ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Berätta tydligt om skattesänkningarna

  • BUDSKAP. Skatten sänks med upp till 489 kronor i månaden, på medianlönen 200 kronor. Men väljarna bör samtidigt påminnas om hur låg inkomstskatten sedan tidigare är på lägre inkomster. På bilden Moderaternas Elisabeth Svantesson dagen då M/KD-budgeten beslutades. Foto: Claudio Bresciani/TT

LEDARE. Om några dagar förändras inkomstskatterna. Brytpunkten för statlig inkomstskatt höjs, pensionärernas skatter sänks och framför allt genomförs ett sjätte jobbskatteavdrag.

Moderaternas och Kristdemokraternas budgetalternativ, som Socialdemokraterna kallade ”servettskiss”, går uppenbarligen utmärkt att administrera. En vecka efter riksdagsbeslutet sände övergångsregeringen ut information om hur skattesänkningarna ska genomföras.

Skatteverket publicerade genast nya skattetabeller och de finns redan med i mjukvaruföretagens uppdateringar av lönesystemen för 2019.

En löntagare i mitten av inkomstskalan får därmed cirka 200 kronor mer i utbetalning. Från en makroekonomisk synpunkt kan man alltid diskutera när det rätta tillfället är att lägga en expansiv budget. Men sett utifrån skattepolitiken är det hög tid att sänka inkomstskatterna, eftersom det inte har skett på fem år.

Både Socialdemokraterna och borgerliga partier talar gärna om behov av en skattereform, och då kan det knappast vara höjda inkomstskatter de menar. Det är alltså inte uteslutet att även Socialdemokraterna uppskattar de här sänkningarna. Och skulle det bli en S-ledd regering som tillträder går dessa skattesänkningar inte att backa tillbaka under 2019. Och man kan lugnt utgå från att S inte skulle vilja göra en återställare senare när det gäller skatterna.

Socialdemokraterna brukar aldrig återställa andra partiers reformer, om dessa redan har nått ut till allmänheten. Det gäller även på skatteområdet.

Nu måste förhoppningen vara att löntagarna förstår att den här skattesänkningen äger rum. Skattesystemet är så pass komplicerat att få personer har överblick. Jobbskatteavdraget bidrar till komplexiteten men det är en ventil som behövs. Riktigt enkla skatter, utan undantag, kan bara uppstå vid betydligt lägre skattenivåer.

Tidigare i december genomförde Svenskt Näringsliv en undersökning bland allmänheten som visade att tre av fyra underskattade hur mycket skatt de betalade. Men det är en undersökning som har brister. Frågan löd: ”Ungefär hur många procent tror du att stat, kommun och landsting sammanlagt tar in i skatt för varje hundralapp som en vanlig löntagare får i lön.”

Rätt svar är tydligen 53 procent, eftersom Svenskt Näringsliv inkluderar inte bara arbetsgivaravgifter, utan även moms och andra konsumtionsskatter som löntagaren betalar när nettolönen konsumeras. Men i frågan finns ingen antydan om att detta ska räknas med.

Säkerligen skulle även många av denna tidnings läsare svara fel på frågan. Så otydlig är den.

Men det finns andra undersökningar som inte präglas av ”kuggfrågor”.

För några år sedan undersökte SNS Konjunkturråd kunskaperna om skattenivåer hos allmänheten. De fann inte oväntat en stor brist på kunskap om jobbskatteavdraget. Men det fanns också en stor okunskap om var brytpunkten för statlig skatt går. Många överskattade också sin egen marginalskattenivå, även om de flesta hade hyfsad koll.

Tvärtemot Svenskt Näringslivs undersökning skulle det alltså kunna vara så att människor överskattar den skatt de måste betala vid exempelvis övertidsarbete. Det skulle i så fall leda till att alltför många människor avstår från att ta ut övertid i pengar – ”för allt går ju ändå bort i skatt”.

Därför är det viktigt även i detta regeringslösa tillstånd att löntagarna får veta inte bara hur stort det nya jobbskatteavdraget är, utan också hur mycket de faktiskt får behålla vid en inkomstökning. Att de mest högavlönade får betala runt 60 procent vid en extrainkomst är nog känt och är en skadlig del av skattesystemet. Men de som befinner sig under brytpunkten bör också känna till vad som gäller. 

Många, många svenskar betalar inte ens sin kommunalskattesats i inkomstskatt tack vare jobbskatteavdraget. Den som har svensk medianlön (2017) på 30.000 kronor och råkar bo i Växjö, som har ligger på rikets genomsnittliga kommunalskatt på 32,19 (2019) betalar endast 23,2 procent i inkomstskatt. Och stiger lönen med en tusenlapp är skatten på denna ökning endast 28,1 procent.

Den som vill att svenska folket ska arbeta mer borde berätta om dessa siffror.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies