1515
Annons

Bolagsskatten måste vara konkurrenskraftig

Finansminister Magdalena Andersson hade på onsdagen ett bilateralt möte med USA:s finansminister Janet Yellen. Det handlade bland annat om Yellens idé om ett globalt golv för bolagsskatten. Diskussionen sker inför möten med G20 och med IMFC, Internationella Valutafondens högsta rådgivande organ, där Magdalena Andersson är ordförande.

BILATERALT MÖTE. Magdalena Andersson och Janet Yellen, två finansministrar som talar bolagsskatter med varandra. Men den svenska regeringen bör vara fortsatt vaksam mot idéer om att ändra principerna för bolagsskatten.
BILATERALT MÖTE. Magdalena Andersson och Janet Yellen, två finansministrar som talar bolagsskatter med varandra. Men den svenska regeringen bör vara fortsatt vaksam mot idéer om att ändra principerna för bolagsskatten.

Men överläggningar om bolagsskatt bör göras i de organ som redan har påbörjat detta arbete, främst OECD. Separata överenskommelser om bolagsskatt mellan ett fåtal länder, eller inom den begränsade EU-kretsen, blir i bästa fall symbolpolitik, i sämsta fall blir resultatet skadligt för investeringar. Sverige gör också rätt i att bromsa en del av de projekt som pågår. 

Det som den nya amerikanska administrationen tycks vilja stävja är att länder ska dumpa sin bolagsskattenivå för att locka till sig investeringar på det sättet. Men bolagsskatten har runt om i världen, inte minst i Sverige, hanterats just utifrån den internationella konkurrensen, vilket är precis som det ska vara. Svenska regeringar av olika kulörer har förstått att den svenska bolagsskatten inte kan avvika för mycket från omvärlden. Det är en överlevnadsfråga för ett exportberoende land som Sverige att skatten hålls konkurrenskraftig.

Skattesatsen är en sak, den effektiva bolagsskatten en annan, och den är alltid lägre. Emellanåt görs det en stor sak av detta, som om det handlar om att smita från skatten. Men bolagsskatten är en skatt på nettoinkomsten - vinsten – i ett bolag. Och en rad legitima avdragsregler finns. I ett multinationellt bolag finns ännu fler. Att planera sin skattesituation gör både personer och bolag, det är en del av samspelet mellan stat och privat sektor. Eftersom reglerna ser olika ut i olika länder sker ett arbitrage, bolag väljer var man lägger sin verksamhet beroende på skattesituationen.

Sveriges regering har hållit emot nya regler på EU-nivå om bolagsskatt. Det formella skälet är att skatter inte är en EU-fråga. Det verkliga skälet är att man är orolig för den svenska skattebasen, att bolag ska lägga investeringar utanför landet och att Sverige ska bli mindre attraktivt för utländska bolagsetableringar. Här för Sverige en ojämn kamp, eftersom skattefrågor kräver enhällighet i EU-kretsen men redovisningsfrågor inte gör det. EU-idén om offentlig land-för-land-rapportering klassades plötsligt om till en redovisningsfråga. Tanken är att bolag offentligt ska redovisa detaljsiffror för varje land, något som i dagens läge endast kommuniceras till skattemyndigheterna. Det bygger dessutom på en tanke att bolagsskatt bör ske där bolaget är verksamt i stället för där det har sitt säte och tillverkning.

Att den amerikanska regeringen nu vill diskutera bolagsskatt med omvärlden är delvis något nytt. I flera år har USA varit mycket skeptisk till det arbete som pågår inom OECD, eftersom det syftar till att bestämma internationellt var bolagsskatter ska betalas, något som då skulle drabba USA.

Hur som helst drabbar det Sverige när svenska exportföretag i en framtid ska skatta på annat håll. Processen är igångsatt och Sverige kan inte stå utanför. Men det är bra att regeringen har prioriterat försvaret av den svenska bolagsskattebasen.

OECD-processen har genom åren drivits på av tillväxtländer som vill ha större del av skattekakan. Men man bör sätta det i proportion. Bolagsskatterna utgör endast några procent av världens skatteintäkter. I fattiga länder utgör den betydligt en större andel, vilket i sin tur beror på att många länder inte har lyckats ta ut vanliga skatter som inkomstskatt och moms. Det bästa skattebiståndet är att hjälpa fattiga länder att få ett fungerande uppbördssystem.

Man kan förstå att toppolitiker som Magdalena Andersson och Janet Yellen känner ett tryck från aktivistkampanjer för hårdare bolagsbeskattning. Men det fokus som har riktats mot bolagsskatter är alldeles för stort. Systemet med bolagsskatter måste vårdas och justeras, men det kommer aldrig att vara därifrån som de stora skatteinkomsterna kommer.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.
Innehåll från Transfer GroupAnnons

Experten: Säkerhet allt viktigare för företag

Skjutningar och sprängdåd är vanligt förekommande i Sverige, visar statistik från bland andra Brottsförebyggande rådet och Polismyndigheten. 

Det har fått många verksamheter att se över sin säkerhet.

– Många av de som i dag efterfrågar våra tjänster har ingen egen hotbild mot sig – de har bara fel grannar, säger säkerhetsexperten Magnus Ahde från Altum Security AB.   

 

Läs mer om hur sectech tar säkerhetslösningar till nästa nivå

En studie från Brottsförebyggande rådet, Brå, konstaterar att Sverige är det värst drabbade landet i Europa när det gäller dödligt skjutvåld. I studien har svenska dödsskjutningar jämförts med 22 andra europeiska länder under perioden 2000 till 2019.

Även sprängdåd har varit vanligt förekommande under de senare åren, visar statistik från polismyndigheten. 2021 anmäldes 79 stycken i Sverige.

Ökad efterfrågan på säkerhet

En konsekvens har blivit att efterfrågan på fysisk säkerhet har ökat. Det berättar Magnus Ahde, som har arbetat över 20 år i säkerhetsbranschen och i dag är säljare på Altum Security AB.

– Eftersom det är svårt att rikta bomber mot en speciell mottagare riskerar alla inom en viss area att bli drabbade vid en explosion. Man behöver alltså inte ha en hotbild mot sig för att drabbas. Och det betyder att allt fler inser att de behöver skydda sig mot den typen av händelser, säger han.

Snyggt – och farligt

Från att tidigare framför allt haft ambassader och myndigheter som kunder så märker Magnus Ahde och hans kollegor, som är experter inom säkerhetskonsultation och skalskyddslösningar, att även andra typer av verksamheter efterfrågar deras tjänster.  

– Exempelvis kan en sådan sak som att ha en glasfasad på sitt huvudkontor idag utgöra en stor säkerhetsrisk. Det är snyggt – men väldigt farligt om det skulle ske en explosion.

Kombinationslösningar

Altum Security är en del av säkerhetskoncernen Transfer Group AB som förutom skalskyddslösningar erbjuder allt inom fysisk säkerhet; från bevakning och säkerhetskontroller till larm, och mjukvarulösningar som förenklar och effektiviserar helhetserbjudandet. 

– Vår styrka är att våra bolag täcker olika delar av fysisk säkerhet och att vi därför kan erbjuda olika typer av kombinationslösningar, förklarar Transfer Groups vd Pernilla Jennesäter.

– Vi gjorde exempelvis nyligen en kombinationslösning på en ambassad tillsammans med vårt systerbolag Sensec AB för att skydda både byggnaden och inpassering. Sensec stod för röntgen och metalldetektion, och Altum för beskjutnings- och explosionsskydd, berättar Magnus Ahde. 

Unika inom högsäkerhet

Magnus Ahde menar att det finns få andra bolag i branschen som jobbar så heltäckande med skalskyddlösningar som Altum Security. 

– Många fokuserar på en specifik produkt eller lösning, medan vi kan leverera en mängd olika produkter inom högsäkerhet, allt från skottsäkra fönster och dörrar till panic rooms. På så sätt sticker vi ut, säger han. 

 Läs mer om hur sectech tar säkerhetslösningar till nästa nivå 

 

 

 

Mer från Transfer Group

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Transfer Group och ej en artikel av Dagens industri

SD måste hoppa på arbetslinjen

Sverigedemokraterna släppte under torsdagen en rapport om invandringens kostnader. Beräkningarna har utgått från befintliga forskningsstudier och modeller. Partiet har därutöver fyllt på med egna siffror från de senaste årens asyl- och anhöriginvandring. SD menar att invandringens kostnader varit drygt 100 miljarder per år under de senaste åren.

KONKRETA REFORMER. Invandringens kostnader var väl belagda även innan SD:s rapport. Nu behövs konkreta förslag för att minska utanförskapet.
KONKRETA REFORMER. Invandringens kostnader var väl belagda även innan SD:s rapport. Nu behövs konkreta förslag för att minska utanförskapet.Foto:Fredrik Persson/TT

Invandringens kostnader var väl belagda även innan SD:s rapport. För drygt tio år sedan släppte det statliga expertorganet ESO ’’Invandringen och de offentliga finanserna’’. Redan då beräknades nettoskattekostnaden per år vara 63 – 84 miljarder kronor i dagens penningvärde. Även Pensionsmyndigheten har visat på högre kostnader för bland annat garantipension och bostadstillägg.

Debatten om asyl- och anhöriginvandring har därför svängt. Alla partier förutom V, MP och C är numera för en stram linje. Den stora frågan är i stället hur kostnaden framöver ska minska. SD:s idé verkar vara storskalig återvandring. Under tisdagen twittrade partiets rättspolitiska talesperson ’’Välkommen till återvandringståget. Du innehar en enkelbiljett. Nästa stopp, Kabul!’’ med en bild på en tunnelbanevagn med SD-reklam. Budskapet är direkt motbjudande. 

I praktiken fungerar det heller inte. De flesta som kommit hit de senaste tjugo åren är numera svenska medborgare. Utvisningar hindras då av både Sveriges grundlag och internationell rätt. Storskaligt återvändande på frivillig basis har inte lyckats i något västland.

Lösningen är därför att få in invandrare i arbete. Enligt forskningsstiftelsen Entreprenörskapsforum tar det i genomsnitt mellan 12 och 13 år innan hälften av alla utrikesfödda uppnår självförsörjning. Det missförstås ibland som att alla därmed är självförsörjande efter dubbelt så lång tid, men i själva verket planar kurvan snabbt ut. Efter 20 år i landet är inte mer än 60 procent självförsörjande.

Det är välkommet med transparens kring invandringens kostnader. Men för att inte bara peka på problemet, utan även göra något åt det, behöver SD med full kraft omfamna arbetslinjetänket. Partiet har länge tvekat, men har med åren närmat sig de borgerliga. Det som saknas i den nya SD-rapporten är konkreta reformer. Bidragstak, lägre ingångslöner och krav på motprestation för att få bidrag vore en bra början.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera