Bidens ambitiösa gröna agenda

LEDARE. Natten till fredagen (21/8) svensk tid höll Joe Biden det avslutande talet på Demokraternas partikonvent. Biden hade accepterat partiets nominering att bli dess presidentkandidat i valet 2020, och talade nu om vägen framåt. Många av de politiska förslagen i Bidens valplattform är redan kända från arbetsgrupper som arbetat flitigt sedan i april. Dessa arbetsgrupper var nödvändiga dels för att blidka Bernie Sanders och vänsterfalangen, dels för att Bidens presidentkampanj i första hand inte var centrerad kring den politiska agendan.

PRESIDENTKANDIDAT. Under torsdagen accepterade den tidigare senatorn och vice presidenten Joseph R. Biden nomineringen att bli Demokraternas presidentkandidat i valet 2020. Det är Bidens tredje försök att bli partiets kandidat. Han misslyckades 1988 och 2008.
PRESIDENTKANDIDAT. Under torsdagen accepterade den tidigare senatorn och vice presidenten Joseph R. Biden nomineringen att bli Demokraternas presidentkandidat i valet 2020. Det är Bidens tredje försök att bli partiets kandidat. Han misslyckades 1988 och 2008.Foto:Andrew Harnik

För att den snart 79 år gamle Bernie Sanders skulle avsluta sitt, troligtvis, sista försök att bli USA:s president krävde han politiskt inflytande i utbyte. Sagt och gjort. Biden ville undvika att återupprepa det uppslitande inbördeskriget som utspelade sig mellan Sanders och Hillary Clinton 2016 och var angelägen om att snabbt ena partiet bakom sig, för att därefter rikta allt kampanjfokus på president Donald Trump. Och för att åstadkomma borgfred erbjöds Sanders politiskt inflytande genom att det tillsattes arbetsgrupper som skulle arbeta fram politiska förslag inom ett antal ämnen. De sex områden som skulle diskuteras var: klimatförändringar, rättspolitik, ekonomin, utbildning, sjukvård och immigration.

Förslagen har varit av blandad karaktär och mer eller mindre vänsterorienterade. Vilket är naturligt med tanke på att varje grupp har bestått av människor som nominerats av både Biden och Sanders. Grupperna har också letts av två personer – en från varje läger. Särskilt mycket uppmärksamhet har givits till den arbetsgrupp som jobbat med klimatfrågorna. Den leddes av John Kerry, tidigare senator, presidentkandidat och utrikesminister, nominerad av Biden, och av Alexandria Ocasio-Cortez, socialistisk ledamot i Representanthuset från New York sedan 20 månader, nominerad av Sanders.

Kerry har länge arbetat med klimatfrågorna och var USA:s förhandlare vid FN:s klimattoppmöte i Paris 2015. Ocasio-Cortez har profilerat sig inom klimatfrågorna genom att tillsammans med en kollega i senaten arbeta fram ett klimatpolitiskt reformpaket, kallat en ”New Green Deal”. Det är alltså inte oväntat att arbetsgruppen skulle ta ett helhetsgrepp, och politiken vara noggrant genomarbetad.

Det viktigaste förslaget är Bidens plan att investera 1 700 miljarder dollar i grön och hållbar ny teknik för att nå nettonollutsläpp i USA före 2050. Investeringar på denna nivå kommer att skapa många nya arbetstillfällen, och flertalet gröna branscher kommer att gynnas. Exempelvis planeras det för att installera 500 miljoner solpaneler i USA inom de närmaste fem åren, vilket i sin tur är ett led i att få all el och energi i landet fossilfri senast 2035. Det är en positiv och ambitiös grön agenda. Som så ofta när det gäller USA saknas däremot en nödvändig plan för att låta kärnkraft bli en del av energimixen, det är ett klimatneutralt energislag som skulle hjälpa Bidenadministrationen att nå sina klimatmål.

Biden har tidigare lovat att på dag ett i det ovala rummet i Vita huset återföra USA till FN:s klimatavtal – en viktig symbolhandling som också återskänker legitimitet till det mödosamt framförhandlade klimatavtalet. Men än viktigare är det klimatpolitiska reformförslag som Bidenkampanjen presenterat under sommaren 2020.

Trumpadministrationen har varit envist bestämd med att rulla tillbaka all form av klimat- och miljölagstiftningar, och avskaffat en mängd olika restriktioner som syftat till att skydda naturen. Trots detta har USA som samhälle ändå fortsatt tagit klimatfrågorna på stort allvar. Både republikanska och demokratiska politiker på lokal och delstatsnivå har fortsatt arbeta för att sänka utsläpp och för att bidra till en grön, hållbar omställning. Företag har tagit sitt ansvar för att ställa om och för att investera i nytt. Trots den sittande regeringens nedprioritering av grön omställning har entreprenörskapsanda, privata investeringar och teknikoptimism givit oss stora tekniska framsteg, och till exempel elbilsföretaget Tesla som revolutionerat hela bilindustrin. Även hos invånarna återfinns oron, enligt undersökningar från Pew Research Center anser 60 procent av amerikanerna att klimatförändringarna är ett allvarligt hot.

Med det sagt är det givetvis positivt om den amerikanska staten, med full kraft, engagerar sig för att göra USA till världsledande även inom klimatfrågorna. Med Biden blir det nog så också.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?