Annons

Belarus hör hemma i ett fritt Europa

LEDARE. Under helgen vädjande den belarusiske diktatorn Alexandr Lukasjenko till sin ryske kollega och nemesis Vladimir Putin om hjälp. President Lukasjenko har tappat kontrollen över befolkningen. 200 000 människor uppges ha demonstrerat i huvudstaden Minsk, den största demonstrationen i landet någonsin. Bilderna på överfyllda gator och torg med pro-demokratiska folksamlingar får det att kännas som att historien går i repris. Vi förs till Himmelska fridens torg i Peking 1989, Tahrirtorget i Kairo 2011 och Euromajdan på Självständighetstorget i Kiev 2013 och 2014.

DEMOKRATIRÖRELSE. Den största i Europa sedan Baltikums frigörelse på 90-talet. Folket har tröttnat och gör nu sin röst hörd – överallt i världen uppmärksammas denna kamp.
DEMOKRATIRÖRELSE. Den största i Europa sedan Baltikums frigörelse på 90-talet. Folket har tröttnat och gör nu sin röst hörd – överallt i världen uppmärksammas denna kamp.Foto:Sergei Grits

När den starke mannens hårda grepp nu börjar släppa är det egentligen inte förvånande att desperation infaller i presidentpalatset. Och den hjälp som eventuellt finns att tillstå för regimen återfinns österut, även om det inte är helt okomplicerat. Lukasjenko och Putin har ett ansträngt förhållande. Under 90-talet förde Lukasjenko sitt land närmare Ryssland, och diskuterade med den dåvarande presidenten Boris Jeltsin om att de två länderna borde uppgå i en gemensam federation. Lukasjenkos sluga målbild var att själv efterträda den åldrande, alkoholiserade Jeltsin som president för den nya nationen.

Det som satte stopp för den planen var att den förre KGB-agenten Vladimir Putin i stället tog över makten. Sedan dess tycks de två männen inte tåla varandra. Lukasjenko ansåg sig bestulen på sitt öde och Putin uppskattar inte att den någorlunda självständiga presidenten är svår att styra.

Putin har dock hållit fast vid idén om att införliva Belarus i Ryssland, medan Lukasjenkos intresse har svalnat. Under 2019 låg ett avtalsförslag på bordet, när presidenterna möttes, om att slå samman länderna. Underskrifterna uteblev och projektet föll samman. Åtminstone för stunden.

Det spekuleras nu i huruvida den ryska hjälp regimen kan få, för att säkra sin överlevnad, på ett eller annat sätt blir villkorad med Belarus och Lukasjenkos underkastelse. Men det belarusiska folket har inte rest sig för att tas upp i den ryska intressesfären. Omvärlden måste kraftfullt markera mot Ryssland att dess inblandning i Belarus inte kommer att accepteras, utan mötas med sanktioner. Sveriges regering måste agera resolut inom EU, men också så att EU får med sig Storbritannien och USA.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?