1515

Borgerligheten bör stödja ett balansmål

LEDARE. Värdet av en ansvarsfull finanspolitik kan inte underskattas. Men det är inte alltid ansvarsfullt att vara återhållsam, det måste de borgerliga partierna inse.

Foto:Henrik Montgomery/TT

De flesta viktiga beslut fattas utifrån erfarenhet. Tyskland har en strikt nolltolerans mot inflation och budgetunderskott på grund av sin erfarenhet av hyperinflation efter första världskriget. Miljoner människor förlorade allt. Men pandemin har mjukat upp den tyska nolltoleransen.

Även Sverige har en mycket strikt finanspolitik efter en period av underskott och hög inflation på 1900-talet. Den återhållsamma epoken inleddes i mitten av 1990-talet då Göran Persson (S) som finansminister sanerade statsfinanserna. Det finanspolitiska ramverket trädde i kraft 1997 och 2000 infördes överskottsmålet på 2 procent som senare justerades ned till 1 procent.

Ännu en bred överenskommelse gjordes 2016 (trädde i kraft 2019) då man sänkte målet till 0,3 procent och lade till ett så kallat skuldankare på max 35 procent av BNP. Dessa mål har över tid uppnåtts. Ibland kanske lite för bra. För det har inneburit att man har underlåtit att investera i viktig infrastruktur, som tågräls, banvallar, vägar, broar, tunnlar, bredband och energi. Äldreboenden och skolor hade också varit underinvesterade om inte de utskällda privata entreprenörerna hade byggt verksamheter. 

Nu laddar Andersson om. Den gångna veckan skrev hon och finansmarknadsminister Åsa Lindhagen (MP) en debattartikel i Svenska Dagbladet (8/11) under rubriken ”Ändra finanspolitiska ramverket snabbare”. Men innehållet är lika centralt som tempot, S ville 2016, och vill fortfarande, ha ett så kallat balansmål i stället för ett överskottsmål. Det innebär att budgeten ska vara i balans, i stället för att som nu ge ett överskott över en konjunkturcykel. Andersson motiverar detta med att hon inte ser något behov av att betala av på den redan låga statsskulden. 

Men liksom tidigare har regeringen borgerligheten, L, M och KD, emot sig. Ett skäl är att sedan Göran Persson slog fast att den som är skuldsatt inte är fri har en strikt finanspolitik blivit en kvalitetsstämpel. Det är med överskott man har byggt politisk trovärdighet. Inför valet 2014 tävlade finansministerkandidaterna Magdalena Andersson och Anders Borg om vem som var snålast.

Ett annat, viktigt och legitimt, skäl är att de borgerliga partierna inte litar på att vänstern kommer använda de medel som frigörs, uppskattningsvis 16 miljarder kronor per år, på ett långsiktigt och ansvarsfullt sätt. 

Magdalena Andersson har sedan hon tillträdde som finansminister inskärpt att behoven (läs utgifterna) kommer öka i välfärden de kommande decennierna. Debattartikeln i SvD tar bland annat upp behovet av fler händer i äldrevården, men det bör klassas som en utgift, även om den kan vara motiverad. Där står också att vi behöver förbereda oss på extremväder och bygga upp totalförsvaret. Det ska absolut klassas som investeringar, viktiga dessutom.

Regeringskollegan MP vill enligt språkröret Märta Stenevis kongresstal nyligen ”investera” 100 miljarder per år i klimatomställning, välfärd och bidrag utanför statsbudgeten. Det är just sådana löften, som förstås kommer finansieras med skattehöjningar, som gör borgerligheten nervös. 

Men det finns en relevant kritik mot överskottsmålet från såväl höger som vänster. Både Carl-Johan Westholm, akademiker och tidigare bland annat vd för Företagarna, och den vänsterorienterade rörelsen Reformisterna, anser att målet har lett till eftersatt infrastruktur, investeringar och underhåll. Det har de rätt i.

Om man ska peta i det finansiella ramverket igen, och få blocköverskridande stöd för det, så bör diskussionen handla om vikten av att göra rätt investeringar, fysiskt, strukturellt och institutionellt. Här måste de borgerliga partierna finnas med, även de bör ha en agenda för hur Sverige ska renoveras och byggas för framtiden. 

Finanspolitiken bör även fortsättningsvis vara ansvarsfull. Men det är inte alltid ansvarsfullt att vara återhållsam. Vi ska lära av våra erfarenheter, men inte låta oss begränsas av dem. 

 


Innehåll från SJAnnons

Så reser du smartare – nya X 2000 ännu en anledning att stanna på marken

Sitt bekvämt, surfa tryggt med 5G-baserat wifi och se fram emot ännu mer driftsäkra tågresor.

I dagarna är det världspremiär för X 2000 – ett supermodernt, men återvunnet och återanvänt tåg som redan erövrat priser.

Nyfiken på nya X 2000? Läs mer här

Skulle Sveriges krokiga järnväg rätas ut? Eller var det kanske dags att bygga en ny typ av tåg som kunde köra snabbt även i kurvorna? På sent åttiotal var frågan högaktuell. 

Svaret blev X 2000 – och i medierna skapades genast svallvågor i samband med premiärturen. Expressen rapporterade att vagnarna följer med i kurvorna och att det inte var några ”krängningar att tala om”.

Sedan X 2000:s lansering 1990 har det gjorts cirka 200 miljoner unika resor, och tekniken har stadigt gått framåt – på alla fronter.

Nya prisbelönta X 2000 är ett supermodernt men återvunnet tåg där SJ sparat mer än 5 000 ton rostfritt stål genom att återanvända hela stålskalet från det befintliga tåget. 

– Vi har helt enkelt byggt ett helt nytt tåg inuti ett befintligt. Det visar att det går att skapa nytt, samtidigt som vi tar tillvara och återanvänder värdefullt material, säger Andrea Persson, ansvarig för förvaltningen av SJ:s X 2000-flotta.

Nya X 2000 får 110 datorer för att styra och övervaka tåget, att jämföra med 24 dessförinnan. 

– Tåget har ett avancerat system för självdiagnostik, vilket bland annat betyder att vi från distans har möjlighet att i realtid ta emot och övervaka en mängd signaler från tågets olika tekniska system och kan på så sätt agera förebyggande. Tågresan blir mer driftsäker tack vare alla nya tekniska system, säger Andrea Persson och tillägger:

– Ny styrning av innerdörrarna gör att det blir lättare att ta sig mellan vagnar och tydligare märkning av vagn och plats sparar tid vid av- och påstigningar.

Radiotransparenta fönsterglas

1990 kommenterade tidningen Expressen imponerat de tekniska innovationerna: ”X 2000 har telefon, fax, kopieringsapparat. Vid varje fåtölj kan man via freestylelurar lyssna på P3 och två interna kanaler.”

2021 har det skapats helt andra förutsättningar.

– En ny modern bistrokassa har installerats som ska göra betalningar snabbare och smidigare. Ett nytt 5G-baserat wifi-system gör det dessutom enklare att arbeta och koppla av under resan.

Nya X 2000 har radiotransparenta fönsterglas, en teknik som är helt ny i Sverige men som finns på de allra modernaste snabbtågen i Europa. 

– Det innebär att mobilsignaler från alla mobiloperatörer längs med spåren kommer in i tåget och dessutom kan metoder som snabbar på dataöverföring användas fullt ut. 

Även övrig teknik har fått en rejäl uppdatering. När de 12 996 nya stolarna monterats in har det krävts totalt 28 mil nya kablar. 

– De nya stolarna får en smart utformning. Stolarna ger bra svankstöd, har ett stort ryggbord, dubbla eluttag, avställningsytor och möjlighet till bra lutning på ryggstödet.

Uppgraderingen av X 2000 är ett enormt projekt som har tagit flera år. Att byta ut alla väsentliga delar i ett modernt tåg kan liknas vid en avancerad transplantation av hjärna, hjärta och centrala nervsystemet samtidigt. 

– Mycket arbete har lagts ner på att få de olika systemen att kommunicera och en rad tester har gjorts. Innan varje tågsätt sätts i trafik kommer det att ha provkörts minst 15 000 kilometer.

Testa nya X 2000. Här kan du köpa biljetter. 

 

Mer från SJ

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med SJ och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?