Framför allt handlade det om riskerna med klimatförändringarna, både de rent fysiska och i form av förändrade kapitalströmmar. Men hållbarhet rymmer också en social dimension. Redan för ett år sedan skrev Blackrocks vd Larry Fink att mångfalden i företagens arbetskraft är något investerare behöver ha koll på. Det är ett fokus som bolaget tagit fasta på i sina uppdaterade prioriteringar för ägarstyrning för det kommande året.
Under 2021 höjer Blackrock sina förväntningar på att företag ska vara diversifierade baserat på etnicitet och kön, vilket Di rapporterade om på måndagen. Det gäller både styrelser och företagens totala arbetskraft. Inkludering och diversifiering sägs av fondjätten bidra till ”innovation och långsiktigt värdeskapande”. Det kan givetvis låta bra. Men ett gott syfte gör inte Blackrocks nya krav mindre obehagliga.
För att kunna avgöra hur diversifierade bolag faktiskt är krävs enorma mängder känslig information. För amerikanska bolag vill Blackrock hädanefter att en rad data redovisas, bland annat ”ras, kön och etnicitet”. I Storbritannien förväntar sig fondjätten att bolag antar mål som säger att en tredjedel av höga ledarpositioner ska innehas av kvinnor, och att minst en person i styrelsen ska vara ”icke-vit”.
Men även svenska företag kommer att påverkas av Blackrocks nya besatthet av människors fysiska attribut. ”Precis som alla företag som vi har investerat våra kunders kapital i, så håller vi svenska företag ansvariga för att göra framsteg inom mångfaldsarbetet”, säger Blackrocks Europachef för ägarstyrning till Di (18/1).
För att påskynda förändring ser Blackrock stämmoomröstningar som sitt viktigaste verktyg. Om inte bolag gör framsteg i hållbarhetsarbetet kommer styrelsen att hållas ansvarig. Bristande information om klimatarbetet låg bakom att fondjätten i somras röstade emot Carl-Henric Svanberg som ordförande i AB Volvo. Det är ett tillvägagångssätt vi lär ser mer av från vad som i dag är en av de största ägarna på Stockholmsbörsen.
Det är en bisarr uppdelning av, och datainsamling om, människor som Blackrock förväntar sig att näringslivet ska delta i. Genom att förespråka kvotering av kvinnor och ”icke-vita” personer skickar man signalen att dessa inte kan konkurrera på arbetsmarknaden på egna meriter. Individen förminskas till sitt kön och sin hudfärg, två faktorer som aldrig får ligga till grund för rekrytering i ett meritokratiskt samhälle. Att diskriminera någon baserat på kön eller etnisk tillhörighet är dessutom olagligt.
Det identitetspolitiska fokuset på ”ras, kön och etnicitet” förflyttar inte bara makten från individen till kollektivet. Det öppnar även upp en Pandoras ask av obekväma frågeställningar. Vem räknas som ”icke-vit”? Vad avgör den etniska tillhörigheten? Svaren är på många sätt subjektiva, och definitivt inget som varken bolag eller stat bör försöka sig på att klassificera eller föra statistik över.
Kategoriseringen av människor efter hudfärg hör till en svunnen tid, liksom uppdelning efter kön och etnicitet. Att det nu återigen förespråkas, fast som ett sätt att främja mångfald, gör det inte mer rätt. Det är rasism förklädd i goda avsikter. Individen och hennes unika meriter och färdigheter ska alltid styra rekryteringar. När Blackrock frångår den principen måste näringslivet bjuda motstånd.
