ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Värna vinsten som styrmedel i samhället

  • Foto: Roald, Berit

LEDARE. Vissa kritiker anser att företag allt för lätt böjer sig för en liten, högljudd vänsterorienterad elits tryck. Men man måste skilja på olika frågor.

H&M slutar tillfälligt att köpa skinn från Brasilien som en reaktion på skogsbränderna i Amazonas regnskogar. Klädföretagen Timberland och The North Face har gjort samma sak.

Amerikanska butikskedjan Walmart ska, efter de ökade skjutningarna i USA, sluta sälja ammunition till vissa vapen. 

I våras gick 180 amerikanska vd-ar, däribland H&M:s amerikanska chef, ut i en annons där de protesterade mot ett antal stater som står i begrepp att begränsa eller förbjuda abort. 

Alla tre händelserna är uttryck för företagens försök att navigera i sin samtid. När det gäller de första två fallen är butikerna väldigt lyhörda för opinionen, därför att den styr institutionella placerares val. Ett företag som får kritik för att inte följa etiska och hållbara principer riskerar att bojkottas av både kunder och investerare. 

Abortprotesterna motiveras i många fall av personalpolitik. Exempelvis säger Christopher Webb, vd för mjukvarubolaget Chownow, till tidningen Chief Executive att det handlar om möjligheten att rekrytera högutbildad ung personal till det nya kontoret i Kansas city, Missouri. De vill inte bo i en stat där aborträtten inte är garanterad. Abortaktionen motiveras alltså av företagets intresse, svårigheter att rekrytera utgör en affärsrisk.

Men ibland är tankegodset mer luddigt, och antingen bara prat eller en missuppfattning av uppdraget från ägarna. Den misstanken väcks när 200 vd-ar för bolag som Apple, Cisco, Pepsi och Morgan Stanley inom företagsorganisationen Round Table, nyligen publicerade ett öppet brev om att aktieägarvärde inte längre kan vara allt. De skriver att ett företags ändamål måste vara högre än vinst och att de även måste investera i anställda och ta hänsyn till klimatet och underleverantörerna.

New York Times tolkning är att utspelet bemöter ett missnöje i USA med storföretag som anses hänsynslösa, sälja skadliga produkter, ha dålig arbetsmiljö och för stora löneskillnader. Andra är mindre välvilliga och ser det bara som opportunistiskt prat.

Svaret på kärnfrågan, huruvida företag ska sätta andra värden än vinst först, måste vara nej. Vinst är det oöverträffade medlet att styra verksamhet i de flesta branscher. På börsen är det ett transparent och tydligt mål som förenar investerarna. Vinstkravet tvingar bolaget att anpassa sig löpande, vilket ökar deras överlevnadschanser. Dessutom investeras vinsterna i nya företag.

Milton Friedman är på denna punkt missförstådd. Han förespråkade vinst som främsta styrmedel, men bara under förutsättning att företaget följer alla regler och lagar. Att göra vinst på penningtvätt är inte förenligt med hans teori. 

Vinstmålet i sig behöver inte heller krocka med bättre löner eller arbetsvillkor. God arbetsmiljö främjar verksamheten och lockar anställda. Löner sätts på marknadsvillkor. Den långsiktiga vd:n vet att hög personalomsättning är dyrt, och underbetald arbetskraft är illojal. 

Den internationella lönepressen på lågutbildad arbetskraft drabbar visserligen arbetare i alla västländer. Det är ett samhällsproblem. Men fördelningspolitik ska skötas av de folkvalda, inte företagen. Företagsledare bör koncentrera sig på vad som är bäst för företaget på långt sikt. Dit hör att väga in framtida risker, som klimatförändringar. 

Klimatet är en växande global fråga som engagerar allmänheten. Det innebär ökad affärsrisk om ledningen inte förstår när verksamheten måste ställas om. Leif Johansson, med ett långt förflutet som börs-vd, vittnar om att han vaknade upp i miljöfrågan 1992 när han var vd för Electrolux och Greenpeace demonstrerade mot användningen av freoner i kylskåpen. Ett sådant övervägande handlar inte om att kompromettera vinsten utan att rädda den. 

Enligt en ny lag ska AP-fonderna från januari i år vid val av aktier ta hänsyn till miljö, sociala aspekter och bolagsstyrning. Direktivet är dock att inget av detta får ske på bekostnad av hög långsiktig avkastning. 

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer