier och förvaltar fem alternativa fonder, två företagsobligationsfonder och två aktiefonder. 

Deras motto är att alltid vara köpare när ”alla” andra är stressade säljare.  Fondförmögenheten växte med 2,5 miljarder 2021 och uppgår nu till drygt 7 miljarder.  

Lär mer här och kontakta Atlant Fonder på info@atlantfonder.se eller 046-39 39 69.

Riskinformation: Att spara i fonder innebär alltid en risk. Fonder kan såväl minska som öka i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta beloppet. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning.

Dela på LinkedIn 

Dela på Twitter 

Dela på Facebook 

Dela via mail 

 

Mer från Atlant Fonder

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Atlant Fonder och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera