Annons

Besöksförbud är fel väg att skydda äldre

LEDARE. Besöksförbud på äldreboenden gör de äldres sista tid i livet ensam och tom. Det är också svårt att se att det är där de stora riskerna finns. Det brukar inte vara trängsel i farstun till boenden.

Foto:Pontus Lundahl/TT

Den 8 maj i år besökte Ai Ping Doverstål sin mammas äldreboende i Värmdö kommun. Hon besökte mamman regelbundet även efter att besöksförbudet infördes 31 mars. Men den här gången anmäldes hon för olaga intrång. Redan 4/6 hölls huvudförhandlingar i ärendet och den fällande domen, böter på 1 500 kronor, kom samma dag.

Rent juridiskt är domen säkert oomtvistad. Det var intrång, det förnekar inte den tilltalade. Men det fanns omständigheter som förtjänar uppmärksamhet. Mamman är döv och äter inte maten som serveras på hemmet, därför kommer dottern med mat och hjälper till med kommunikation, dock efter klockan sju på kvällen då det är tomt. Ai Ping Doverstål är inte ensam om att oroas över sin mammas utsatthet.

Fallet i Värmdö sätter debatten om besöksförbud i blixtbelysning. Det handlar om hur de äldres sista tid i livet ska se ut. Det handlar också om var riskerna faktiskt finns. Problemet är sällan att besökarna trängs i farstun på äldreboenden, utan att de lyckligt lottade kanske har ett besök per vecka. Doverstål är ett undantag. I stället är det hos vårdpersonalen, där omsättningen är hög, som riskerna finns även om de minskats med bättre hygienrutiner.

Till de riskerna kommer att smitta följer med då nya personer flyttar in, eller återkommer från extern sjukvård, och boende med demens som inte kan följa regler om avstånd och handtvätt. Hantverkare som kommer och går. Därmed reglerar förbudet bara en av alla möjliga smittvägar. Det skriver Folkhälsomyndigheten (FHM) i en rapport till regeringen (15/9). Den slår även fast att det finns stora negativa effekter i form av ensamhet. Rapporten bidrog till att regeringen hävde det nationella besöksförbudet 1 oktober.

Då började dock kommuner och boenden att fatta egna beslut om fortsatta besöksförbud. Det förekom i bland annat Stockholm, Göteborg och Skara. Men det var olagligt, konstaterade snabbt både Inspektionen för vård och omsorg och FHM. Bara regeringen kan bestämma det. Som en medelväg beslöt regeringen att ge FHM möjlighet att med start 21 november vid behov införa lokala begränsade besöksförbud.

Desperata tider skapar desperata åtgärder. Men de måste motiveras utifrån sin effektivitet. Ser man till dödligheten på boenden så har den fallit länge. Socialstyrelsen publicerade 16 oktober siffror som visar följande: Räknat per 100 000 personer ligger dödsfallen bland dem som bor på särskilt boende eller har hemtjänst visserligen högt över dem som inte har någon hjälp, överlägset högst är den på boenden. Men så var det även innan pandemin. Det beror förstås på att det är de svagaste multisjuka som bor där, det är sista stationen på vår resa. 2014 dog en av fem personer en månad efter inflyttningen på äldreboendet.

Tittar man på hela 2020, januari till och med september, har dödligheten hittills varit 14 procent högre på äldreboenden, 9 procent högre för dem med hemtjänst, och 5 procent för övriga äldre, än under samma period 2016–2019. Så visst finns en överdödlighet.

Men det är viktigt att hitta träffsäkra regler för att begränsa spridningen. Utan effektiv smittspårning är det svårt att veta vilka vägar viruset tar. Hittills har de åtgärder och förbud som införts präglats av att de var möjliga att införa snarare än de mest effektiva.

Förbudsförordningen och smittskyddslagen har sina begränsningar. De kommer exempelvis inte åt kollektivtrafik, badstränder och köpcentrum. Därför vill regeringen införa en särskild pandemilag som kan appliceras bredare, och förhoppningsvis samtidigt mer träffsäkert. Riksdagen ska rösta om lagen så den kan bli verklighet först i sommar. Om den godkänns bör den användas försiktigt.

För dem som har ett par månader kvar att leva är det helt avgörande att få möta sina närstående. Det är det enda som är värt något när maten inte längre smakar, benen inte bär, ögonen inte ser att läsa med och man förlorat intresset för tv:n. Låt besökarna komma in, med visir, sprit och skyddshandskar.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från AccountorAnnons

Därför kan företag tjäna på att outsourca sin ekonomi- och löneavdelning

Funktioner för ekonomi och löner är något alla företag behöver ha på plats men det lönar sig inte alltid att axla en egen avdelning. I många fall kan företag istället tjäna på att outsourca avdelningen och frigöra tid som istället kan läggas på affären. Samtidigt säkrar man tillgången till den senaste kompetensen och tekniken. 

I en tid när många företag kämpar för att behålla sina kunder, och hitta nya, har det blivit viktigare än någonsin att lägga tid på sin affär och kapa tidsödande processer. Interna funktioner driver kostnader för både system och personal och att lägga ut sin ekonomi- och lönavdelning kan vara ett strategiskt bra val för företag som vill kunna lägga mer tid på sin kärnverksamhet.

Accountor är en av norra Europas största fullservicebyråer inom ekonomi, lön och HR och hjälper företag att dra nytta av den senaste tekniken inom området så att de kan ligga steget före sina konkurrenter. Detta gör bolaget genom att effektivisera och automatisera kundernas flöden och arbetssätt.

– Vi är en modern, digital byrå som investerar mycket tid i att underlätta för våra kunder genom teknik som robotar och AI-lösningar som skapar en hög och tillförlitlig kvalitet. Det gör att kunderna istället kan bygga sina relationer och bättre förstå sin affär, säger Magnus Högvall, vd på Accountor.  

Helhetserbjudande 

Som en one-stop-shop inom ekonomi och lön kan Accountor bland annat sköta företags löneadministration, redovisning och elektronisk fakturahantering, men också erbjuda kvalificerad löpande rådgivning och rekrytering av personal. Att nyttja detta är en bra strategi om man vill minimera kostnader och risker, menar Magnus Högvall. 

– Genom att outsourca funktioner får ledningen och företaget mer tid att fokusera på sin verksamhet, tillgång till mer modern teknik utan att behöva göra stora investeringar eller genomföra tunga migrationsprojekt. Man får tillgång till kompetens, så inga dyra och kostnadskrävande rekryteringar behövs med allt vad överlämning och inkörning innebär. Jag skulle vilja säga att outsourcing är ett bra sätt att undvika framtida stora kostnader och risker samtidigt som det ger större möjlighet för ledningen att fokusera på att utveckla företaget och affären.

Personliga relationer i fokus

Utöver att hjälpa företag att kunna fokusera på sina kunder lägger Accountor stort värde i att bygga och bevara sina egna relationer med kunderna. Trots att de använder automatisering och AI så är konsulterna en tung del av deras erbjudande, förklarar Magnus Högvall.

– Det är i slutändan människor som upptäcker många saker och kan vara proaktiva och inga robotar kan ersätta dem. Modern teknik höjer kvaliteten och skapar en trygghet som ger en grund där relationen mellan kund och konsult kan byggas. Robotisering gör också att kostnaderna blir mycket mer förutsägbara i leveransen vilket också bidrar till ett ökat förtroende. 

– När Covid-19 började sprida sig i Sverige och vi började få daglig information om bidrag och krispaket märkte vi hur ovärderliga våra medarbetare var i stöttandet av våra kunder. De kunde förklara hur åtgärderna fungerar och användas för deras företag vilket verkligen uppskattades, avslutar han.

Läs mer  

Mer från Accountor

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Accountor och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?