1515
Annons

Bloomberg är det enda hotet mot Trump

LEDARE. Senator Elizabeth Warren skåpade ut Michael Bloomberg i den gångna veckans debatt och likande honom vid Trump. Men hennes triumf lär bli kortvarig. För Michael Bloomberg är av en helt annan sort än Donald Trump. 

Foto:Gerald Herbert

Michael Bloomberg verkade helt oförberedd på senator Elizabeth Warrens attack i tv-debatten på onsdagskvällen. Hon liknade honom vid Donald Trump, med sin rikedom och anklagelser om sexism och trakasserier.

Både konkurrenternas och mediernas fokus ligger nu på Bloomberg eftersom onsdagens debatt mellan de potentiella demokratiska presidentkandidaterna var hans första. De gick också hårt fram eftersom han snabbt har skaffat sig en stark position i opinionen, 16 procent, vilket ger en tredjeplats, och därmed utgör ett hot. Utmanarna letar svaga punkter.

Men Warrens triumf blir sannolikt kortvarig. För Michael Bloomberg är inte av samma sort som Donald Trump. Varken vad gäller graden av nedvärderande uttalanden om kvinnor eller vad gäller hans ekonomiska situation. Det är inget brott att vara rik, även om Bernie Sanders försöker få det att låta så. Bloomberg har byggt sitt välstånd genom eget företagande i den internationella informationskoncernen Bloombergs, och han offentliggör sina deklarationer, till skillnad från Trump. Framför allt håller han sig till kontrollerbara fakta.

De tre perioderna som borgmästare i New York, 2002-2013, präglades av hans motto: ”In God we trust, every one else, bring data”. Analys och fakta skulle ligga till grund för reformer. Genom att öka stadens inflytande över skolor, mäta resultat, öka kraven, drog han på sig lärarfackens ilska, men ökade andelen elever som tog examen från 49 procent 2002 till 64 procent 2012.

Han förlängde en tunnelbanelinje trots att det saknades offentliga medel, genom att låna till investeringen mot framtida intäkter av fastighetsskatt. Han skapade promenadvägar på Times Square och byggde cykelvägar. Förbjöd rökning på restauranger och barer och införde krav på lägre innehåll av transfetter i krogmaten. Han ändrade lagen så att industrifastigheter i vissa områden inte längre hade företräde framför parker, butiker, kontor och bostäder, vilket lyfte eftersatta stadsdelar. Han ingöt förtroende i investerare efter terrorattacken 2001 och uppmuntrade tekniksektorn, under honom gav staden mark till Cornell-universitetets tekniksatsning på Roosevelt Island.

Michael Bloomberg skiljer sig från Trump på alla sätt som räknas för en potentiell demokratisk väljare. Han är en modern politiker. Han förstod tidigt vikten av medborgarhälsa och klimat- och miljöfrågor. Exempelvis har han deltagit i initiativ för att få investerare att väga in och prissätta klimatrisker, har drivit projekten ”Bortom koldioxid” och ”Bortom kol”, med syftet att alla kolanläggningar ska vara nedlagda 2030, stoppa tillväxten av naturgas och få USA att utveckla förnybara energikällor. Han har länge stött lobbygrupperna för vapenkontroll, och rörelsen ”pro choice”, för kvinnors rätt att välja abort.

Han är en pragmatisk och målinriktad mittenpolitiker, vilket kan förklara partibytena. Från demokrat till republikan (2001 när han ville bli borgmästare i New York) till obunden under sittande period, och sedan 2018 demokrat igen. Han är ekonomiskt konservativ, men värderingsmässigt liberal. 

Bloomberg har sagt att han alltid försökt göra det rätta, även om det inte varit populärt. Det är en styrka som kan vändas till svaghet, för man måste vara populär för att bli vald. Men det kan också uppfattas som en frisk fläkt. Och med sin klassiska högerliberala profil har han alla chanser att vinna demokrater som inte gillade Hillary Clinton, och därför gav Trump en chans. Därtill kan han samla mer liberala republikaner och det stora öppna fältet av politiskt obundna, vilket är hela 40 procent av väljarkåren. 

Om det demokratiska fältet förblir så brett och splittrat som nu, är risken att någon av vänsterkandidaterna, som inte har en chans att slå Trump, vinner nomineringen. Demokraterna måste taktikrösta på Michael Bloomberg om de ska nå hela vägen till Vita huset. 

Bloomberg har inte bara den breda mittenpolitiken, han har också det kapital som krävs för att vinna ett amerikanskt presidentval. Ironiskt nog gör det honom till en starkare folklig kandidat, eftersom han inte behöver böja sig för rika donatorers intressen.


Innehåll från RISMAAnnons

Systematisera ESG-arbetet med banbrytande teknologi från RISMA

Det var inte länge sedan som socialt, miljömässigt ansvar och bolagsstyrning sågs som en eftertanke – idag är det närmast en hygienfaktor. Med RISMAs ESG-verktyg får företag därför hjälp med att strukturera processer och policyer för att effektivt hantera och kontrollera alla ESG-initiativ i hela organisationen och även omsätta hållbarhetsstrategin till handling.

ESG – Environmental, Social and Governance – är en tätt sammanflätad del av de flesta framgångsrika företags affärsstrategier. Detta till trots kämpar många moderna bolag med att utforma en systematisk approach för att arbeta med dessa frågor.

– Den digitala mognaden ökar, men marknaden ser hur allt fler trender och normer snabbt övergår till att bli regelverk och direktiv – och många hänger inte med. Att ha rätt systemstöd för att kunna möta den snabba utvecklingen blir därför i princip ett måste. Har man ett ramverk att arbeta inom blir det lättare att rikta sina insatser – något som blev tydligt då FN presenterade sina globala mål – men då ökar också behovet av systemstöd, konstaterar Kasper Holton Hülsen, Chief Market Development Officer hos GRC-specialisten RISMA.

Behöver demokratiseras

Traditionellt har många satt sin lit till en uppsjö av Excelark, men ju högre krav som ställs på dokumentering och regelefterlevnad, desto mer komplext blir ESG-arbetet. Därmed ökar också vikten av att förankra ESG-tänket inom hela organisationen. 

– ESG har blivit en viktig ingrediens i affärsmodellen och behöver finnas i hela kedjan, inklusive leverantörer och partners. Annars kan det bli konsekvenser både för företagets fundamentala SLO – Social License to Operate i lokalsamhället – såväl som i resultaträkningen. Därför behöver man bygga en infrastruktur där ESG delegeras och demokratiseras hos medarbetarna, förklarar Oskar Sinha, Vice President New Markets and Growth Strategy. 

Banbrytande ESG-verktyg

Det är här RISMA kommer in – bolagets banbrytande ESG-verktyg hjälper till att överbrygga gapet mellan det strategiska och operationella för att verksamheter ska kunna fokusera även på varför utan också hur och vad. 

– Det komplexa arbetet med att spåra data och processer tvärs över avdelningar blir snabbt en oöverskådlig arbetsuppgift. Det är samtidigt ineffektivt och enormt tidskrävande. Med stöd av rätt teknologi förenklas detta arbete väsentligt där information centraliseras, ramverken är inbyggda och risker utvärderas och hanteras kontinuerligt, avslutar Oskar och Kasper. 

 

Läs mer om RISMAs ESG-lösningar 

Läs mer om RISMAs GRC-lösningar 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med RISMA och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?