Bolagsskatten måste vara konkurrenskraftig

Finansminister Magdalena Andersson hade på onsdagen ett bilateralt möte med USA:s finansminister Janet Yellen. Det handlade bland annat om Yellens idé om ett globalt golv för bolagsskatten. Diskussionen sker inför möten med G20 och med IMFC, Internationella Valutafondens högsta rådgivande organ, där Magdalena Andersson är ordförande.

BILATERALT MÖTE. Magdalena Andersson och Janet Yellen, två finansministrar som talar bolagsskatter med varandra. Men den svenska regeringen bör vara fortsatt vaksam mot idéer om att ändra principerna för bolagsskatten.
BILATERALT MÖTE. Magdalena Andersson och Janet Yellen, två finansministrar som talar bolagsskatter med varandra. Men den svenska regeringen bör vara fortsatt vaksam mot idéer om att ändra principerna för bolagsskatten.

Men överläggningar om bolagsskatt bör göras i de organ som redan har påbörjat detta arbete, främst OECD. Separata överenskommelser om bolagsskatt mellan ett fåtal länder, eller inom den begränsade EU-kretsen, blir i bästa fall symbolpolitik, i sämsta fall blir resultatet skadligt för investeringar. Sverige gör också rätt i att bromsa en del av de projekt som pågår. 

Det som den nya amerikanska administrationen tycks vilja stävja är att länder ska dumpa sin bolagsskattenivå för att locka till sig investeringar på det sättet. Men bolagsskatten har runt om i världen, inte minst i Sverige, hanterats just utifrån den internationella konkurrensen, vilket är precis som det ska vara. Svenska regeringar av olika kulörer har förstått att den svenska bolagsskatten inte kan avvika för mycket från omvärlden. Det är en överlevnadsfråga för ett exportberoende land som Sverige att skatten hålls konkurrenskraftig.

Skattesatsen är en sak, den effektiva bolagsskatten en annan, och den är alltid lägre. Emellanåt görs det en stor sak av detta, som om det handlar om att smita från skatten. Men bolagsskatten är en skatt på nettoinkomsten - vinsten – i ett bolag. Och en rad legitima avdragsregler finns. I ett multinationellt bolag finns ännu fler. Att planera sin skattesituation gör både personer och bolag, det är en del av samspelet mellan stat och privat sektor. Eftersom reglerna ser olika ut i olika länder sker ett arbitrage, bolag väljer var man lägger sin verksamhet beroende på skattesituationen.

Sveriges regering har hållit emot nya regler på EU-nivå om bolagsskatt. Det formella skälet är att skatter inte är en EU-fråga. Det verkliga skälet är att man är orolig för den svenska skattebasen, att bolag ska lägga investeringar utanför landet och att Sverige ska bli mindre attraktivt för utländska bolagsetableringar. Här för Sverige en ojämn kamp, eftersom skattefrågor kräver enhällighet i EU-kretsen men redovisningsfrågor inte gör det. EU-idén om offentlig land-för-land-rapportering klassades plötsligt om till en redovisningsfråga. Tanken är att bolag offentligt ska redovisa detaljsiffror för varje land, något som i dagens läge endast kommuniceras till skattemyndigheterna. Det bygger dessutom på en tanke att bolagsskatt bör ske där bolaget är verksamt i stället för där det har sitt säte och tillverkning.

Att den amerikanska regeringen nu vill diskutera bolagsskatt med omvärlden är delvis något nytt. I flera år har USA varit mycket skeptisk till det arbete som pågår inom OECD, eftersom det syftar till att bestämma internationellt var bolagsskatter ska betalas, något som då skulle drabba USA.

Hur som helst drabbar det Sverige när svenska exportföretag i en framtid ska skatta på annat håll. Processen är igångsatt och Sverige kan inte stå utanför. Men det är bra att regeringen har prioriterat försvaret av den svenska bolagsskattebasen.

OECD-processen har genom åren drivits på av tillväxtländer som vill ha större del av skattekakan. Men man bör sätta det i proportion. Bolagsskatterna utgör endast några procent av världens skatteintäkter. I fattiga länder utgör den betydligt en större andel, vilket i sin tur beror på att många länder inte har lyckats ta ut vanliga skatter som inkomstskatt och moms. Det bästa skattebiståndet är att hjälpa fattiga länder att få ett fungerande uppbördssystem.

Man kan förstå att toppolitiker som Magdalena Andersson och Janet Yellen känner ett tryck från aktivistkampanjer för hårdare bolagsbeskattning. Men det fokus som har riktats mot bolagsskatter är alldeles för stort. Systemet med bolagsskatter måste vårdas och justeras, men det kommer aldrig att vara därifrån som de stora skatteinkomsterna kommer.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från AkaviaAnnons

Här är jobben där ekonomerna tjänar bäst

Caroline Lindeberg är lönespecialist på Akavia.
Caroline Lindeberg är lönespecialist på Akavia.

CFO, ekonomichef eller ekonomiansvarig? Titeln och ansvaret har avgörande betydelse för ekonomernas löner. Du som ekonom tjänar allra mest om du är vd i ett börsbolag. Det visar statistik från Akavia, det nya fackförbundet för akademiker.  

Att vara påläst och ha tillgång till färsk lönestatistik är viktiga verktyg i en löneförhandling.  

– Men det är först när du finfördelar statistiken och anpassar den till din egen situation som den blir riktigt spännande och användbar. Då kan den ge dig riktigt vassa argument i förhandlingen, säger Lee Wermelin, ordförande i Akavia.

Akavia bildades januari 2020 av Jusek och Civilekonomerna och samlar i dag 130 000 ekonomer, jurister, samhällsvetare, it-akademiker, personalvetare och kommunikatörer. Som medlem har du inte bara tillgång till inkomstförsäkring och individuell rådgivning, utan också Sveriges bästa lönestatistik för akademiker.  

– Det innebär att du kan jämföra din lön med andra med samma utbildning och titel. Du kan även bryta ner statistiken på åldersgrupp, examensår, befattning, region och bransch. Det gör dig tryggare och mer trovärdig under lönesamtalet.    

Expertens 10 bästa tips för högre lön 

Stora löneskillnader 

I storstäderna är lönerna generellt högre. För högskoleutbildade ekonomer i Stockholm är medianlönen 54 400 kronor i månaden. I Göteborg och Malmö/Lund är den cirka 4 000 - 5 000 kronor lägre och i Mellansverige ligger den ytterligare 5 000 kronor lägre, alltså på cirka 45 000 kronor. 

– Det hänger samman med att större städer har fler arbetsplatser och chefstjänster, säger Caroline Lindeberg, lönespecialist på Akavia. 

Lönerna skiljer sig stort även mellan ekonomer i privat sektor respektive stat och kommun, 53 000 kronor respektive 45 000 kronor i månaden. 

Vilken bransch du verkar i har också betydelse. Medianlönen för en ekonom i telekom- eller försäkringsbranschen är 62 000 kronor i månaden medan ekonomer inom it, industri samt bank och finans får nöja sig med cirka 55 000 kronor i månaden.   

– Även titeln kan spela stor roll. Är du CFO eller finanschef tjänar du i regel mer än en ekonomichef. Men det hänger naturligtvis på vilket ansvar du har. Ju större finanser du hanterar, desto högre lön. Allra högst lön har ekonomerna som är vd på ett börsnoterat bolag. Det är där de stora pengarna finns, säger Caroline Lindeberg.  

Byt jobb, det lönar sig 

Att ta löneförhandlingen på allvar och vara väl förberedd kan med andra ord ge stora avtryck i din plånbok. Tänk också på att den största möjlighet att göra rejäla lönekliv är när du byter jobb. 

– Störst chans har du om du byter arbetsgivare, men även om du byter tjänst inom din nuvarande arbetsplats och får nya arbetsuppgifter och mer ansvar. Utan de tillfällena är det svårare att klättra på lönestegen. Vid den generella, årliga lönerevisionen har du små chanser att höja din lön.  

Även den första ingångslönen är viktig – ofta till och med vara avgörande – för den framtida löneutvecklingen. 

– Men för den som är ny på arbetsmarknaden kan det vara svårt att veta vilken lön som är rimlig att begära. Då kan vår färska lönestatistik och rådgivning vara till stor hjälp, säger Caroline Lindeberg.   

Så bemöter du chefens argument på lönesamtalet 

Mer från Akavia

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Akavia och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?