1515

Berätta tydligt om skattesänkningarna

LEDARE. Om några dagar förändras inkomstskatterna. Brytpunkten för statlig inkomstskatt höjs, pensionärernas skatter sänks och framför allt genomförs ett sjätte jobbskatteavdrag.

BUDSKAP. Skatten sänks med upp till 489 kronor i månaden, på medianlönen 200 kronor. Men väljarna bör samtidigt påminnas om hur låg inkomstskatten sedan tidigare är på lägre inkomster. På bilden Moderaternas Elisabeth Svantesson dagen då M/KD-budgeten beslutades.
BUDSKAP. Skatten sänks med upp till 489 kronor i månaden, på medianlönen 200 kronor. Men väljarna bör samtidigt påminnas om hur låg inkomstskatten sedan tidigare är på lägre inkomster. På bilden Moderaternas Elisabeth Svantesson dagen då M/KD-budgeten beslutades.Foto:Claudio Bresciani/TT

Moderaternas och Kristdemokraternas budgetalternativ, som Socialdemokraterna kallade ”servettskiss”, går uppenbarligen utmärkt att administrera. En vecka efter riksdagsbeslutet sände övergångsregeringen ut information om hur skattesänkningarna ska genomföras.

Skatteverket publicerade genast nya skattetabeller och de finns redan med i mjukvaruföretagens uppdateringar av lönesystemen för 2019.

En löntagare i mitten av inkomstskalan får därmed cirka 200 kronor mer i utbetalning. Från en makroekonomisk synpunkt kan man alltid diskutera när det rätta tillfället är att lägga en expansiv budget. Men sett utifrån skattepolitiken är det hög tid att sänka inkomstskatterna, eftersom det inte har skett på fem år.

Både Socialdemokraterna och borgerliga partier talar gärna om behov av en skattereform, och då kan det knappast vara höjda inkomstskatter de menar. Det är alltså inte uteslutet att även Socialdemokraterna uppskattar de här sänkningarna. Och skulle det bli en S-ledd regering som tillträder går dessa skattesänkningar inte att backa tillbaka under 2019. Och man kan lugnt utgå från att S inte skulle vilja göra en återställare senare när det gäller skatterna.

Socialdemokraterna brukar aldrig återställa andra partiers reformer, om dessa redan har nått ut till allmänheten. Det gäller även på skatteområdet.

Nu måste förhoppningen vara att löntagarna förstår att den här skattesänkningen äger rum. Skattesystemet är så pass komplicerat att få personer har överblick. Jobbskatteavdraget bidrar till komplexiteten men det är en ventil som behövs. Riktigt enkla skatter, utan undantag, kan bara uppstå vid betydligt lägre skattenivåer.

Tidigare i december genomförde Svenskt Näringsliv en undersökning bland allmänheten som visade att tre av fyra underskattade hur mycket skatt de betalade. Men det är en undersökning som har brister. Frågan löd: ”Ungefär hur många procent tror du att stat, kommun och landsting sammanlagt tar in i skatt för varje hundralapp som en vanlig löntagare får i lön.”

Rätt svar är tydligen 53 procent, eftersom Svenskt Näringsliv inkluderar inte bara arbetsgivaravgifter, utan även moms och andra konsumtionsskatter som löntagaren betalar när nettolönen konsumeras. Men i frågan finns ingen antydan om att detta ska räknas med.

Säkerligen skulle även många av denna tidnings läsare svara fel på frågan. Så otydlig är den.

Men det finns andra undersökningar som inte präglas av ”kuggfrågor”.

För några år sedan undersökte SNS Konjunkturråd kunskaperna om skattenivåer hos allmänheten. De fann inte oväntat en stor brist på kunskap om jobbskatteavdraget. Men det fanns också en stor okunskap om var brytpunkten för statlig skatt går. Många överskattade också sin egen marginalskattenivå, även om de flesta hade hyfsad koll.

Tvärtemot Svenskt Näringslivs undersökning skulle det alltså kunna vara så att människor överskattar den skatt de måste betala vid exempelvis övertidsarbete. Det skulle i så fall leda till att alltför många människor avstår från att ta ut övertid i pengar – ”för allt går ju ändå bort i skatt”.

Därför är det viktigt även i detta regeringslösa tillstånd att löntagarna får veta inte bara hur stort det nya jobbskatteavdraget är, utan också hur mycket de faktiskt får behålla vid en inkomstökning. Att de mest högavlönade får betala runt 60 procent vid en extrainkomst är nog känt och är en skadlig del av skattesystemet. Men de som befinner sig under brytpunkten bör också känna till vad som gäller. 

Många, många svenskar betalar inte ens sin kommunalskattesats i inkomstskatt tack vare jobbskatteavdraget. Den som har svensk medianlön (2017) på 30.000 kronor och råkar bo i Växjö, som har ligger på rikets genomsnittliga kommunalskatt på 32,19 (2019) betalar endast 23,2 procent i inkomstskatt. Och stiger lönen med en tusenlapp är skatten på denna ökning endast 28,1 procent.

Den som vill att svenska folket ska arbeta mer borde berätta om dessa siffror.


Innehåll från SAVRAnnons

Flytta dina fonder på tre minuter – och optimera din vinst

Många fondsparare vet inte att de kan flytta sina fonder för att få bättre sparvillkor. Detta gör att svenskar varje år betalar miljarder i onödiga avgifter – pengar som kunde gått till spararna istället.

Fonder är en av våra mest populära sparformer och 76% av vuxna svenskar har ett fondsparande – antingen privat eller genom tjänstepensionen. Dock vet många inte att man kan flytta sina fonder mellan olika banker och spartjänster, för att på så sätt förbättra villkoren för sitt sparande. Resultatet av detta är att en stor del av befolkningen har kvar sitt sparande på banker och nätbanker med dåliga villkor, och därmed betalar onödigt mycket i fondavgifter.

Fondavgiften varierar från fond till fond beroende på hur aktivt förvaltad fonden är. Kort sagt: ju mer aktiv förvaltare, desto högre avgift. I snitt kostar en svensk fond 1,38% per år. Det kan låta lite, men samtidigt ha oväntat stora konsekvenser för ett långsiktigt sparande.

Ett provisionsfritt sparande

Fondutmanaren Savr erbjuder samma fonder och säkerhet som banker och nätbanker, men med rabatt på fondavgifterna. Detta kan de göra tack vare att de, till skillnad från bankerna, inte tar någon provision för att förmedla fonder till spararna. De ger istället tillbaka fondprovisionen till sina kunder. Genom att återinvestera provisionen kan Savrs genomsnittskund spara 145 226 kr extra på 30 år* – pengar som annars gått till banken.

Flytta dina fonder – på tre minuter

För att öppna upp ett provisionsfritt sparande för fler, har Savr utvecklat och lanserat en automatisk flyttjänst som gör att den som har ett befintligt fondsparande snabbt och enkelt kan begära en flytt till deras plattform – utan att först behöva sälja av sitt innehav.

Detta betyder att spararna får ta del av sina fonders utveckling under den pågående flytten, men också att de slipper den skatteeffekt som annars uppstår när man sätter in och tar ut pengar på ett ISK-konto.

Att begära en fondflytt till plattformen görs på savr.com, och tar ungefär tre minuter. Hur lång tid det tar för flytten att färdigställas beror på spararens befintliga bank, men vanligtvis tre till sex veckor.

*Startkapital 60 000 kr, månadsspar 1000 kr, 8% avkastning/år.

Om Savr:

Savr är spartjänsten som ger sina kunder 30-50% rabatt på fondavgifterna jämfört med bankerna, men med samma statliga garantier och skydd som banken.

Till skillnad från banker och nätbanker betalar Savr tillbaka fondprovisionen till sina kunder. Detta resulterar i att de kan erbjuda samma fonder som bankerna, men till lägre avgifter. Istället för fondprovision tar de endast en fast plattformsavgift på 0,09%.

Savr har över 65 000 sparare, och var 10:e minut flyttas ett sparande till Savr.

 

Mer från SAVR

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med SAVR och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?