Annons

Bidens ambitiösa gröna agenda

LEDARE. Natten till fredagen (21/8) svensk tid höll Joe Biden det avslutande talet på Demokraternas partikonvent. Biden hade accepterat partiets nominering att bli dess presidentkandidat i valet 2020, och talade nu om vägen framåt. Många av de politiska förslagen i Bidens valplattform är redan kända från arbetsgrupper som arbetat flitigt sedan i april. Dessa arbetsgrupper var nödvändiga dels för att blidka Bernie Sanders och vänsterfalangen, dels för att Bidens presidentkampanj i första hand inte var centrerad kring den politiska agendan.

PRESIDENTKANDIDAT. Under torsdagen accepterade den tidigare senatorn och vice presidenten Joseph R. Biden nomineringen att bli Demokraternas presidentkandidat i valet 2020. Det är Bidens tredje försök att bli partiets kandidat. Han misslyckades 1988 och 2008.
PRESIDENTKANDIDAT. Under torsdagen accepterade den tidigare senatorn och vice presidenten Joseph R. Biden nomineringen att bli Demokraternas presidentkandidat i valet 2020. Det är Bidens tredje försök att bli partiets kandidat. Han misslyckades 1988 och 2008.Foto:Andrew Harnik

För att den snart 79 år gamle Bernie Sanders skulle avsluta sitt, troligtvis, sista försök att bli USA:s president krävde han politiskt inflytande i utbyte. Sagt och gjort. Biden ville undvika att återupprepa det uppslitande inbördeskriget som utspelade sig mellan Sanders och Hillary Clinton 2016 och var angelägen om att snabbt ena partiet bakom sig, för att därefter rikta allt kampanjfokus på president Donald Trump. Och för att åstadkomma borgfred erbjöds Sanders politiskt inflytande genom att det tillsattes arbetsgrupper som skulle arbeta fram politiska förslag inom ett antal ämnen. De sex områden som skulle diskuteras var: klimatförändringar, rättspolitik, ekonomin, utbildning, sjukvård och immigration.

Förslagen har varit av blandad karaktär och mer eller mindre vänsterorienterade. Vilket är naturligt med tanke på att varje grupp har bestått av människor som nominerats av både Biden och Sanders. Grupperna har också letts av två personer – en från varje läger. Särskilt mycket uppmärksamhet har givits till den arbetsgrupp som jobbat med klimatfrågorna. Den leddes av John Kerry, tidigare senator, presidentkandidat och utrikesminister, nominerad av Biden, och av Alexandria Ocasio-Cortez, socialistisk ledamot i Representanthuset från New York sedan 20 månader, nominerad av Sanders.

Kerry har länge arbetat med klimatfrågorna och var USA:s förhandlare vid FN:s klimattoppmöte i Paris 2015. Ocasio-Cortez har profilerat sig inom klimatfrågorna genom att tillsammans med en kollega i senaten arbeta fram ett klimatpolitiskt reformpaket, kallat en ”New Green Deal”. Det är alltså inte oväntat att arbetsgruppen skulle ta ett helhetsgrepp, och politiken vara noggrant genomarbetad.

Det viktigaste förslaget är Bidens plan att investera 1 700 miljarder dollar i grön och hållbar ny teknik för att nå nettonollutsläpp i USA före 2050. Investeringar på denna nivå kommer att skapa många nya arbetstillfällen, och flertalet gröna branscher kommer att gynnas. Exempelvis planeras det för att installera 500 miljoner solpaneler i USA inom de närmaste fem åren, vilket i sin tur är ett led i att få all el och energi i landet fossilfri senast 2035. Det är en positiv och ambitiös grön agenda. Som så ofta när det gäller USA saknas däremot en nödvändig plan för att låta kärnkraft bli en del av energimixen, det är ett klimatneutralt energislag som skulle hjälpa Bidenadministrationen att nå sina klimatmål.

Biden har tidigare lovat att på dag ett i det ovala rummet i Vita huset återföra USA till FN:s klimatavtal – en viktig symbolhandling som också återskänker legitimitet till det mödosamt framförhandlade klimatavtalet. Men än viktigare är det klimatpolitiska reformförslag som Bidenkampanjen presenterat under sommaren 2020.

Trumpadministrationen har varit envist bestämd med att rulla tillbaka all form av klimat- och miljölagstiftningar, och avskaffat en mängd olika restriktioner som syftat till att skydda naturen. Trots detta har USA som samhälle ändå fortsatt tagit klimatfrågorna på stort allvar. Både republikanska och demokratiska politiker på lokal och delstatsnivå har fortsatt arbeta för att sänka utsläpp och för att bidra till en grön, hållbar omställning. Företag har tagit sitt ansvar för att ställa om och för att investera i nytt. Trots den sittande regeringens nedprioritering av grön omställning har entreprenörskapsanda, privata investeringar och teknikoptimism givit oss stora tekniska framsteg, och till exempel elbilsföretaget Tesla som revolutionerat hela bilindustrin. Även hos invånarna återfinns oron, enligt undersökningar från Pew Research Center anser 60 procent av amerikanerna att klimatförändringarna är ett allvarligt hot.

Med det sagt är det givetvis positivt om den amerikanska staten, med full kraft, engagerar sig för att göra USA till världsledande även inom klimatfrågorna. Med Biden blir det nog så också.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från RiksbyggenAnnons

Så förvandlades det gamla fängelset till hotell

I det gamla fängelset finns många bevarade detaljer.
I det gamla fängelset finns många bevarade detaljer.Foto:Evelina Rönnbäck

Efter att de sista fångarna lämnat det gamla cellfängelset stod huset tomt under många år.

Nu är det åter liv i Umeås äldsta stenhus och för första gången på länge kan stadsborna ta del av den historia som gömmer sig bakom den ståtliga fasaden.

Vill du också ha effektiv drift av din fastighet? 

Vid älvens norra strand i Umeå reser sig det gamla fängelset från 1861. Byggnaden är ett av landets bäst bevarade cellfängelser och ett viktigt inslag i stadsbilden. Stenhuset uppfördes efter den reform som skulle humanisera fångvården i mitten av 1800-talet – och är även en av få byggnader som stod kvar efter stadsbranden som ödelade stora delar av Umeå 1888.

– Det här är en länk från det gamla till den nya Umeå och en av få byggnaderna som fanns förut och som fortfarande finns kvar, berättar Svante Klinga som idag, tillsammans med sin fru Ingela, driver ett hotell i byggnaden.

Gammalt möter nytt

När fängelseverksamheten upphörde i början på 1980-talet stod huset tomt under en tid och användes i perioder som lokal för teaterverksamhet. 

Det blev statligt byggnadsminne 1992 och i början av 2000-talet anlitades Riksbyggen av Statens fastighetsverk för att underhålla fastigheten och sköta den dagliga driften både in- och utvändigt. 

– Det var inte gjort något åt huset på många år. Tillsammans med Statens fastighetsverk har fängelset fått en ordentlig uppfräschning. Det är ett gammalt hus med allt vad det innebär, som ska fungera med ny verksamhet och med mycket folk som rör sig i det. Det är svårigheten, berättar Mattias Palmqvist, förvaltare på Riksbyggen.

Byggnaden måste renoveras varsamt

Huset är klassat som byggnadsminne och kräver att alla typer av renoveringar sker varsamt enligt det upprättade vårdprogrammet och efter gamla metoder.Vid något tillägg eller förändring av byggnaden, så måste alltid Riksantikvarieämbetet rådfrågas och eventuellt tillstånd sökas.

– Byggnaden och miljön får inte förvanskas. Det behöver inte återskapas som det såg ut förr i tiden, men det ska harmonisera med det gamla kulturarvet. Det är något vi alltid tittar på, säger Tony Bjuhr, förvaltare på Statens fastighetsverk.

På senare år har huset fått ny färg på väggarna och golven har slipats och Riksbyggen har i princip daglig kontakt med hotellet.

– Den här verksamheten är ett förträffligt sätt att bevara karaktären i det här gamla fina huset eftersom det måste underhållas. Om det inte vore folk här inne skulle inte det ske, då skulle huset bara stå och skicket skulle bli sämre, säger Svante Klinga.

Öppet för allmänheten

Som byggnadsminne ska cellfängelset även bevaras för framtida generationer och vara öppet för allmänna visningar och aktiviteter. 

Idag är det hotellrum i fängelsets alla celler förutom i en, som fungerar som ett minimuseum där saker från den gamla fängelsetiden visas upp. 

Bland de bevarade detaljerna finns till exempel de smidda gångjärnen och celldörrarna som är original från 1861 samt en predikstol, som prästen använde när han kom till fängelset om söndagarna. 

Även den yttre miljön ska bevaras

Fastigheten omfattas även av två träflyglar, som tidigare användes som tingshus och tvättstuga. Den välbevarade rastgården är också unik i sitt slag och omgärdas av ett högt dubbelplank, en så kallad palissad. 

Förutom cellfängelset har Riksbyggen även hand om skötseln till Länsresidenset med tillhörande park som ligger intill – och bevarandet av den yttre miljön är lika viktigt som den inre. Bland annat återställer de just nu utemiljön genom att plantera björkar i enlighet med den gröna och lummiga atmosfär som är typisk för Umeås stadsbild.

Riksbyggens kunder är nöjda – se deras case 

Mer från Riksbyggen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Riksbyggen och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?